Annika Johansson
Inledning
Jag är utbildad arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen (1979), vårdlärare inriktning social omsorg (1990), och specialpedagog (2003). För närvarande arbetar jag på KompetensCentrum Rönnen. 1991 började jag ar- beta som andragogiklärare. Jag insåg att det som andragogisk lärare var mycket viktigt att bygga vidare på de studerandes tidigare erfarenheter, erfa- renheter som inte var inlärda i skolans värld. Detta synsätt hade jag med mig från mina tio år som arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen. Hös- ten 1998 började jag och en kollega arbeta mer med individuellt och flexibelt lärande. Vi var då tvungna att använda de studerandes tidigare erfarenheter. Ganska snart upptäckte vi att de studerandes resultat blev avsevärt bättre och att de studerande erhöll minst godkänt i kurserna när vi arbetade med mer erfarenhetsbaserad undervisning. De studerande uppgav också att de var mer stimulerade till studier med detta arbetssätt. Våren 1999 hade jag förmånen att i Skolverkets regi, föreläsa på ett flertal platser i Sverige om hur jag arbetade med flexibelt lärande. På dessa föreläsningar informerade Skolverket om val- idering. Detta var min första kontakt med validering. Jag blev inspirerad och sökte kunskap om validering. 2001 började vi på KompetensCentrum Rönnen att erbjuda de studerande validering.
Bakgrund
I dagens samhälle där kunskap och kompetens värderas allt högre ökar kraven på den enskilde medborgaren. Individens behov av att komplettera sin kompe- tens kan sällan tillfredsställas av utbildningsväsendets fasta modeller.
Nya krav på samhällets insatser för vuxnas lärande ställs i takt med att samhället förändras. Det livslånga lärandet ska vara en reell möjlighet för alla – från det att vi är små och genom hela livet.
Insatserna måste riktas mot att den enskilde skall kunna få möjlighet till det lärande han eller hon behöver vid den tidpunkten, i de former, med den inriktning och på den nivå som krävs. Undervisning handlar mycket om att se individen och utgå från hans/hennes behov och önskemål. Samhället måste skapa förutsättningar för lärande med en hög grad av flexibilitet när det gäller tid, plats, innehåll och form. Det innebär nya utmaningar och möjligheter för oss som arbetar inom vuxenutbildningen. Livslångt lärande pågår hela livet, sker i alla sammanhang och gäller alla människor i samhället. Lärandet om-
fattar naturligtvis inte enbart studier inom det formella utbildningssystemet, utan gäller i lika hög grad lärande som sker på annan tid och plats.
Validering
Validering och prövning av reell kompetens är ingen ny företeelse. Vägen från lärling till gesäll och mästare liksom olika former av yrkesprov har funnits länge. (Ds 2003:23 sid 17) För att på bästa sätt ta till vara individens samlade kunskaper kommer ”validering” i framtiden att vara ett verktyg alla vuxen- utbildare bör använda sig av. Utbildningsministrarna i OECD-länderna for- mulerade 1996 en strategi för det livslånga lärandet. Strategin innefattar bl.a. att skapa och förbättra instrument för validering av kunskaper och kompeten- ser.
Validering kommer att utgöra en viktig del i framtidens flexibla vuxenut- bildning. Utbildningsdepartementet kräver att det ska vara möjligt för den enskilde att få sina kunskaper validerade. Validering handlar om att se till människors faktiska och reella kompetens oberoende av hur den har förvär- vats.
Möjligheten till validering har alltså särskild betydelse för invandrare som förvärvat sin kunskap och färdighet i andra länder liksom för alla, som har inhämtat kunskaper och färdigheter utanför det formella utbildningsväsendet. Om den enskildes kompetens, som förvärvats utanför det svenska utbild- ningsväsendet, inte används i Sverige är det såväl ur den enskildes som ur samhällets perspektiv ett resursslöseri.
I Sverige finns det en tradition och främst då på arbetsmarknaden att det nästan endast är formella meriter som räknas. De flesta människor har lärt sig oändligt mycket mer på informellt sätt. På jobbet eller på sin fritid. Flyktingar och invandrare som skaffat sig kunskaper i andra länder och andra skolsys- tem, har ofta stora svårigheter att få bli bedömda och värderade efter sin verk- liga kompetens.
Definitioner
Validering innebär att man gör en ”värdering av individens samlade kunska- per och färdigheter”. Dessa kan ha förvärvats genom exempelvis studier och arbete, men också genom att ta del i det samhälle vi lever i. På engelska över- sätts validering med recognition/evalutation of prior learning eller validation of competence. I Svenska Akademins ordlista ges ordet validera betydelsen ”bekräfta giltigheten”.
