4 Källförteckning
1 Nettonollvisionen kan innehålla tre element
1.2 Upptaget av koldioxid i skog och mark som en del att nå nettonollutsläpp
Enligt uppdraget ska analysen av hur visionen om inga nettoutsläpp kan åstadkommas utgå från de senaste vetenskapliga bedömningarna av hur de långsiktiga globala klimatmålen ska kunna nås. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska beaktas med utgångspunkt från klimatkonventionens regelverk för rapportering och från konsekvenser av olika bokföringsalternativ.
De synteser över det vetenskapliga kunskapsläget om utsläppsbanor som klarar tvågradersmålet som vi redovisat i delrapporten (Naturvårdsverket 2012a) har antagit att nettoupptaget5 av koldioxid i världens skogar (LULUCF) ligger kvar på dagens nivå. Länder som har ett nettoupptag i växande skog förutsätts agera så att denna kolsänka bevaras (UNEP 2010, Naturvårdsverket 2012a). Om världens länder lyckas öka det globala nettoupptaget i LULUCF av koldi- oxid från atmosfären jämfört med dagens nivå ökas sannolikheten att tvågra- dersmålet klaras eller med bibehållen sannolikhet kan utsläppen öka med samma mängd som nettoupptaget ökar. Om det globala nettoupptaget av koldioxid minskar måste utsläppen minska lika mycket för att tvågradersmålet ska klaras med bibehållen sannolikhet.
De metoder som används för att mäta kolförråden i skogen är baserade på statistiska metoder avsedda att ge bra medelvärden över längre tid än ett år.
5 Nettoupptag är förändringen i kolförråden för hela LULUCF-sektorn eller för enskilda kolpooler (levande
biomassa, organiskt dött material och markkol) och beräknas som skillnaden i mängden kol i kolförråd mellan två tidpunkter. Den kan också beräknas som differensen mellan upptag (t.ex. tillväxt i Levande skog) och avgång (t.ex. genom avverkning och naturlig avgång) ett enskilt år.
Det gör att beräkningar av årliga förändringar i skogens kolförråd är behäftade med relativt stora osäkerheter. För Sverige uppskattas osäkerheterna i mark- användningssektorn (LULUCF) till flera miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Den slumpmässiga variationen i de årliga mätningarna innebär att man använder genomsnittet över längre tidsperioder för rapportering av utsläpp och upptag i LULUCF. Ett sådant genomsnitt anses väl spegla förändringarna i kol- förråden. Sammantaget skapar dessa karakteristika för LULUCF utmaningar när det gäller att särskilja effekter av klimatpolitiskt medvetna åtgärder från naturliga variationer (dvs. mot vad som ändå skulle skett i ett ”business-as- usual scenario”).
1.2.1 bokföringsalternativ för rapportering av lUlUcf
I klimatförhandlingarna i Durban togs beslut om bokföringsregler för LULUCF för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. Dessa bokföringsregler (Decision 2/CMP.7) innefattar både vilka aktiviteter som ska inkluderas och på vilket sätt de ska bokföras (Se faktaruta ”Bokföring enligt Kyotoprotokollet”). Skogsbruk ska i den andra åtagandeperioden bokföras relativt en referensnivå. Annex 1 länderna har föreslagit individuella referensnivåer mot vilken det faktiska netto- upptaget eller nettoutsläppet för skogsbruk ska jämföras. Referensnivån kan antingen vara en prognos för den framtida utvecklingen med befintliga styrme- del (business-as-usual”) eller det redovisade nettoupptaget (eller utsläppet) för 1990. Om nettoupptaget blir större än referensnivån bokförs ett upptag och om nettoupptaget blir lägre än referensnivån bokförs ett utsläpp. För andra åtagandeperioden finns en begränsningsregel för hur mycket länderna kan till- godoräkna sig i form av upptag från aktiviteten skogsbruk. Begränsningen är satt till 3,5 % av landets basårsutsläpp år 1990, exklusive LULUCF.
Faktaruta
Bokföring enligt Kyotoprotokollet Första åtagandeperioden
Artikel 3.3 Nybeskogning, återbeskog- ning och avskogning är obligatoriskt och bokförs för hela upptaget/utsläppet för åtagandeperioden utan begränsning. Artikel 3.4 Skogsbruk, skötsel av åker- mark, skötsel av betesmark och återve- getering är frivilligt. Skogsbruk bokförs för upptaget för åtagandeperioden upp till ett takbelopp (cap).
Övriga aktiviteter under 3.4 bokförs för skillnaden mellan åtagandeperioden och 1990.
