dovisas här nedan. Modellens (valideringsmodellens) utgångspunkt har varit att alla individer har olika förutsättningar, behov och önskemål.
• Informationsmöte lärare-valident
I detta första möte informeras validenten om syftet med valideringen. Antagningskravet är tre års yrkeserfarenhet eller likvärdiga kunskaper.
• Självskattning
Här självskattar validenten sig med hjälp av självskattningsmaterialet. Vali- denten gör en bedömning av de erfarenheter och kunskaper som han/hon har från tidigare skol-, yrkes- och livserfarenheter. Självskattningen bygger på skolverkets mål och betygskriterier.
Detta material är en del av beslutsunderlaget för validenternas och lärar- nas gemensamma bedömning av utbildningsbehovet. Till sin hjälp vid självskattningen har validenten skolans tolkade mål samt oss lärare och med- validerare.
• Självskattningssamtal
Här samtalar validenten och läraren om hans/hennes arbetslivshistoria, tidi- gare utbildningar, egenvärdering och målsättning.
• Valideringen
Här bedöms tidigare kunskaper, Det kan ske muntligt, skriftligt eller prak- tiskt. Valideringen kan genomgås oberoende av hur och var yrkeskompeten- sen uppnåtts.
• Individuella studieplaneringssamtalet
Här arbetar läraren fram underlag för individuell planering och planeras för fortsatta studier. Validering är en del av lärprocessen och ska på ett naturligt sätt finnas med i individens utvecklingsplan.
• Inhämtande av kompletterande kunskap
Kunskaper som inte kunde valideras studeras i lämplig kurs. Studierna sker antingen i klass eller genom distansstudier eller praktiskt.
• Gymnasiebetyg
Efter avslutad kurs erhålles gymnasiebetyg. Exempel på validering
Gymnasieprogram som kan valideras på KompetensCentrum Rönnen är barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet. Studerande som önskar validera sina kunskaper inom vård och omsorg, söker speciellt till ”omvårdnadsprogrammet-validering”. Validenten kallas därefter till informa- tionsmöte om validering. Lärare går igenom vad validering innebär och hur det praktiskt går till. Som exempel kan en klass bestå av tre grupper med ca 8 personer. Yrkeserfarenheterna hos validenterna varierar mellan tre till elva år. Personalmässigt behövs tre lärare under självskattnings- och validerings- veckorna. Under densamma cirkulerar vi lärare runt till validenterna och stöt- tar och hjälper till i största allmänhet. Det ställs stora krav på läraren att för- klara och hjälpa de ovana validenterna med till exempel ordförståelse utan att ge svaret. I momentet ”Självskattning” får validenterna skriftligt målen för respektive kurs.
Exempel ”mål 1 i kursen arbetsmiljö”: Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall
ha kunskap om hur sociala kontakter, samarbete, inflytande och personlig utveckling påverkar människors hälsa och arbetsförmåga.
(SKOLFS: 2000:14)
Skolans kommentar till målet handlar om hur individen påverkar och påver- kas av sin arbetsmiljö och arbetssituation.
Validenten skriver ner hur han/hon tolkar målet och vilka kunskaper vali- denten själv bedömer att han/hon har inom området.
• Ja, jag har vissa kunskaper • Nej, jag saknar kunskaper.
Validenten kryssar i ett av alternativen. Omvårdnadsprogrammet har 94 mål som validenterna går igenom noga under 4-5 dagar. När validenten är klar med självskattningen kommer han/hon på ett individuellt ”studieplanerings- samtal”. Ett studiesamtal brukar ta mellan 1-2 timmar per valident. Under samtalet går läraren igenom varje mål och hur validenten har svarat. En blan- kett fylls i om målet skall valideras eller studeras. Ibland är validenten mycket säker; ”detta kan jag”, eller ”detta kan jag ingenting om”. I de fallen är det lätt att göra bedömningen, men ibland är validenten mycket osäker om han/hon har tillräckliga kunskaper inom målet. Läraren måste då förklara målet, kan- ske ge någon ”hint” om vad det kan innebära. Lärare som själv har erfarenhet från vården och omsorgen och vet vad olika yrken har för arbetsuppgifter har lättare att hjälpa validenten, än en lärare utan denna erfarenhet.
Under ”självskattningssamtalet” berättar validenterna om vad de har för kunskaper med sig. Utifrån samtalet gör läraren en praktisk problemställning som kan hjälpa validenten att associera till kursmålet. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att kurserna om lagarna och de medicinska bitarna vågar ofta inte validenterna validera utan önskar istället studera.
Det finns flera olika skäl till att validenter inte vill validera ett mål som de egentligen kan. Läraren måste lita på validentens bedömning av sina kunska- per - annars faller hela modellen. I samtalet frågar jag också om validenten har funderat över betygsmålen. Anledningen är att vi lärare vid den muntliga valideringen skall ställa reflekterande/analyserande frågor till den valident som strävar efter de högre betygen.
När alla målen är genomgångna börjar vi lärare planera ”validerings- veckorna”. Vi gör grupper till varje mål med 5-8 validenter i varje grupp. Det framleder till ett valideringsschema. Hur målen skall valideras har vi lärare redan gjort uppgifter till. Några av målen skall redovisas på skolan muntligt. Några av målen redovisas skriftligt på skolan. Många uppgifter har bilder el- ler ”fall” som ökar förförståelsen.
Vissa mål skall validenten knyta samman ute i sin verksamhet och därefter beskriva, reflektera, analysera, och lämna in skriftligt till oss.
Vid de muntliga valideringstillfällena försöker vi vara två lärare.
