Skolans vision och mål strävar mot att eleverna får ett välfungerande språk, både när det gäller svenska och modersmål. Vi måste utgå ifrån de kunskaper och erfarenheter som varje elev bär med sig, när vi möter dem i skolan. Forsk- ning visar att ett välutvecklat modersmål underlättar för barn att lära sig svenska. Därför är det önskvärt att modersmålet blir ett obligatoriskt ämne. Vi måste fokusera på språkstimulerande elevaktiva arbetsmetoder och utgå från varje elevs nivå. Språk utvecklas i ett socialt samspel, det måste användas för att vidmakthållas och utvecklas. Vår undersökning visar att merparten av eleverna i år 1 och år 4 endast har få kontakter med det svensktalande samhäl- let. I Skolverkets pressmeddelande 2003-01-28 som bygger på rapporten Läs-
förståelse hos elever med utländsk bakgrund väcks tanken, om än i försiktiga
ordalag, att boendesegregationen kan vara en av orsakerna till att elever med utländsk bakgrund får sämre skolresultat än genomsnittet. Det står bland an- nat: …”det är rimligt att effekten är kopplat till boendesegregationen. En
tänkbar orsak är att nyanlända invandrare och flyktinginvandrare är över- representerade i invandrartäta områden och därmed invandrartäta skolor, En annan tänkbar orsak är att elevens individuella prestation i läsförståelse, för- utom att påverkas av den egna utländska bakgrunden dessutom påverkas av att en stor del av omgivningen har utländsk bakgrund. Det är t.ex. troligt att elevers informella kontakt med det svenska språket är mindre, både i och ut- anför skolan, jämfört med elever som går i skolor som inte är invandrartäta.”
Vi arbetar för att öka föräldrarnas samverkan och förståelse för barnens språkutveckling och lärande.
I Malmö Stads integrationsplan definieras termen integration på följande sätt: Oftast används det för att beteckna den utveckling genom vilken männis-
kor av annat etniskt ursprung än det svenska blir delaktiga i samhället. Men integrationen riktar sig i själva verket mot alla människor i utanförskap. För den enskilde individen innebär det att ha möjlighet att aktivt ta del i samhälls- livet och kunna påverka samhällsutvecklingen utan att ge upp sin personliga identitet. Integration förutsätter kommunikation och ömsesidig förståelse mellan människor samt kunskap om varandras kultur, synsätt och samhälle.
Vi strävar efter att ge våra elever en god och stimulerande inlärningsmiljö, där de kan utveckla de kunskaper de behöver för att få möjlighet att uppnå trygg- het och framtidstro och för att bli aktivt delaktiga i samhället.
Slutord
I vår egen undersökning kan man utläsa att det mest är mammorna som är intresserade av skolan och då speciellt de yngre barnens skolgång. Allt lär- ande sker i ett socialt sammanhang. Då är det nödvändigt att ha ett språk. Utan ett fullgott språk ställs man utanför i ett modernt samhälle. För att kunna följa med i utvecklingen behöver alla ungdomar dessutom ett mycket mångfasette- rat språk; språk i en oerhört vid betydelse såsom: musik, bild, kultur, mass-
media, chattspråk. Därför tror vi att det är ännu viktigare idag att ha ett full- gott språk eftersom det finns så mycket runt omkring i vårt samhälle som påverkar oss. Och för våra elever med utländsk bakgrund är det viktigt att bli tvåspråkiga.
Det visade sig att många av eleverna saknade möjlighet till informella kontakter med det svenska språket. Många av våra familjer har bott här länge men aldrig varit hemma hos någon familj med svensk bakgrund.
Rosengårdsbiblioteket har ett stort urval barnböcker på många språk till utlåning och lärarna går dit med sina klasser regelbundet. Dessutom upp- muntras eleverna att besöka biblioteket med sina föräldrar och syskon.
Intervjuerna med år 1 och år 4 eleverna gav de svar som vi hade förväntat. Av 85 elever har ca 1/3 kontakt med det svenska språket någon gång i veckan. I de flesta fall då i samband med idrottsutövning.
Barnen utvecklar de språk de behöver för att klara sig på ”gården” och de blandar språken på ett naturligt sätt. Vilket gynnar utvecklingen på båda språ- ken. Barnen behöver leka och vara aktiva. En del av våra elever som också går i Koranskola eller eftermiddagsskola har alldeles för långa skoldagar tycker vi och för lite tid att leka. I leken utvecklas språket på ett annat sätt än på lektionerna. Det blir mera spontan språkinlärning och barnen lär av varandra. Dessutom är inte alla barn som går på Koranskolan arabisktalande och då Koranskolan är på arabiska blir det ett tredje språk de ska lära sig, som absolut inte behöver vara en belastning men då gäller det att man har ett välfung- erande språk att lära sig det nya språket på.
Om man tidigare och mera omfattande satsade på en aktiv tvåspråkighet i förskolan skulle det säkert ge en positivare språkutveckling. Modersmåls- lärarna hjälper i sin tur till med att fördjupa de språkliga kunskaperna. För våra elever gäller det att de måste inta all ny kunskap på sitt andraspråk. De måste både läsa, lära in och få begreppen på sitt andraspråk. Därför är det så viktigt att ha ett bra modersmål så att alla begrepp inte blir nya utan att ibland behövs det bara en översättning till det andra språket, begreppsbilden är redan klar.
En tanke vi fått efter vår undersökning är att vi måste satsa mer på samver- kan med föräldrarna. Det är en stor fråga som vi ofta diskuterar på området. Vi har börjat med skolråd och det känns positivt. Vi behöver öppna våra skolor för annan verksamhet för föräldrarna på kvällstid så att de kan känna sig mera hemma i skolan. Föräldrarnas utbildning kan i sin tur påverka vilken status skolan får i hemmet. Genom att föräldrarna blir delaktiga i sina barns skol- gång kan de kanske motiveras till att lära sig svenska och på så sätt visa sina barn att goda svenskkunskaper är viktigt. Som det är nu förekommer det ofta att barnen får tolka för föräldrarna, vilket inte är bra för föräldrarnas själv- känsla. Det bästa är att anlita en tolk. Trångboddheten, de stora barnkullarna, kulturkrockarna, de sociala svårigheterna, arbetslösheten, segregationen och krigsskadorna gör att inte alla föräldrar orkar ge sina barn så mycket tid till språklig utveckling i modersmålet när de är små som de skulle behöva. Säkert finns det också föräldrar som anser att de gör sina barn en tjänst genom att tala
knagglig svenska med dem istället för modersmålet. Kanske vill de visa att även de kan tala svenska. Vi försöker uppmuntra föräldrarna att tala sitt mo- dersmål med sina barn även när vi hör på och sen tala svenska med oss. Det är mycket viktigt tycker vi att även föräldrarna lär sig svenska så att deras barn slipper föra deras talan i olika sammanhang, när det inte finns möjlighet till tolk. Föräldrarna måste få behålla sin vuxenroll inför barnet och inte vara beroende av sina barn för att fungera i samhället och bli delaktiga i vårt ge- mensamma demokratiska samhälle och inte stå utanför. Vi i skolan måste visa föräldrarna på olika sätt att de duger. Vi måste också med olika medel visa att skolan och kunskapsinhämtningen är viktig. Det är viktigt för deras barn att de får lära sig sitt modersmål så att de har ett språk att lära sig sitt nya andra språk på, svenska som andra språk.
”Språket behövs för att man ska kunna utnyttja sina demokratiska rättigheter, få tillträde till arbetsmarknaden och kunna klara sig i samhället. Av dessa skäl blir frågan om språkutveckling en fråga om lika villkor. Vill vi att språket ska vara vattendelaren mellan människor? Om vi inte vill det, kan vi inte nöja oss med att eleverna hjälpligt hänger med på lektionerna och förstår på ett ungefär. Deras språk måste få blomma.
(”Språkmosaik” s.6 Littman & Rosander)
Referenslista
Litteratur:
Axelsson m.fl.2002: Den röda tråden, Språkforskningsinstitutet i Rinkeby Bergman m.fl. 1992: Två flugor i en smäll, Liber
Bergman & Sjöqvist 2000: Att undervisa elever med Svenska som andra-
språk, Skolverket
Littman & Rosander, 1999: Språkmosaik, Natur & Kultur
Riktlinjer för undervisning i svenska som andraspråk, 2003: Malmö stad Stigendal, 1998: Sociala värden i olika sociala världar, delrapport 9 Rosen- gård, Levnadsundersökningen
Projekt:
Becking m.fl. 2002: Det goda ledarskapet i skola och förskola, Malmö stad Rosengårds Stadsdelsförvaltning
Sellehed m.fl. 2003: Ordkraft, Malmö stad Rosengårds Stadsdelsförvaltning Udd Karin 2003: Tvåspråkig undervisning en undersökning i några svenska
skolor, Umeå Universitet
Tidskrifter:
Sjöberg mfl. 2003: Vägen till svenskan går via modersmålet, Lärarnas tidning nr 15/2003 s.39