Behövs egentligen de ovan nämnda ”språkpolisernas” korrektioner?
Både i utbildningssituationer och i vardagliga situationer vill dessa hjälpa sina medmänniskor att tala ”rätt”. Bjärvall och Lindström hävdar att när det avsedda meddelandet går fram till mottagaren så finns en fungerande kom- munikation och således är rättning ytterst onödigt. Traditionellt sett innebär dock ett gott språkbruk ett korrekt användande av de grammatiska och vokabulära strukturer som vårt språk är uppbyggt på. Det är det språket som skolan strävar mot att behålla och fostra till i sin svenskundervisning, och som ”språkpolisernas” enträgna korrigeringar syftar till att bevara. I fortsättningen kommer vi i arbetet att kalla detta språkbruk för ”god svenska”.
Vardagssvenska – god svenska eller rinkebysvenska?
Då svenska talas enbart i Sverige och utomlands av utvandrade svenskar är det jämförelsevis ett mycket litet språk. Utomlands är svenskan inte gångbar. Vårt internationella språk är idag engelska. Från tidig ålder lär sig alla svenska barn engelska och det anses så pass viktigt att det även är obligato- riskt att uppnå betyget godkänt i ämnet för att vara behörig till gymnasiet. Eftersom det engelska språket har en hög status i det svenska samhället är de flesta intresserade av att lära sig en god engelska. Ett språks status är starkt förknippat med språkinlärarens motivation att lära sig ett gott språkbruk.
I Sverige har vi många invandrarbarn med ett annat förstaspråk än svenska, som inte har tillräcklig vardaglig språklig stimulans (i skola och/ eller hem) genom bruket av och kontakten med traditionell vardagssvenska! Det första språket får ofta en hög status. I denna grupp är valet av en mus- limsk/arabisk friskola ofta angeläget och här får det arabiska språket en hög status. Detta kan medföra att svenskan aldrig kommer att prioriteras lika högt som det första språket. Den låga motivationen att utveckla en ”god svenska” kan i sin tur medföra att ”rinkebysvenskan” speciellt i ungdomsgrupper får en högre status än ”god svenska”. Med det menar vi att den berörda språkgrupp- ens ungdomar hellre talar sin vardagssvenska, s.k. rinkebysvenska, än att till-
6 Lindström sid 75. 7 Lindström sid 15 ff.
ägna sig ”en god svenska” –vilken, i brist på erfarenhet, blir mer främmande för dem. Det är alltså rimligt att anta att många invandrarelever aldrig får rätt förutsättningar att utveckla vad vi traditionellt kallar ett gott språkbruk.
Genomförande och tillvägagångssätt
Vi ville se om användandet av ett ”ungdomsspråk” har ett samband med bety- get i svenska. Vi bestämde oss för att använda oss av en artikel i Sydsvenskan där man undersökt malmöungdomars språkbruk. I artikeln fanns uttryck som används av ungdomar i olika områden i staden. De flesta av orden är lånade från främmande språk. 45 ord valdes och vi sammanställde dessa i en enkät som vi lät elever i klass 7-9 besvara (se bilaga 1). Syftet med detta var att se efter om det finns ett samband mellan bruket av dessa ord och betyget i svenska. Enkäten besvarades av 29 elever i Åk 7, 28 elever i Åk 8 och 22 elever i Åk 9. Orden vi valt är medvetet tagna från olika områden i Malmö för att se om våra elever är bekanta med dem. Området kring vår skola fanns inte med i Sydsvenskans undersökning. Vidare har vi valt att granska betygskri- terierna i SVA och utifrån dem dra paralleller både till våra egna erfarenheter och den kurslitteratur vi har läst samt till eventuella resultat av enkäten.
Resultat
Enkät ”Ungdomsspråk”
Vårt mål har varit att granska enkäten statistiskt. De variabler vi har tittat efter är: svenska eller annat språk i hemmet, poäng i enkäten = kännedom, frekven- sen av använda ord i kamratkretsen och/eller hemma, samt betyg i svenska eller svenska som andraspråk.
Den granskning vi gjorde resulterade i fem olika kategorier bland eleverna.
Svenska som modersmål:
Betyg Språkvariation Bruk av ord i
enkäten
Kategori 1 Högt Har alternativ Låg frekvens oavsett
vardagssvenska kännedom
Undantag: 2 (hög frekvens) Kategori 2 Lågt Ej utvecklad alternativ Hög frekvens,
vardagssvenska stor kännedom
Alternativt modersmål:
Betyg Språkvariation Bruk av ord i
enkäten
Kategori 3 Högt Starkt främmande Hög/Låg frekvens
förstaspråk oavsett kännedom
Kategori 4 Lågt Svagt främmande Hög frekvens,
förstaspråk stor kännedom
Oavsett modersmål
Betyg Språkvariation Bruk av ord i
enkäten
Kategori 5 Lågt Allmänt svag- Låg frekvens oavsett
presterande kännedom
Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9
Grupp 1 5 5 (+2) 7
Grupp 2 1 3 3
Grupp 3 9 6 1
Grupp 4 4 7 7
Grupp 5 10 5 4
Det var inte direkt lätt att dra några slutsatser av materialet men när vi började granska varje enskild elev upptäckte vi att det fanns ett samband mellan det vardagliga språkbruket hemma och på elevens skolprestationer. Vi fick fram ett mönster enligt följande:
• De elever som visserligen kan en hel del ord, men som inte använder dem i någon större utsträckning har ofta ett ganska bra betyg (MVG, VG eller ett starkt G. Observera att den ena testgruppen ingår i en nivå- grupperad årskurs och eleverna där går i mellangruppen. Ett starkt G måste därför i denna grupp räknas som ett gott betyg).
• Övervägande del av dem som kan en del ord men som inte använder dem alls har också ett högt betyg i svenska.
• De elever däremot, som påvisar ett högt poängresultat i enkäten och som dessutom använder många av orden har generellt ett svagare betyg (G, svagt G eller ej betyg). Speciellt utmärkande är de som visar att orden dessutom inte bara används bland vänner utan även i stor grad hemma.
Vår slutsats därav blir att det i sig inte betyder att du har ett lägre betyg i svenska för att du äger ett ”ungdomspråk”, utan att det avgörande är i stället om du äger ett alternativt vardagsspråk till ditt ungdomsspråk. De elever som har ett annat vardagsspråk, vid sidan om ungdomsspråket har större förutsätt- ningar att klara sig bättre i skolan. De elever som har ett starkt förstaspråk har genom det ett välutvecklat språkligt instrument och kan därför hantera olika språkliga situationer väl. Vi måste dock också vara observanta på att socio- ekonomiska faktorer kan vara avgörande för den språkliga miljön samt studiemotivationen och detta oavhängigt av vilket förstaspråk familjen har.