Pippi Långstrump på olika språk

Cecilia Wirfelt

Inledning

Vår arbetsplats har under många år varit en skola med ett stort antal flerspråkiga elever. Vi har därför varit tvungna att ständigt utvärdera och om- värdera våra arbetssätt för att få en fungerande kommunikation i klassrums- situationen. Våra elever besitter en massa kunskap som de ibland inte kan uttrycka på sitt andraspråk eftersom språket inte räcker till.

Barn har en medfödd förmåga till språk, men den kan inte utvecklas annat än i samspel med andra och under förutsättning att tillfälle till samtal ges. Det är väldigt lätt att undervisa i gamla invanda spår där läraren har det största utrymmet för tal.

All aktuell forskning pekar på modersmålets betydelse för inlärning av ett nytt språk. Flerspråkighet är en rikedom, en tillgång som förskola och skola måste ta vara på. Däremot måste attityden till modersmålet ändras. Den kun- skap som forskning ger om värdet av ett starkt modersmål måste tydliggöras för lärare, elever, skolledning och föräldrar.

Jag ska här berätta om hur vi arbetat med Pippi Långstrump som tema i undervisningen. Temaarbetet har varit med som ett projekt i Skolverkets ”På Modersmål”. Mirjana Cenaki, modersmålslärare i kroatiska, och jag har stått som projektledare. Vi ville söka nya sätt att stödja våra elevers tvåspråkiga utveckling. Genom litteraturläsning på olika språk samarbetade klasslärare, modersmålslärare, fritidspedagoger, förskollärare och personal i Språk- verkstaden. Temat vänder sig främst till elever i förskoleklass och skolår 1.

Syfte och mål

Syftet med vårt arbete med Pippi är att hitta möjligheter till samarbete med modersmålslärare kring ett gemensamt tema. Dels får eleverna jobba med Pippi på studiehandledningstimmarna, dels läser modersmålslärarna Pippi på modersmålstimmarna. Våra elever ska kunna få mycket av förförståelse ge- nom att lärarna läser och diskuterar böckerna på barnens modersmål.

Kursplanen i svenska som andraspråk betonar vikten av litteraturläsning för att hjälpa eleverna ” förstå världen och sig själva” och att kunna formulera

”tankar och känslor som de känner igen men som de saknar ord för på det nya språket”. Vidare ska litteraturläsning utgöra ” en grund för ord och begrepps- bildning i meningsfulla sammanhang”.

• sträva efter att ha ett interkulturellt förhållningssätt

• låta eleverna tala sitt modersmål under skoltid när så behövs

• få eleverna att vara stolta över sitt språk och våga använda det inför sin lärare och inför sina klasskamrater

• att eleverna ska få möjlighet att lära sig hälsningsfraser på varandras mo- dersmål

• att barnen ska kunna få räkna till 10 på olika språk

• se till att barnen har begrepp på sitt modersmål för att senare kunna lära dem på svenska

• skapa tillfällen till samtal mellan elever, parvis och i grupp • skapa fler tillfällen till samtal mellan barn och vuxna

• att eleverna ska lära känna Astrid Lindgren och vad hon har betytt för ”svenska” barn och andra barn i världen

Teori

All forskning tyder på att undervisning på modersmålet ökar måluppfyllelsen i skolan….

Virginia Collier och Wayne Thomas har studerat och följt 40 000 barn i 20 år i USA. Deras forskning visar klart att ett starkt modersmål och ett starkt majoritetsspråk är grundförutsättningar för att barn ska lyckas i skolan. Allra effektivast är det om språkstudierna integreras med andra ämnen, så att eleverna undervisas på två språk av två lärare parallellt. Det räcker inte att modersmålsläraren kommer till eleverna enstaka timmar i veckan. Modersmålsläraren ska arbeta tillsammans med de andra lärarna och ses som en resurs i undervisningen menar forskarna.

(Axelsson, 2000)

Författaren Seija Wellros liknar inlärningen av ett andraspråk vid ett hus- bygge, där barnen är entreprenörerna. Många invandrarbarn idag saknar en stabil grund för detta husbygge. Begreppsbildningen är ofta svagt förankrad i deras vardag och tidigare verklighet. De saknar förförståelse för grund- begreppen i de olika ämnena. Många har ett fungerande talspråk, men saknar det djup som behövs för att kunna ta till sig ny information på ett bra sätt. Wellros anser att det hade varit bättre om dessa barn fick fortsätta att bygga upp och strukturera sin världsbild med hjälp av modersmålet tillsammans med modersmålslärarna och Sv2 lärarna. Det skulle öka barnens allmänna inlärningskapacitet. Det skulle också utveckla dessa barn från att ha varit ”barn med särskilda behov” till ”barn med särskilda möjligheter”. Wellros är övertygad om att, får invandrarbarnen lära sig båda sina språk ordentligt blir de mer flexibla kunskaps-mässigt och lär sig tänka på två sätt. De kommer att bli en samhällsresurs vid vuxen ålder.

Andraspråkelever har hela tiden en dubbel arbetsuppgift och ska både lära sitt andraspråk och lära på sitt andraspråk. Hur ska eleverna kunna arbeta på hög kognitiv svårighetsgrad då språket kanske inte räcker för att uttrycka tanken? Tanke och språk hör ihop och är varandras förutsättningar för att en kommu- nikation ska uppstå. Genom att få möjlighet att använda språket i olika sam- manhang kring ett meningsfullt innehåll sker språkutveckling. Att arbeta med skönlitteratur i ett andraspråksperspektiv ger denna möjlighet menar Bråbäck & Sjöqvist (2000).