Nettoutsläpp från artikel 3.3 kan kvittas bort mot nettoupptag i Skogsbruk ovanför taknivån. HWP bokförs ej.
Andra åtagandeperioden
Artikel 3.3 Nybeskogning, återbeskogning och avskogning är obligatoriskt och bokförs för hela upptaget/utsläppet för åtagande- perioden utan begränsning.
Artikel 3.4 Skogsbruk är obligatoriskt. Skötsel av åkermark, skötsel av betesmark, återvegetering och våtmarksrestaurering är frivilligt.
Skogsbruk bokförs för upptaget för åtagande- perioden relativt en fastställd referensnivå som normalt är en business as usual prognos. Bokföringen begränsas av ett takbelopp (cap).
Övriga aktiviteter under 3.4 bokförs för skill- naden mellan åtagandeperioden och 1990. Korrigering för naturliga störningar kan göras. HWP ingår som obligatorisk kolpool under Skogsbruk.
Bokföringsreglerna för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod gäller endast inom ramen för den aktuella perioden. Vilka bokföringsregler som kommer att gälla inom ramen för det globala klimatavtal som ska förhandlas fram till 2015 och som ska gälla från 2020 är ännu oklart. Beräkningarna för utsläpp och upptag i LULUCF för de olika scenarierna vi har analyserat har som utgångspunkt konventionsrapporteringen. Resultaten av beräkningarna har redovisats enligt de alternativ till bokföringsregler som i huvudsak diskuterats inför Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.
Totalt är de bokföringsalternativ vi beräknat:
1. A. Nettoupptaget i Skogsbruk jämförs med en prognostiserad referensbana utan begränsningsregel.
B. Nettoupptaget i Skogsbruk jämförs med en prognosticerad refe- rensbana med begränsningsregel. Bokförd ökning i nettoupptag får inte överstiga 3,5 % av basårsutsläppen år 1990 från fossila källor. För Sveriges del motsvarar begränsningen ca 2,5 miljoner ton CO2e per år. På utsläppssidan, dvs. om nettoupptaget blir lägre än i referensbanan finns ingen begränsning (överensstämmer med bokföringsreglerna för den andra åtagandeperioden inom Kyotoprotokollet).
2. A. Nettoupptaget i Skogsbruk jämförs med nettoupptaget år 1990 som referensnivå utan begränsningsregel.
B. Nettoupptaget i Skogsbruk jämförs med nettoupptaget år 1990 som referensnivå med begränsningsregel. Bokfört nettoupptag får inte överstiga 3,5 % av basårsutsläppen. På utsläppssidan, dvs. om nettoupptaget blir lägre än nettoupptaget 1990 finns ingen begränsning.
3. Nettoupptaget i Skogsbruk bokförs motsvarande 15 % av den årliga nettoupptaget.
Detta innebär att för alternativ 1 och 2 bokförs en förändring av nettoupptaget medan för alternativ 3 bokförs en del av ett årligt nettoupptag.
I bilaga 6 redovisas prognosticerat referensscenario och alternativa utvecklingar med miljö- och tillväxthöjande åtgärder för nettoupptaget av koldioxid i LULUCF. Beräkningarna har gjorts enligt beslutet för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod om hur HWP6 ska rapporteras i LULUCF. För referens- scenariot beräknas nettoupptaget i LULUCF år 2050 minska med 6 miljoner ton CO2e jämfört med år 2010 och med 10 miljoner ton jämfört med 1990.
I figur 5:3 sammanfattas utfallet för de alternativa bokföringsreglerna för våra scenarier och känslighetsanalyser. Det är utfallen för hela LULUCF som redovisas. Skogsbruk har beräknats enligt alternativen 1–3 ovan. Skötsel av åker- mark, skötsel av betesmark och bebyggd mark har beräknats netto-netto, dvs. bidraget avgörs av skillnaden mellan utsläpp/upptag 1990 och det aktuella året.
6 HWP= Harvested wood products (HWP) definieras av IPCC som all biomassa som tas tillvara vid avverk-
ning. Virket förädlas till produkter och det kol som bundits i den växande skogen vidarelagras i träproduk- terna under olika lång tid beroende på produktens livslängd.