Utbildningsdepartementets definition;
”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värde- ring, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.” (Ds 2003:23 sid 19)
Regeringens definition;
”En strukturerad bedömning, värdering och erkännande av kunskaper och kompetens som uppnåtts både i och utanför det formella utbildnings- väsendet”.
Kunskapslyftskommitténs definition;
”Att validera innebär dels att identifiera reell kompetens, dels att kunna be- skriva den på ett sådant sätt att beskrivningen kan accepteras av avnämarna – branscher och utbildningsanordnare.”
Skolverkets definition;
”Värdering av kunskaper och färdigheter som den vuxne skaffat sig genom studier, samhällsliv, arbetsliv – dvs både formellt och informellt.”
Svensk vuxenutbildning har som mål att alla vuxna skall ges tillfälle att ut- veckla sina kunskaper och utöka sin kompetens.
Lärande är en process som ständigt pågår oavsett den formella utbildningsnivån hos individen. Det är viktigt ur individperspektiv att få sina kunskaper dokumenterade och bekräftade. Behovet för den enskilde att for- malisera och utveckla sin kompetens kommer med största sannolikhet att öka i framtiden.
Genom att skapa goda förutsättningar för utbildning främjar vi lärandet i samhället. Mångfalden av former för lärande ökar tillgängligheten och möj- ligheten för den som vill utbilda sig. Det är viktigt ur ett samhällsperspektiv, att den reella kompetensen som människor har inom olika områden tas till- vara. För att beskriva validentens reella kompetens, och peka på vilken kom- petens som saknas, är validering ett utmärkt verktyg. Flera länder i Europa har kommit längre än Sverige men insikten och intresset har växt i Sverige under de senaste åren.
Validering medför tids- och kostnadsvinster för individen om han/hon ska studera vidare eller för andra ändamål behöver bekräfta sin kompetens inom ett visst område.
Validering av utländsk yrkeskompetens innebär att dels identifiera den re- ella kompetensen och dels att beskriva den på ett sådant sätt att den kan defi- nieras av arbetsgivarna.
Vuxnas lärande måste ske på vuxnas villkor och från vuxnas förutsätt- ningar. Ett erkännande av individens faktiska kunskaper genom validering innebär både att tillmäta ett lärande utanför utbildningssystemet ett värde, och samtidigt att kraven på flexibilitet skärps i de utbildningar som möter dem som validerats. Validering som metod förutsätter sålunda flexibla utbild- ningar, och ett helhetsperspektiv på individen. Detta ställer stora krav på orga- nisation, pedagogik och metod hos alla vuxenutbildare.
Validering är ett område som engagerar och ibland sätter fokus på pro- blemställningar både inom och utanför utbildningsområdet. Mycket intres-
sant utvecklingsarbete har skett för att hitta metoder och verktyg.. Frågan är inte om vi skall arbeta med validering, utan hur?
Det kan vara svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden, efter- som han/hon inte har något svenskt betyg som bevis på sin utbildning. Proble- met består oftast av att arbetsgivarna har svårt att värdera en persons utbild- ning och erfarenhet från arbetslivet.
Vi vet att en person utan formell utbildning, men som arbetat inom till exempel vård/omsorg ett antal år som regel har kunskaper som motsvarar de- lar av eller hela gymnasiekurser inom omvårdnadsprogrammet. Ett sätt att ta tillvara informell kompetens är att uppmuntra individen att deltaga i en val- ideringsprocess som kan leda till formella gymnasiebetyg.
Vinster för individen:
• Större ansvar, trygghet och arbetsglädje på arbetsplatsen.
• Stärker yrkesidentiteten genom att eleven inser att han/hon har vissa kun- skaper redan.
• Gymnasiebetyg. • Högre lön. • Ökad flexibilitet.
• Ökad motivation att påbörja studier. • Eventuellt fortsatta studier.
• Förkortad utbildningstid och därmed lägre kostnad. Vinster för arbetsgivaren och samhället:
• Välutbildad personal.
• Förkortad utbildningstid och därmed lägre kostnad. • Större trygghet för vårdtagaren samt anhöriga. • Framtida rekrytering underlättas.
• Erkänna arbetets lärande aspekt.
• Kopplingen mellan arbetet och utbildningen tydliggörs. • Ett led i kompetensutvecklingen.
• Öka beredskapen för förändringar.
Validering är inte en utbildning utan en naturlig del i den pedagogiska pro- cessen.