Vid Astrid Lindgrens död föddes idén att arbeta med Pippi Långstrump som tema i undervisningen. Böckerna om Pippi finns översatta på många olika språk.
Vi startade med att köpa in Pippiböcker på alla språk vi kunde få tag på. Några modersmålslärare köpte böcker när de var i sina hemländer under som- maren. Böcker om Pippi Långstrump köptes in på följande språk:albanska, arabiska, bosniska, kantonesiska, kroatiska, kurdiska, makedonska, persiska, polska, ryska, spanska, thailändska, ungerska.
Astrid Lindgren, målad av vår kantonesiska modersmålslärare Le Phuong Tran.
Pippi Långstrump heter jag Alla tiders vet ni vad Sing-e-li-lullan-lej Jag har en liten apa fin Sing-e-li-lullan-lej
Jag har en stor och kraftig häst Sing-e-li-lullan-lej…
Axplock av gemensamma aktiviteter
Temat introducerades för barnen med att alla pedagoger klädde ut sig till olika figurer i Pippiböckerna och spelade upp en ”happening” i skolans aula. ”Lilla Gubben” hade tyvärr blivit sjuk så vi fick snabbt fixa ett“”foto” av honom så att han också kunde vara med på ett hörn.
Barnen var aktiva och medverkade i föreställningen och det hela avsluta- des med att Pippis kappsäck plockades fram och alla fick varsin guldpeng.
Ingen modersmålslärare var med på scen men flera satt som åhörare till- sammans med barnen och pratade senare med barnen om vad de upplevt på respektive modersmål.
Vi hade en gemensam temadag där vi delade in barnen i tvärgrupper. • Alla barn fick grädda varsin pannkaka och skriva av receptet. • Alla barn fick fläta varsin fläta av orange garn.
• Vi sjöng Pippisånger och vi räknade på olika språk.
• Alla barn fick rita varsin Pippibild. Vi har sedan valt ut bilder och satt ihop till en PowerPoint slinga. Barnen har fått göra texter till bilderna, som spe- lats in både på svenska och på olika modersmål. Modersmålslärare har hjälpt barnen med texten på de olika språken. Bildspelet ska visas för för- äldrar på en ”Öppet hus kväll”.
Vi hyrde en buss och gjorde en utflykt till Bokskogen där alla barn var sakle- tare och hittade massor av spännande saker. När barnen dessutom hittade ett träd som var fullt av sockerdricksflaskor då var lyckan gjord. Barnen har sett videofilmer om Pippi. De brukar ha svårt att koncentrera sig när vi har tittat på film men Pippi har de följt med stort intresse och stor koncentration. Fil- merna har diskuterats och jämförts med avsnitten i boken.
Vidare har filmerna fungerat som bra förförståelse inför kapitel i boken eller omvänt förklarat vissa saker som barnen inte riktigt förstått i boken.
Högläsning ur Pippiböcker har pågått i alla klasserna och vi har sjungit sånger om Pippi.
Förskoleklassen
• Pippidockan har varit med både på samlingar och i grupper.
• Barnen har fått lära Pippi olika saker som prepositioner, vad som finns i ett hem och saker som hör ihop.
• Pippi har packat väskan med saker som börjar på olika bokstäver. • Prusseluskan har lekt lekar med barnen på gården.
Lilla Gubben tillverkades tredimen- sionellt och pryder väggen i en av lokalerna. Barnen fick tillverka en stor Pippi-docka som har funnits med i alla aktiviteter som förskole- klassen har gjort under temat.
• Alla har ätit krumelurpiller.
• Barnen har ritat Pippi, sjungit om Pippi och naturligtvis ”läst” om Pippi. I klassen finns många arabiska barn. Då vi har haft förmånen att ha en ara- bisk kvinna inne i gruppen vissa dagar har hon läst Pippi på arabiska för de barnen.
• Barnen har återberättat Pippi och lekt Pippi i olika sammanhang. • Barnen har tillverkat skeppet Hoppetossa.
Årskurs ett
I årskurs ett har vi arbetat utifrån tanken att Pippi presenterar sig för oss och då vill även vi presentera oss för Pippi. Allt vi producerar ska samlas i en bok om ”Pippi och jag själv”. Direkt efter vår ”happening” hade barnen mycket att prata om och de visste förhållandevis mycket om Pippi. Hur ser Pippi ut? Hur är hon? Vad kan hon? Var bor hon? Samtalet resulterade i en diktering som läraren skrev på blädderblock. Texten har bearbetats på många olika sätt och barnen har haft den i läsläxa.
Alla barn har blivit fotograferade med digitalkamera och deras bilder har lagts in i en PowerPoint presentation. Barnen har fått arbeta två och två. De har berättat om sig själva och fått ställa frågor till varandra. Efter det har klasskamraten fått återberätta vad han eller hon vet om sin kompis. Barnen som har vågat har fått berätta för hela gruppen. Sedan har de fått skriva eller rita ”stödord” för att komma ihåg hur de har presenterat sig.
Förskoleklassen har gjort en jordglob och runt jordgloben har barnen satt lappar med Pippis namn skrivet på alla olika språk. Här har föräldrar och modersmålslärare hjälpt till.
Jag heter Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraims-dotter Långstrump, dotter till kapten Efraim Långstrump, fordom havets skräck, numera negerkung.
