• få ett väl fungerande språk som ger identitet och god självkänsla. • lära sig samarbeta och respektera varandra. Ta ansvar och vara goda
kamrater och tillsammans med all personal på skolan sträva mot att känna delaktighet i skolans värdegrund, som bygger på trygghet, res- pekt, demokrati och lust.
Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk är ett eget självständigt ämne, ett kärnämne, med egen kursplan. Det har samma timplan som svenska som modersmål. I ”Rikt- linjerna för undervisning i svenska som andraspråk” står att detta varit avgö- rande för att ge ämnet, dess lärare och de berörda eleverna och deras viktiga andraspråksinlärning, fullvärdig status och därmed adekvata undervisnings- betingelser (Malmö Stad, 2003).
Modersmålet eller förstaspråket lär man sig informellt genom sina föräld- rar och sin omgivning. Detta språk är knutet till upplevelser och känslor. Sam- tidigt med modersmålet växer barnet in i sin kultur och lär sig regler för sam- varo och språkanvändning. Modersmålets bas omfattar behärskning av ljud- system, uttal, grammatik och ordförråd. Färdigheter som normalt sett är upp- nådda vid skolstarten. Elever med annat modersmål än svenska saknar ofta basen i svenska språket. Deras svenska räcker inte som tankeinstrument och redskap för lärande i alla situationer, som krävs av eleven i skolan. Andra- språkselever måste alltså lära sig allt nytt, som svenska elever lär sig och göra detta på svenska, som inte är deras modersmål. Dessutom är detta ett språk som de samtidigt håller på att lära sig (Nauclér, Nationellt Centrum, 2000).
Målet för ämnet svenska som andraspråk är att ge kunskaper, som barn i motsvarande ålder med svenska som förstaspråk redan har lärt sig.
Eleven har rätt till ämnet svenska som andraspråk tills förstaspråksnivå i svenska uppnåtts. Undervisningen ser olika ut beroende på om eleven är ny- börjare eller är på en mer avancerad nivå.
Andraspråket lärs in formellt genom undervisning och kontakter med det svenska samhället. Om barn har en stark bas i sitt modersmål, underlättar det inlärning av andraspråket. Basen är det som ett barn har tillägnat sig i sitt modersmål vid cirka sex års ålder. Barnet behärskar då språkets ljudsystem och grammatik. Det har ett ordförråd på 8000-10000 ord och kan återge enkla berättelser. Om eleven har undervisning i modersmålet parallellt med svenska som andraspråk underlättar det också för andraspråksutvecklingen.
Undervisningen i svenska som andraspråk ska ge tillfällen för eleverna att i tal och skrift få uttrycka tankar och idéer utan att läraren alltför tidigt har krav på formell korrekthet. Vi anser också att det är viktigt att eleven ges
tillfällen att, både muntligt och skriftligt, uttrycka kunskaper och åsikter på en nyanserad svenska.
Det tar tid att lära sig ett andraspråk. Andraspråksinläraren kan ha ett be- gränsat begrepps- och ordförråd, otillräckliga grammatiska kunskaper, andra referensramar och bakgrundskunskaper än den som har språket som sitt mo- dersmål. Därför måste eleven få hjälp till en grundlig bearbetning för att för- stå texter på svenska (Anstrin-Åstedt 2002, Malmö Stad 2003, Skolverket 2000).
Har eleven inga eller begränsade kunskaper i svenska placeras han först i en förberedelseklass. Tiden i förberedelseklass varierar mellan ett halvt till två år. Förberedelseklassen är första steget i kontakten med målspråket. Andra- språkinläraren behöver cirka två år för att lära sig grunderna, för att kunna samtala på svenska i vardagen. En djupare förståelse tar längre tid. Bor man i ett invandrartätt område tar det ännu längre tid att lära sig det nya språket (Axelsson, 2003).
Åldern för när inlärningen påbörjas spelar en viss roll. När det gäller den språkliga kompetensen som krävs för att klara undervisningen i skolans teore- tiska ämnen tycks det vara mest gynnsamt för barn, som kommer till Sverige vid 8 – 11 års ålder.
Andraspråksutveckling är en ständigt pågående process, där språket hela ti- den prövas, omformas och växer.
Vilka elever får läsa svenska som andraspråk?
I Grundskoleförordningens 2:a kapitel 15§ finns följande att läsa:
”Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för • elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
• elever som har svenska som modersmål och som tagits in från skolor i utlandet, och,
• invandrarelever som har svenska som sitt huvudsakliga umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för en elev” (SFS 1997:9).
Att rektor bestämmer innebär att rektor måste ha kunskap om de två svensk- ämnena. Ofta delegerar rektor frågan till en andraspråkslärare som kan göra en korrekt bedömning. Yttersta syftet med ämnet är att uppnå förstaspråks- Tid som krävs att nå infödd nivå i skolan läsämnen.
