Rosengård är en kulturell smältdegel där ca 84 procent har utländsk bak- grund. I stadsdelen som helhet bor drygt 21 000 människor som talar 50 olika språk. I realiteten innebär detta att det finns människor från ca 150 nationer i Rosengård. Enligt Malmö stads statistik är de sex största folkgrupperna i stadsdelen från Jugoslavien, Irak, Bosnien-Hercegovina, Libanon, Polen och Somalia. De största språken är olika varianter av jugoslaviska, arabiska, polska och somaliska.
Förutom sin internationella prägel har stadsdelen också en hög arbetslös- het; 87% av männen och 84% av kvinnorna är arbetslösa. Andelen som är beroende av socialbidrag för sin försörjning kan vara så pass hög som 91%, vilket gäller för delområdet Herrgården.
Hela 38% av Rosengårds befolkning i åldern 20 – 64 år har endast för- gymnasial utbildning, om någon alls. För samma utbildningsvariabel gäller för Malmö i stort 22%. Bara 13% har eftergymnasial utbildning i åldrarna 20- 64 år, motsvarande siffra för hela Malmö stad är 29%.
Många av de människor som lever i Rosengård är, förutom lågutbildade och socialbidragsberoende, också traumatiserade av krigsupplevelser. Dessa upplevelser är ofta obearbetade. Projektbeskrivningen utgår ifrån att så hög andel som 33% av flyktingarna är traumatiserade genom tortyr, förföljelse och andra krigsupplevelser. Detta antagande gör författarna utifrån uppgifter i facklitteraturen i ämnet, och hänvisar till en artikel i Psykolognytt , nr 21/01. Är man inte traumatiserad av krig när man kommer till Sverige, så är det lätt att traumatiseras av den isolering och främlingskap man kan uppleva i Malmö som invandrare och flykting. ”Att dag för dag leva i en känsla av oviss- het, stress och allmän otrivsel/…/är en grogrund för ohälsa, asocialitet, leda och tappad framtidstro./.../Dåligt bemötande och oskicklig hantering på grund av okunskap, dålig utbildning eller bristande resurser har ibland försvå- rat arbetet med integreringen” , skriver författarna i sin redovisning.I denna alienerande miljö frodas ett antal föreställningar om Sverige och svenskarna, och om de möjligheter man kan ha som invandrare i Sverige. Fördomarna kan
förmodas vara ett resultat av misslyckade möten mellan invandrarna och det omgivande samhället parad med ”rädsla för det okända”. Så sluter man sig samman i sina egna kulturella värderingar, då det ger trygghet för den egna identiteten och existensen. Att man sedan som invandrare och/eller flykting blir svårrekryterad till utbildningar, och att integreras i det svenska samhället är kanske inte så svårt att förstå.
Vändpunkt
Första januari 2000 sändes en projektansökan, ”Utvecklad vuxenutbildning”, till utbildningsdepartementet av rektor Ragnar Danielsson. Projektet godkän- des och kom att bekostades av Skolverket.
Skolverkets godkännande av projektet gav den då redan existerande kvällsundervisningen på Rosengårdsskolan en möjlighet att försöka öka elev- antalet och att marknadsföra utbildningen till de mer svårrekryterade grup- perna av invandrare. Skolan fick möjlighet att utveckla alla de funderingar och reflektioner man gjort sedan kursstarten.
Känslomässig trygghet
Det som är specifikt och speciellt med den språk- och integreringsutbildning som Rosengårdsskolan erbjöd de studerande, och fortfarande erbjuder, var att utbildningen utgick från elevernas livsbetingelser och behov. Utbildningen betonade i första hand den känslomässiga tryggheten för eleverna, istället för att fokusera enbart på den språkliga delen, i sitt integreringsarbete.
Med skolverkets ekonomiska stöd kunde man ta ett helhetsgrepp på elev- ernas livssituation och inte behöva lämna något åt slumpen. Man kunde följa den studerande från första början genom hela vägen av utbildningen fram till arbete, eller vidare studier.