När jag har haft en stund över har jag tagit med ett barn åt gången in i Språkverkstaden och så har vi gjort en ljudinspelning av deras presentation. De som ville och kunde fick direkt efter den ljudinspelningen berätta samma sak fast den här gången på sitt modersmål. Många kla- rade det direkt medan andra ville vänta och få hjälp hem- ma eller av modersmåls- läraren. Ljudfilerna har jag sedan lagt in bakom fotot i datorn. När man visar bild- spelet så kommer den svens- ka berättelsen när man klic- kar till höger och berättelsen på modersmålet när man klickar till vänster.
Pippis mamma är en ängel och hennes pappa är kung på en Söderhavsö. Barnen har fått rita och måla sin familj på ett ritpapper.
De har återigen blivit placerade två och två och fått berätta om sin familj för klasskamraten. Efter det har klassläraren och fritidspedagogen delat klas-
sen i två grupper och de modiga har fått berätta för hela gruppen. Det var fler som ville berätta den här gången än vid första tillfället.
Teckningarna har jag scannat in på datorn och proceduren med ljud- inspelning har upprepats på svenska och på barnets modersmål. Vissa av modersmålslärarna har varit med vid inspelningstillfället.
Pippi har ett eget hus, Villa Villerkulla. Barnen har fått rita sina hus och sina rum som de ofta delar med många syskon. Det har funnits flera tillfällen att ställa genuina frågor till varandra.
På en hel vägg har Villa Villerkulla successivt vuxit fram. Barnen har fått många nya begrepp un- der arbetets gång, veranda, balkong, takpannor, stuprör osv. Efterhand som Pippi möter nya personer händer saker på väggen.
Pippis bästa kompisar är Tommy och Annika. Barnen har fått berätta om sin bästa kompis och vad de brukar göra. Vidare har klassen diskuterat hur de tycker att en kompis ska vara och sedan har läraren och barnen skrivit en diktering. De som kan skriva har skrivit själva.
Många av aktiviteterna vi har gjort har varit på muntlig basis. Men barnen har även fått skriva egna böcker om Pippi. Alla kunde göra böckerna, även de som inte hade knäckt läs- och skrivkoden. Ordbilderna jag, har, en, ett, sa är ord som redan var inlärda. Många gjorde tjocka böcker och andra hade bara några bilder i sina böcker. Vi laminerade fram och baksida och spiralband. Alla var mycket nöjda och stolta över det färdiga resultatet. Böckerna har barnen fått läsa för förskoleklassbarnen.
De barn som har kommit lite längre i sin skrivutveckling har skrivit texter utifrån rubriken Pippi kan och Pippi har. Några elever har skrivit egna små fria berättelser om Pippi.
Pippi är sakletare. Det har även barnen fått vara när vi var i Bokskogen. Dessutom har de fått ta med sig sin favoritsak till skolan.
Parvis har barnen berättat och ställt frågor om sakerna. Därefter fick de rita av sina saker och klippa ut dem. Resultatet blev en fin tavla med alla barnens saker på.
Barnen har fått många tillfällen till fri lek. Det har funnits kläder, skor, väskor och annat tillgängligt för att kunna sätta igång fantasin. Det har varit spännande att följa deras lekar och vi kan lova att det ha varit språkträning på hög nivå!
Pippi har en hel kappsäck full med guldpengar. Pengar kan vi räkna på bar- nens alla språk. Vi kan ramsräkna både framlänges och baklänges.
Pippi ger Annika 8 guldmynt. Tommy får dubbelt så många…
Tiokompisar är roligt att träna med guldpengar! Man kan hitta på hur många räkneexempel som helst med hjälp av Pippis pengar.
Även matematik är ett språk att ”räkna” med. Det finns mycket i Pippi- böckerna som utvecklar mattespråket.
• Pippi är nio år. Om man fyller nio år nu, när är man född?
• Pappa är en gammal sjökapten. Hur många år är man när man är gammal? • Pippi gick med kappsäcken i näven. Hur mycket orkar du bära i näven? Hur mycket väger en väska? (kilo/vikt) Hur mycket ryms i en kappsäck? (volym).
Hur går vi vidare?
Pippis pappa har en egen båt som heter Hoppetossa. Barnen i förskoleklassen har tillverkat en egen båt. Den ska ta oss med på en resa till barnens olika hemländer. Här hoppas vi att barnens föräldrar ska hjälpa oss att tillsammans med sitt barn berätta om sina ”rötter”.
Modersmålslärarna
Barnen har 17 olika modersmål! Alla modersmålslärare som arbetar med bar- nen har inte deltagit i projektet. De som ger studiestöd till våra elever har stöttat dem i det arbete med Pippi som vi har gjort ute i klasserna. Det som barnen inte har förstått har modersmålslärarna förklarat och gett begrepp för.
Sedan har några modersmålslärare jobbat med Pippiböckerna på modersmål- stimmarna och då har även elever från andra årskurser varit med.
Vi har haft mycket samarbete med modersmålslärare som arbetar med barn från det forna Jugoslavien och med modersmålsläraren i kantonesiska. De har lagt upp sitt arbete på modersmål på liknande sätt som vi har gjort ute i klasserna.
Klasserna har jobbat mycket med former • Pippi i kvadrat
• Kling och Klang i cirkel • Lilla Gubben i triangel • Tommy och Annika i rektangel
Barnen har skrivit texter om Pippi och sig själva på sitt modersmål. De har gjort pinndockor av Pippi som de ska spela teater med. Även övriga personer från böckerna ska bli dockor.
Vår kantonesiska modersmålslärare har gjort en egen bok om Pippi, uti- från ettornas diktering, skriven med kinesiska tecken. Hennes elever har fått läsa olika avsnitt av texten och så har vi gjort en PowerPoint slinga med ljud- inspelningar.