Arbetsområdet introduceras med ett samtal med klassen om syftet med att arbeta med Det nya landet. Vi berättar att vi tyckt det var roligt att klassen
varit så engagerad och visat intresse för att prata om innehållet och att detta är ett ypperligt tillfälle att öva de moment vi ändå ska ta upp i svenskämnet.
Vi börjar med en kortskrivning för att eleverna ska få en chans att fritt skriva ner sina funderingar kring filmen. Gunilla Molloy skriver i Reflekte-
rande läsning och skrivning (1996) om så kallad ”fem minuters riktad skriv-
ning”, vilket innebär att eleverna under fem minuter får formulera sina tankar och funderingar kring ett bestämt ämne. Molloy menar att ett konsekvent an- vändande av denna metod leder till att klassrumsdiskussionerna blir bättre. Tysta elever, som ofta tvingas stå tillbaka för de mer högröstade, har en chans att tänka över sina åsikter innan de ska dryftas inför klassen. Kortskrivningen tjänar i vårt fall två syften: för det första ska det ge uppslag till diskussions- ämnen, för det andra vill vi utveckla elevtexten från expressivt till antingen ett diskursivt eller skönlitterärt skrivande. En expressiv text är främst en text som ger uttryck för skribentens egna tankar, känslor och reflektioner och är i första hand avsedd att läsas av skribenten själv (Bergöö, Jönsson, Nilsson 1997). Kortskrivandet underlättar för oss lärare att bygga vidare på elevernas förkun- skaper och attityder. De elever som har svårt att komma igång med sitt skri- vande stöttar vi med ”hjälpfrågor” t ex ”Vad tyckte ni om Det nya landet?”, ”Vad var bra och vad var dåligt?”
Vi lärare samlar in elevernas texter och sammanställer några diskussions- frågor att diskutera. Klassens krav att få påverka innehållet tillgodoses här genom att det är elevernas tankar och funderingar som är utgångspunkten i diskussionerna. Vi vill bryta den makt som läraren traditionellt sett har att formulera innehållet och dessutom ta större delen av talutrymmet.
Nästa steg är att jobba med personerna i serien. Vi gör en tankekarta över alla rollfigurer som de kan komma på. Eleverna får därefter i uppgift att be- skriva huvudpersonernas (Ali, Massoud och Louise) inre och yttre egenska- per samt eventuell förändring över tid. Eleverna ska jobba individuellt. Redo- visningen sker genom att vi för ner det eleverna kommit fram till på stora papper så att vi lätt kan jämföra personernas egenskaper. Arbetet fortsätter med de olika miljöerna som finns i filmen. Vi utgår återigen från de elevtexter som tidigare producerats vid diskussionstillfället där eleverna bland annat skulle välja en scen de tyckt om. Därefter väljer vi lärare ut scener som vi tycker är viktiga. Genom att diskutera personerna och de olika miljöerna når man förhoppningsvis fram till essensen i filmen, nämligen de olika sterotyperna och fördomarna som tas upp. Då kan vi få eleverna att ställa sina egna fördomar mot väggen och kanske sker en attitydförändring när man jäm- för sina egna åsikter med andras.
Arbetsområdet avslutas med en skrivuppgift där eleverna får möjlighet att skriva en fortsättning på filmen. Många av eleverna önskade redan innan vi planerade arbetsområdet att få veta hur det gick för Ali, Massoud och Louise. Detta utgick vi ifrån i vår planering. Vi vill att språket ska användas som en funktion. Det är viktigt att det finns ett syfte med skrivandet för att elevernsa ska vilja skriva. Om vi försöker träna enkilda språkliga moment, lyfta ur sitt
sammanhang, ser snarare eleverna det som en bestraffning än ett lustfyllt, meningsfullt skrivande.
Vi tror alltså inte på isolerad färdighetsträning. Vi finner stöd för detta hos fler språkforskare. Stephen D. Kraschen (1984) hävdar att det inte finns några samband mellan grammatikstudier och skrivförmåga. Lars-Göran Malmgren menar i sin bok Svenskundervisningen i grundskolan (1988) att språkutveck- ling och kunskapsutveckling går hand i hand och sker när språket används i för eleven meningsfulla sammanhang. Ulf Teleman skriver följande i sin bok Svenskämnet och svenskan följande:
...språkanvändning är språkinlärning, nämligen om språkanvändning sker i allvar och sanning, d.v.s. om språkbruket sker inte för språkbrukets skull utan som ett led i tänkande och meddelse. (Teleman 1982 s. 18).
Tanken är att elevernas texter ska sättas samman till ett häfte så att alla elever kan ta del av dem. I detta arbetsmoment ska processorienterad skriv- undervisning tillämpas, tyngdpunkten ligger på responsen både från kamra- terna och från lärarna. Eleverna får rätta varandras texter, i första hand ska innehållet diskuteras. Det rent skrivtekniska har en underordnad roll. För att eleverna inte ska börja med att kommentera felen läser de först texterna för varandra två och två.
Vi har arbetat med skrivprocessen sedan eleverna började i årskurs 7. Skrivprocessen har en stor betydelse för kreativt skapande, kommunikation, tänkande och inlärning (Strömquist 1993). Läraren fokuserar på processen istället för på den färdiga texten. Eleven får stöd och hjälp i skrivandets alla faser. Kraschen (1984) menar att rättning av färdiga skrivprodukter inte har någon effekt på skrivförmågan. Vi har sedan ett halvår tillbaka använt oss av den så kallade portfoliometoden i svenska och texterna som rör Det nya lan-
det ska ingå som en del i denna. De kan då plockas fram vid ett senare tillfälle
för att bearbetas eller belysa elevernas språkliga utveckling. Portfoliometoden är en medveten och strukturerad metod som kan hjälpa eleverna i deras lär- andeprocess. Genom att samla elevtexter kan lärare, elev och föräldrar följa elevens språkutveckling (Ellmin 1999).
Arbetsområdet avslutas med en utvärdering där eleverna får utvärdera sin och lärarnas arbetsinsatser.