Tvåspråkighetsforskaren Veli Tuomela säger i en artikel i Lärartidningen att det är alldeles för mycket tystnad mellan barn och personal. All tid måste tas till vara för samtal skriver han. Att själv tala och låta barnen tala mycket i alla situationer under dagen är grundläggande i hans modell för ett språk- utvecklande arbetssätt.

Han skriver vidare att det är viktigt att det språk man använder är tillräck- ligt komplext. Det bästa är att lägga sig lite över varje barns språkliga nivå. Det är då barnet får chans att lära sig mer.

Jim Cummins (2000) skriver hur viktigt det är att utgå från barnens tidi- gare erfarenheter och kunskaper. Han förespråkar brainstorming i mindre grupper eller två och två. Om elevernas kunskaper i andraspråket är begrän- sade är det lämpligt att låta dem använda sitt förstaspråk vid dessa tillfällen.

”Mål att sträva mot.

Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, …lär sig arbeta både självständigt och tillsam- mans med andra.”

(LPO 94 s. 17 )

Bakgrund

Sofielundsskolan är en F-9 skola. Av skolans ca 1000 elever är det 90 % som har ett annat modersmål än svenska. Nära 70 % av dessa elever är inte födda i Sverige. Barnen har sina rötter i ca 45 olika nationer och de representerar 50 olika språk.

På Sofielundsskolan finns det modersmålsundervisning och studiehand- ledning på ca 25 olika språk. De största språkgrupperna är arabiska, somali- ska, albanska samt språk från det forna Jugoslavien.

Språkverkstaden

Jag arbetar i Sofielundsskolans Språkverkstad.

Inför höstterminen år 2000 sökte, och fick, Sofielundsskolan pengar från Storstadssatsningen för att starta en språkverkstad på lågstadiet. Detta år bör- jade ca 100 elever i årskurs 1. Av dessa hade ca 95 % ett annat modersmål än svenska. Behovet av svenska som andraspråk var således stort och därför be- slutades att språkverkstadens insatser skulle riktas mot dessa barn. Själv till-

trädde jag min tjänst i Språkverkstaden hösten 2001. Även min tjänst finan- sieras med storstadsmedel och riktades mot förskoleklass och årskurs 1 där behovet av ”språkträning” har varit stort.

Verksamheten i Språkverkstaden har bedrivits utifrån de behov som eleverna, och lärarna, gett uttryck för. Eleverna har kommit i grupper om 4-6 elever och språkträningspassen har varit ca 40 minuter långa. Barnen har kommit 2-5 gånger i veckan alltefter behov. De som inte kunde någon svenska alls vid skolstarten har kommit till Språkverkstaden varje dag.

Arbetet har inriktats på att med olika språkutvecklande hjälpmedel stärka och utveckla barnens ordförråd och begrepp. Vi har försökt varva arbetet i smågrupper med teman där alla barn i klasserna får vara med. Just nu arbetar vi med Pippitemat. Barnens framsteg och utveckling har dokumenterats med hjälp av digital portfolio.

Digital portfolio

I portfolio kan man synliggöra elevers lärande för eleverna själva, för pedago- ger och för föräldrar genom att medvetet samla på dokument som visar på utveckling. Metoden att använda portfolio handlar om att stärka barns själv- förtroende och det är därför viktigt att eleverna själva väljer ut vad som ska finnas med i portfolion.

Eleverna ser då hur de utvecklats över tid. Genom att visa elevernas port- folio vid ett utvecklingssamtal med föräldrarna kan man föra en kontinuerlig dialog kring barnets skolframgång och språkutveckling.

I Språkverkstaden har vi arbetat med att utveckla metoder som stärker elevernas språkutveckling. Detta har vi försökt dokumentera med hjälp av en digital portfolio. Rent konkret betyder detta att vi i stället för att samla bar- nens alster i en mapp sparat dem med datorns hjälp. Här får vi dessutom med ljudupptagningar som visar vilken språknivå barnet befinner sig på och vilken språkutveckling som sker över tid. Den digitala portfolion försöker vi i möjli- gaste mån göra tvåspråkig. Att den är på två språk gör den mer lättillgänglig för föräldrar men ännu viktigare är att den talar om att båda språken är lika viktiga för barnets fortsatta utveckling.

Arbetslaget

Det temaarbete jag kommer att presentera här är ett arbete som utförts i ett arbetslag som består av en förskoleklass och två klasser i‘årskurs 1. Det rör sig om ca 65 barn och det talas 17 olika språk. I förskoleklassen arbetar 2 förskollärare och i ettorna en klasslärare i vardera klass samt en fritidspeda- gog 3 förmiddagar i veckan. Min tjänst i Språkverkstaden är knuten till detta arbetslag.

Vissa barn i årskurs 1 har studiehandledning varje vecka då modersmåls- läraren kommer till klassen. Under dessa lektioner har barnen fått berätta om Pippi och fått hjälp med olika begrepp som varit svåra att förstå. Parallellt med arbetet i klasserna har Pippiböckerna lästs av modersmålslärare under modersmålsundervisningen i mer eller mindre utsträckning.

Genomförande