Tack vare det ekonomiska stödet kunde både en kurator och en studie- och yrkesvägledare anslutas till projektet. Studie- och yrkesvägledaren (syv) la upp individuella studieplaner i samråd med varje elev. ”Genom noggrann
diagnos av elevernas kunskapsnivåer och färdigheter”/…/ en skattning av de- ras motivation och kartläggning av bakgrundsfaktorer som påverkar inlär- ningen” ville man kunna skräddarsy en utbildning till varje individ. Dessutom
genomförde syv:on kontinuerligt individuella utvecklingssamtal med varje person. Allt för att försöka hitta de faktorer som hindrar en effektiv inlärning. Likaså har lärarna i projektet varit medveta om att även de integreras i en gemensam process med eleverna. Ingen blir opåverkad. ”Det som sker just nu
i Rosengård i en förtätad och intensifierad form kanske kan ge en fingervis- ning om vad vi kan förvänta oss i ett senare skede i landet i stort” skriver
författarna. De skriver också att de tror på att både ”elevers och lärares erfa-
renheter och kunskaper kan ha något att tillföra integrationsproblematiken i stort.” Lärarnas viktigaste uppgift har varit att skapa goda relationer med
eleverna, något som förmodligen är ”…mer avgörande än på andra skolor i
Målsättningar
Det man ville uppnå och förverkliga i projektet ”Utvecklad vuxenutbildning” var, att med en integrerad vuxenverksamhet underlätta elevernas integrering i det svenska samhället genom utbildning, fördjupade utvecklingssamtal, prak- tik och studiebesök ”utveckla de studerandes sociala kompetens om det
svenska samhället, värderingar och regelsystem”.
I mer konkreta termer ville man minska antalet elever i varje klass, från ca 30 till 20. Öka rörligheten i, och kontakten med, omvärlden genom studiebe- sök och besök från myndigheter samt med olika organisationer. Att genom syv kunna erbjuda yrkes- och studievägledning, fördjupade utvecklings- samtal, ekvivalera betyg, praktikplatser, samt kunna göra uppföljning på de elever som slutat på utbildningen. Andra mål var att försöka minska hög sjuk- frånvaro bl. a. genom att bedriva friskvård och hälsoarbete. Det sista, men inte minst viktiga målet, var att utveckla lärarnas vuxenpedagogiska kompetens.
Resultatet
Att utvärdera resultatet av ett projekt som detta kan både vara vanskligt och svårt, då effekterna av åtgärderna ”måste ses som ett långsiktigt kontinuerligt
arbete som ger effekt först på lite längre sikt.” sammanfattar författarna sin
projektbeskrivning. Trots svårigheten med att bedöma det kvalitativa resulta- tet av ”Utvecklad vuxen-utbildning”, så uppvisar projektet en del kvantitativa resultat.
Av de elever som var med vid kursstarten hade bl. a. sex stycken lyckats ta betyg i grundläggande svenska, fyra börjat på gymnasiet och en fått arbete. Kvar inom utbildningen var 75 elever när projektet var över. Som en viktig och glädjande ”avknoppning” från projektet involverades ett antal elever på skolan i en projektgrupp som fokuserade på deltagarnas boendesituation. Gruppen fick igång ett samarbete med fastig-hetsägare, hyresgästföreningen m. fl.. Man har också gett ut tre s.k. arbetsböcker på bostadstemat. Boende- projekt stöttades ekonomiskt av den sk ”storstadssatsningen”.
Idag har skolan 320 elever som studerar svenska. Skolan är känd bland boende i området. Tidigare elever gör ”spontanbesök” för att berätta var de tagit vägen, och bara för att hälsa på. De kurser som bedrivs på skolan är numera också accepterade. Man behöver inte längre annonsera, eller dela ut lappar om utbildningen i brevlådorna i området.