Kategori 3: Den tveksamme läraren

Figur 6.3 Kategorisering av de lärare som vill men inte tror sig kunna

Vill utföra uppdraget så som man uppfattar det Övertygad Skeptisk

Ja 1 2 Tror sig kunna

Nej 3 4

I kategori 3 finns de lärare som har en positiv grundinställning till innehållet i det demokratiska uppdraget men som är tveksamma till möjligheten att utföra det. Tre lärare, nummer 2, 3 och 4, placeras i denna kategori.

Lärare 2 har i grunden en positiv inställning till det demokratiska uppdragets innehåll framför allt vad det gäller en allmän demokratisk fostran rörande människors attityder gentemot varandra. Hon/han betonar viljan att bidra till ett allmänt demokratiskt förhållningssätt. Betänkligheterna som framkommer hos lärare 2 rör de krav om demokratiska attityder som han/hon uppfattar finns i ämnet samhällskunskap för att eleverna ska kunna få godkänt. Detta krav ställer till bekymmer både för bedömning men också för viljan att diskutera demokratiska attityder.

Den negativa synen på möjligheten att utföra uppdraget hos lärare 2 gäller flera faktorer: karaktären på kraven i styrmedlen, mängden uppgifter som läggs på skolan och det allmänt svåra i att påverka attityder när det finns så många andra påverkare än skolan. Han/hon menar dock att det faktum att man som lärare kanske bara påverkar ett fåtal inte gör uppdraget mindre viktigt eller är något skäl att låta bli; lärarna kanske är de enda demokratiföreträdare som en del elever möter. Det som gör att lärare 2 placeras bland dem som ”inte tror sig kunna” är mängden problem som målas upp och synen på skolan som en svag auktoritet och socialisationsagent jämfört med andra aktörer.

Lärare 3 är allmänt positivt inställd till det demokratiska uppdraget och instämmer i den uppfattade demokratiska grundsynen. Framförallt gillar han/hon tanken om att ge eleverna tankar och förhållningssätt som kan överleva in i vuxenvärlden.

Det är någonting som jag tycker är bland de viktigaste sakerna vi som lärare har att lära ut egentligen…..utan det som finns kvar är själva dom här, själva skelettet det är ju det här demokratiska tänkandet kanske och hur man söker kunskap. Och kanske ett intresse för att själv förädla kunskapen, det måste man också få med eleven att förstå att det man har lärt sig här i skolan på olika sätt det är färskvara som man ständigt måste fylla på med ny kunskap som man får skaffa på egen hand när man kommer ut i livet. (Intervju med lärare 3)

Hos lärare 3 finns en uppfattning om att det demokratiska uppdraget innehåller mycket. Kraven på kunskap om demokrati respektive att fostra demokratiska medborgare som tycker att demokratin fungerar uppfattas som starka och ska gälla i stort sett alla elever för att uppdraget ska anses uppfyllt. Denna breda och kravfyllda syn på uppdraget kan också mycket väl bidra till uppfattningen att det är tveksamt om det är möjligt att utföra. För även om uppdraget är viktigt och prioriterat menar han/hon att det är svårt att få demokrati angeläget hos

eleverna, att annat än skolan väger tyngre och att det är svårt att nå alla när det gäller att påverka attityder.

En stark vilja att utföra det demokratiska uppdraget kombinerad med uppfattningen att det är svårt för skolan att spela den stora roll som demokratisk fostrare som läraren menar att det demokratiska uppdraget ger gör placeringen i kategori 3 tydlig. Men det kan vara viktigt att påpeka tron hos läraren på att göra sin uppgift som lärare för att kunna vara en demokratisk fostrare i den omfattning som ändå är möjlig.

Lärare 4 har grundinställningen att det demokratiska uppdraget är bra, rent av ”jättebra”, kombinerat med uppfattningen att uppdraget särskilt när det gäller att påverka elevernas demokratiska orientationer är tämligen begränsat. Skolan ska stå för demokrati och demokratiska värderingar, främja utvecklingen till aktiva samhällsmedborgare men samtidigt vara mer tolerant gentemot olika attityder än omvandla ”fel” attityder. Demokratimålet är viktigt men det kommer inte högst upp på dagordningen i skolan enligt läraren. Att skolan i styrmedlen till viss del ges för stor roll rörande demokratifostran jämfört med samhället i stort är den enda egentliga invändningen som Lärare 4 uttrycker jämfört med sin egen uppfattning.

Hans/hennes uppfattning om möjligheten att utföra uppdraget liknar flera andras på så sätt att skolan ses som svag jämfört med andra socialisationsagenter. Likheten gäller också svårigheten att nå alla elever samtidigt som det demokratiska uppdraget upplevs som viktigt och att man ofta ändå kan spela en roll:

Om man pratar till exempel om sådant här som ansvar, ja jag tycker att det lyckas oftast men inte alltid med alla elever. Och jag tror inte att elever som har rasistiska uppfattningar och så det tror jag inte heller att jag lyckas rucka på….Ja, då tror ju jag att skolan har en ganska så svag auktoritet när det handlar om sånt här. Vi har ett par lektioner i veckan, men resten av individernas och ungdomarnas tid det är ju kompistid, de läser tidningar, de tittar på TV och chattar på nätet och så. Och mängden av input från det hållet är ju oerhört mycket starkare. (Intervju med lärare 4)

Han/hon menar således att skolan kan spela en roll men inte riktigt på det sätt och i den omfattning som det demokratiska uppdraget har uttryckts i styrmedlen.

De tre lärarna i kategori tre kan sammanfattas med att de är villiga till att vara demokratiska socialisationsagenter och att det är en uppgift som de som samhällskunskapslärare absolut ska utföra. De tror också att skolan och lärarna kan spela en roll och ofta spelar en roll för elevers demokratiuppfattning. Men de tror inte att skolan har en möjlighet att konkurrera med andra socialisationsagenter på det sätt som det politiska systemet via styrmedlen uttrycker.