(Thomas & Collier 1987)
Ankomstålder Genomsnittlig tidsgång
5 – 07 år 3 – 8 år
8 – 11 år 2 – 5 år
nivå. Har eleven inte uppnått denna nivå har eleven därför rätt till undervis- ning i svenska som andraspråk på sin nivå (nybörjarnivå, mellannivå eller avancerad nivå) (Skolverket,2000).
”Svenska som andraspråk kan därut över anordnas • som språkval
• som elevens val, eller
• Inom ramen för skolans val.” (SFS 1997:599).
(Grundskoleförordningens 2 kap § 16).
Om andraspråkselever studerar modersmålssvenska men får extra undervis- ning med en andraspråkslärare, räknas detta som stöd i modersmålssvenska och inte i ämnet svenska som andraspråk (Nationellt centrums hemsida). Vad kan man när man kan ett språk?
Man tänker ofta på att man ska kunna tala rätt, grammatiskt och uttals- mässigt. Men att kunna ett språk innebär så mycket mer. Enligt lärarhand- ledningen till Språkmosaik (1999) kan den kommunikativa kompetensen de- las upp i tre delar:
”1. Organisatorisk kompetens
• Kunskaper om språkets uttalssystem språkljud, ljud kombinationer, ordme- lodi,
• ordförråd, ordkunskap, • ordbildning
• språkets grammatiska regler, ordens form och böjning
• hur orden sätts samman till meningar eller längre sekvenser av tal 2. Pragmatisk kompetens
• kunskaper hur språket används i olika situationer • hur man ger och tar information
• hur man får andra att göra något • hur man uttrycker önskningar och känslor
• hur man tar sig in i ett samtal, när man får avbryta, hur man avslutar • vilka ord man kan använda i vilka sammanhang
3. Strategisk kompetens
• förmågan att, utifrån inlärarens egna förutsättningar, använda och sam- ordna kunskaper och färdigheter från ovanstående två kompetenser • ordbildning
• språkets grammatiska regler, ordens form och böjning • hur orden sätts samman till meningar eller längre sekvenser • av tal”
Begreppsutveckling
Begrepp kan betraktas som tänkandets byggstenar; det som avgör vilka tankar vi har förmåga att tänka. (Lund m.fl. 1996:78) När elever erövrar nya begrepp innebär det att de utvecklar nya tankestrukturer. De erövrar nya tankar och bereds på detta sätt möjlighet att erövra tankebyggnader som gör det möjligt att tänka kring och se samband mellan och nya företeelser.
Ett barn måste ha begreppet klart, dvs kunskap om en företeelse innan han/hon får behov av att sätta namn på den. Först när man vet att en sak finns, eller hur det fungerar, uppstår behovet av att kunna beskriva den. Ett barn som verkligen behöver ett nytt ord för att kunna uttrycka eller förstå något, har ett inre behov av att ta till sig och lära sig ordet. Ord som upplevs som menings- fulla för inläraren är lättare att lära in och komma ihåg. Andraspråkselever lär sig många ord utanför skolan men inlärningen av läroböckernas språk sker så gott som helt via undervisning och läsning på målspråket i skolan.
Att lära sig ämneskunskaper ställer till problem för elever med dålig ord- förståelse. Ett exempel är matematikundervisningen som ställer stora krav på elever då undervisningen både bygger på abstrakt tänkande och komplicerade begrepp. I undervisningen måste lärarna därför ge andraspråkseleverna till- fälle att arbeta systematiskt med frekventa ord och begrepp. Eleverna lär sig också fler ord och begrepp om de får rikliga tillfällen att samtala och diskutera (Enström & Holmegaard 1991). Vidare visar forskning att andraspråkselever uppnår bättre språkliga resultat när de ges större utrymma att uttrycka sig muntligt och använda sitt språk (Tuomela 2001).
Äldre andraspråksinlärare har oftast en god språkbehärskning och ett stort ordförråd på sitt första språk och har därmed lättare att lära in ord och begrepp på andra språk (Thomas & Colliers 1997, Skolverket 2002). För barn däremot föregås ordinlärning av begreppsinlärning.
Begreppsinlärning är emellertid tidskrävande och går inte att arbeta med endast under lektionerna i svenska som andraspråk. Istället behövs en syste- matisk och genomtänkt språkutvecklande undervisning i alla skolämnen. Lär- ande sker bäst genom konkreta, aktiva upplevelser där alla sinnen tas i bruk hos inläraren. Detta tar lång tid och ställer extra krav på genomtänkt progres- sion hos pedagoger som arbetar i mångkulturella barngrupper.
Modersmålsundervisningen är oerhört betydelsefull för att barn ska få en fast och gedigen grund för sin ord- och begreppsutveckling. Modersmålet ut- trycker ofta en företeelse på ett annat sätt än svenskan. Ofta motsvaras ett ord i det ena språket av två eller flera ord i det anda språket eftersom ordfälten täcker olika betydelseomfång.