Muntlig validering går till som följer: Validenterna får uppgiften först när de kommer till skolan.
Exempel mål 1 i arbetsmiljökursen:
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
ha kunskap om hur sociala kontakter, samarbete, inflytande och personlig utveckling påverkar människors hälsa och arbetsförmåga.
(SKOLFS: 2000:14) Uppgift:
Reflektera kring psykosocial arbetsmiljö utifrån målet och nedanstående ord. Det synbara • Chef • Organisation • Rutin/rutiner • Ansvarsområden • Lagar • Avtal • Scheman
Det som också finns • Attityder • Relationer • Normer • Maktstruktur • Anda • Informell-ledare • Hjälpsamhet-kallsinnighet • Psykosocial miljö Redovisning:
Sker därefter vid en muntlig gruppdiskussion
När validenterna läst igenom uppgiften och alla har förstått den, lämnar vi lärare validenterna i ca 10 min för att de skall kunna stötta varandra i tolk- ningen av målet. Vi har upptäckt att den lärarlösa stunden upplevs väldigt positivt och att validenterna därmed upplever själva valideringen mindre stressande. Varje mål brukar ta ca 1˚ timme att validera. Tiden beror lite på hur
många det är i gruppen och hur kunniga de är. Den ene lärarens roll är att vara samtalsledare och den andres roll är att identifiera kunskaper och kompeten- ser, att lyssna och bedöma. Rollen som samtalsledare innebär att fördela ordet rättvist så att inte bara någon eller några pratar hela tiden. Samtalsledaren ställer också följdfrågor om något verkar oklart eller om validenten som strä- var efter höga betyg men ännu inte har visat den kunskapen som då krävs. Validenterna berättar också vad de kan om uppgiften medan vi lärare är pas- siva. Den lyssnande lärarens uppgift är att identifiera de kunskaper och komp- etenser som den validerade har.
När redovisningen är klar ställs frågan om alla är nöjda med vad de har framfört. Om inte, så finns här tid och möjlighet att förtydliga sig. När alla är nöjda ber samtalsledaren validenterna att lämna oss lärare en stund så att vi kan konferera om bedömningen. När vi är klara kallas validenterna in en och en och vi ger dem en individuell bedömning av hur de har uppnått målet. Att vi gör så här är för att validenten har rätt att veta sitt studieresultat.
De skriftliga uppgifterna bedöms efter hand som de lämnas in. Själva val- ideringen tar ca 5 veckor. När hela valideringen är genomförd sker ett nytt individuellt samtal mellan valident och lärare. Resultaten gås igenom och en individuell studieplan upprättas. Validenten får vid samtalet bedömningarna på de skriftliga arbetena. De mål som inte blivit godkända måste studeras. Kurser och mål som är godkänt genomförda får validenten nu det formella betyget för (validenten vet redan hur det gått).
Erfarenhetsmässigt kan vi se att de validenter som har en vårdutbildning från ett annat land ofta behöver studera målen som behandlar lagarna inom vård/omsorg. Bemötande och förhållningssätt till sjuka och funktions- hindrade personer och etik kan i vissa fall behöva studeras och även här är det ofta avgörande vilket land validenten ursprungligen kommer ifrån. Psykolo- gin brukar också vara svår vilket sammanhänger med att psykologin har ett speciellt fackspråk. Kunskaperna i svenska räcker inte till för validenter med utländsk bakgrund. Kursen i psykiatri upplevs också allmänt som svår. Här handlar det ofta om olika synsätt på psykiskt sjuka.
När både valideringen samt studierna är klara erhåller personen ett betyg på de kurser ur omvårdnadsprogrammet som han/hon har kunskaper uti. Den som validerar får samma betygsdokument som den student får som studerat hela programmet på skolan.
Att möta deltagarna på den nivå de befinner sig och därefter lotsa dem fram mot målet, är skolans viktigaste uppgift.
Enkät: (utförs för detta arbete våren 2003)
För att belysa validenternas syn på validering redovisas här femton validen- ters svar på tre frågor och kommentarer därtill:
1. ”Hur upplevde Du självskattningen av dina kunskaper?”
Fjorton tyckte att deras tidigare kunskaper kommit fram på ett mycket bra sätt. En förstod inte frågan. ”Lite nervöst – kom jag ihåg allt?” ”Jag var feg, hade nog kunnat validerat mer.”
Detta är inte ovanligt. Självkänslan är inte den bästa. Man tror sig inte om att kunna. Det är viktig att vi lärare verkligen försöker skapa en avspänd och behaglig miljö. En miljö där alla känner att de är viktiga, att de kan.
2. ”Hur har Du upplevt de olika valideringsmetoderna?”
Samtliga var mycket nöjda. Några kommentarer. ”Bra med olika validerings- former.” ”Bra med gruppdiskussioner.” ”Bra att det fanns möjlighet att välja valideringsmetoder.” ”Skönt att redovisningarna aldrig var i storklass.” 3. ”Hur upplevde Du att validera Dina tidigare kunskaper?”
Alla tyckte det var mycket bra. Validenterna upplever att deras tidigare utbildningar och kunskaper äntligen blir synliga. De behöver inte göra om sin utbildning från ett annat land, de kompletterar endast de kunskaper som be- hövs i Sverige inom respektive yrke.
”Så, bra att jag fick visa mina kunskaper.” Jag fick ett svenskt betyg på de kunskaper jag lärt tidigare från mitt hemland.” ”Jag har nu kunnat visa vad jag kan. Det jag inte kunde så bra har jag studerat.”