Resultaten av alla analyserade scenarier och känslighetsanalyser jämfört med prognosticerat referensscenario ligger i ett spann från minskat nettoupptag på 11 miljoner ton till ökat nettoupptag på 20 miljoner ton CO2e år 2050. I sce- narierna med 20 miljoner ton CO2e ökat nettoupptag ingår en omfördelning av användningen av rundvirket från papper till mer långlivade träbaserade produkter som ger 6 miljoner ton CO2e ökat nettoupptag. En användnings- fördelning som i praktiken styrs av marknadens efterfrågan. Med dagens styrmedel och skogsskötsel och med samma fördelning av HWP som idag minskar nettoupptaget i LULUCF år 2050 med drygt 1 miljon ton CO2e jäm- fört med referensbanan, pga. att markanvändningskategorierna vid sidan av skogsbruk sammantaget beräknas öka sina utsläpp. Utfallen med minskat netto- upptag på upp till 10 miljoner ton CO2e relativt referensscenariot illustrerar det försämrade nettoupptaget som kan uppstå om vi inte bedriver ett skogs- bruk och bioenergiuttag med hänsyn till att bevara kolsänkan. Med begräns- ningsregel kan som mest ett ökat nettoupptag på 1 miljon ton CO2e bokföras jämfört med referensscenariot.
För jämförelse relativt 1990 års nettoupptag varierar den mängd som kan bokföras från ett minskat nettoupptag på 20 miljoner ton till ett ökat netto- upptag på 11 miljoner ton CO2e år 2050 om inget bokföringstak appliceras. Med dagens styrmedel och skogsskötsel och med samma fördelning av HWP som idag minskar nettoupptaget i LULUCF år 2050 med 10 miljoner ton CO2e jämfört med 1990. Det krävs alltså åtgärder som ökar nettoupptaget med 10 miljoner ton CO2e för att LULUCF inte ska bokföras som ett utsläpp jäm- fört med 1990. Med begränsningsregel kan som mest ett ökat nettoupptag på 1 miljon ton CO2e bokföras.
För alternativet där 15 procent av nettoupptaget år 2050 får bokföras varierar utfallet från ett nettoupptag på 3 till 7 miljoner ton CO2e.
-60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 Resultat LULUCF 2050 Resultat LULUCF 1990
Obegr. Med tak Obegr. Med tak
U all mot referensbana U all rela vt 1990 15%
[M ton CO2 -e kv iv al en te r]
Figur 5:2 Utfall för bokföring mot referensnivå, relativt 1990 och med 15 % av totala nettouppta- get. Minus (–) motsvarar kreditering och plus (+) debitering. Röda strecken är utfall av referensal- ternativet med HWP fördelat som idag och felstaplarna illustrerar ytterligheterna för alla scenarier och känslighetsanalyser. Längst till vänster visas nettoupptaget för 1990 (gult streck) respektive för referensalternativet år 2050 (blått streck).
1.2.2 hur lUlUcf ska bokföras har stor betydelse för hur ökad kolsänka kan bidra till visionen
Hur ökad kolsänka kan bidra till visionen 2050 beror på hur kolsänkan (LULUCF) ska tillgodoräknas (bokföras). Dvs, vilket bokföringsalternativ som ska användas. Vi anser att det bokföringsalternativ som kommer att gälla inom ramen för det globala klimatavtal som ska förhandlas fram till 2015 och som ska gälla från 2020 bör användas för att beräkna bidraget från LULUCF för att nå visionen.
Beroende av vilket bokföringsalternativ som kommer att gälla kan elementet ”ökad kolsänka” med de styrmedelsförslag vi lagt i bilaga 7 bidra med 0 till 5-10 miljoner ton CO2e. Bidraget 5–10 miljoner ton gäller vid jämförelse med prognosticerad referensbana och för 15 procent av årligt nettoupptag. Om däremot nettoupptaget år 2050 jämförs med 1990 så kan LULUCF i bästa fall undvika att bokföras som ett utsläpp.
Figur 5:3 Diagrammet visar det intervall som LULUCF sektorn kan bidra till visionen om inga nettout- släpp med de styrmedel som vi identifierat för ökad kolsänka utan betydande negativa konsekvenser på andra miljö- och samhällsmål. Bidraget är beroende på hur nettoupptaget ska bokföras. Om det sker relativt 1990 års nettoupptag kan i bästa fall ett nettoutsläpp undvikas. Om nettoupptaget 2050 jämförs med en referensbana utan begränsning kan med föreslagna styrmedel 5–10 miljoner ton koldioxid ökat nettoupptag bokföras.
I EU:s diskussioner om att inkludera LULUCF i ett europiskt utsläppsminsk- ningsmål till 2020 bedömer Kommissionen att de stora årliga variationerna av utsläpp och upptag för LULULCF gör sektorn olämplig att inkludera i ett årligt utsläppsminskningsmål. Ett nettoupptagsmål för LULUCF eller ett inkluderande av LULUCF i nettonollutsläpp bör därför beräknas på ett genomsnitt över en femårsperiod på liknande sätt som Sverige gör i nuvarande rapportering av LULUCF till klimatkonventionen.