Åtgärder i bostäder, lokaler

Även om användningen av energi i bostäder och lokaler svarar för cirka en tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige är de direkta utsläppen av växthusgaser små. (Energimyndigheten, 2012b). De direkta utsläppen i sek- torn består av utsläpp från förbränning av olja och gas samt utsläpp av metan och lustgasutsläpp främst från småskaliga biobränsleanläggningar. De åtgärder som är tillgängliga i bostäder och lokaler och som kan bidra till en effektiv omställning till ett samhälle med låga utsläpp av växthusgaser, är:

• Ersättning av uppvärmning med fossila bränslen med värmepumpar, solvärme, biobränslen och fjärrvärme. 12

• Minskat metan- och lustgasutsläpp genom bättre biobränslepannor och reningsutrustning.

• Åtgärder som förbättrar klimatskalet (exempelvis fasad- och vinds- isolering och energieffektiva fönster)

• Effektiv ventilation, värmeväxling och kyla

• Effektivisering av användningen av hushålls- och driftel (exempelvis genom effektiva hushållsapparater, vitvaror, elektronik och ventilation) • Åtgärder som påverkar boendet till exempel boendeyta, innetempe-

ratur, användningsmönster för olika former av elektrisk utrustning. Den direkta användningen av fossila bränslen i sektorn har minskat kraftigt under senare decennier och minskningen förväntas fortsätta med dagens styr- medel. I de referensscenarier som tagits fram inom färdplaneuppdraget för- svinner de fossila bränslena helt fram till 2030. Även de flesta utsläppen av växthusgaser i tillförselsektorn väntas försvinna varför behovet av ytterligare åtgärder för minska de svenska koldioxidutsläppen är små. Effektiviseringar av energianvändningen kan dock leda till att knappa förnybara resurser frigörs för att ersätta fossila bränslen i andra sektorer och länder. 13 _Metan och lust gasutsläpp från förbränning av förnybara energikällor återstår också. Förbättringar av förbränningsförhållanden i biobränslepannor (nya pannor och utrustning som ackumulatortank) motiveras oftast av en önskan att nå målet om frisk luft men även växthusgasen metan reduceras tillsammans med övriga utsläpp av flyktiga organiska ämnen.

I målscenariot i färdplanearbetet tas avstamp i målet God bebyggd miljö. När färdplanearbetets scenarier togs fram fanns en precisering av målet om att energianvändningen i byggnader skulle halveras till 2050 vilket låg till grund

12 _{Att konvertering till värmepumpar och fjärrvärme bidrar till minskade utsläpp beror på att koldioxid-}

utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn är låga (och förväntas bli ännu lägre till 2050) och den höga energieffektiviteten hos en värmepump.

13 _{I internationella studier lyfts minskat uppvärmningsbehov fram som en nyckelåtgärd för att minska}

utsläppen av växthusgaser och passiv- respektive nollenergihus är centrala delar i åtgärdspaket där. Orsa- ken till det är stort beroende av fossila bränslen för uppvärmning och brist på system som kan ta tillvara överskottsvärme från industri, avfallsförbränning och elproduktion som de svenska fjärrvärmesystemen ger. Det innebär att slutsatserna inte är direkt överförbara till svenska förhållanden.

för skapandet av ett målscenario för 2050. Jämfört med referensscenariot skulle ett sådant scenario erfordra en reduktion av energianvändningen med ytterligare ungefär en fjärdedel.14

Det finns ett flertal studier som har studerat effektiviseringsmöjligheterna i bostadssektorn. Exempelvis har Boverket (2010) i ett regeringsuppdrag redo- visat. omfattning och kostnader för att rusta upp bebyggelsen till de nivåer för energianvändningen som då framgick av målet för energianvändningen i God bebyggd miljö (50 % reduktion av energianvändningen per areaenhet).15 En tydlig bild som framkommer ur Boverkets rapport är att kostnaderna för att reducera energianvändningen med 50 % är avsevärt lägre för lokaler än för bostäder och att marginalkostnaden för de dyraste åtgärderna för att nå målet är avsevärt högre än de genomsnittliga kostnaderna.16 _{Många av de ana-} lyserade åtgärderna kan dock bedömas vara lönsamma vid dagens prisnivåer.

I sammanhanget är det värt att notera att lönsamheten för många effekti- viseringsåtgärder beror av vilket uppvärmningssystem som används då priset på inköpt energi skiljer sig kraftigt åt, t ex mellan den i genomsnitt billigare fjärrvärmen och den dyrare el, en kostnadsskillnad som förväntas öka i färd- planens scenario. Det finns stora möjligheter att effektivisera elanvändningen till lägre kostnader än att bygga ny elproduktionskapacitet i Sverige eller i det nord- europeiska elsystemet. Genom att utnyttja denna potential kan kostnaderna för att säkerställa en elproduktion med minimala växthusgasutsläpp hållas nere.

För bostadssektorn redovisas ofta ett relativt stort gap mellan den tekniskt- ekonomiska potentialen och vad som genomförs, det så kallade energi-

effektiviseringsgapet. Förekomsten av bland annat transaktionskostnader, 17 marknadsmisslyckanden såsom delade incitament, samt andra typer av hinder som förhindrar ett den teknisk-ekonomiska potentialen genomförs.

Betydelsen av transaktionskostnaderna för totalekonomin för en åtgärd kan exemplifieras genom att applicera skattningar av transaktionskostnader från Profu18 _{på några åtgärder i underlaget till kontrollstationen (Energi-} myndigheten och Naturvårdsverket, 2007). Att tilläggsisolera ytterväggen på ett småhus vid naturligt utbyte av fasaden skattades i kontrollstationen ge 36 öre/kWh i intäkt men om sökkostnader inkluderas reduceras intäkten till 29 öre/kWh. En annan åtgärd – tilläggisolering av vinden i äldre flerbostads- hus – ger utan transaktionskostnad en intäkt på 6 öre/kWh och år men räknat med transaktionskostnaden har samma åtgärd en kostnad på 22 öre/kWh.

14 _{Motsvarande en årlig energianvändning om 25 TWh.}

15 _{Även flera tidigare utredningar har gått igenom potentialer och åtgärdskostnader för olika åtgärder inom}

sektorn (se t ex Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007; Energieffektivitetsutredningen, 2008) men dessa har haft ett kortare tidsperspektiv.

16 _{I lokalsektorn är t ex olika installationstekniska åtgärder enligt Boverket relativt billiga medan åtgärder}

på klimatskalet är relativt dyra.

17 _{Kvantifieringen av transaktionskostnader omfattar tidsåtgång för informationsinsamling, utreda alternativ,}

hitta utförare, förhandla, beställa, följa upp och utvärdera.

18 _{Profu bedömer i underlag till Energieffektiviseringsutredningen (2008) att sökkostnaden uppgår till}

ungefär 40–50 timmar för klimatskalsåtgärder i småhus och det dubbla för flerbostadshus. Profu anger inte kostnader i kronor och ören, men räknar med att tidsåtgången värderas på enligt den metod som tagits fram av ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyler).