4 Källförteckning
2 Planeringen för att infria visionen behöver innehålla
flexibilitet
Enligt uppdraget ska underlaget redovisa två alternativa beräkningar för inga nettoutsläpp till atmosfären. Att hela utsläppsreduktionen sker i Sverige respektive möjligheten att fullt ut utnyttja internationella marknader för utsläppshandel.
2.1 Vision utan utnyttjande av investeringar i
andra länder
Oavsett om internationella växthusgasmarknader utnyttjas eller ej, så är bety- dande utsläppsreduktioner i Sverige det grundläggande elementet i en färdplan för att nå visionen om nettonollutsläpp. En omställning av Sveriges infrastruktur och energisystem till ett samhälle med låga växthusgasutsläpp ger en långsiktig utveckling mot varaktigt låga utsläpp i Sverige. Detta behövs för att skapa beredskap för de ytterligare reduktioner som krävs för att nå globala utsläpp under 1 ton/capita vid seklets slut.
Väger vi samman vårt målscenario som når ner till ca 10 miljoner ton CO2e i utsläpp med åtgärder som ökar kolsänkan till 2050 så behöver eventuellt internationella växthusgasmarknader inte utnyttjas för att nå nettonollutsläpp. Vi kan dock inte säga att detta är en kostnadseffektiv nivå för utsläppsreduk- tioner i Sverige för att nå nettonollutsläpp. I målscenariot med den lägsta utsläppsnivån ligger att industrins energianvändning blir förnybart baserat. Utveckling och kommersialisering av CCS-tekniken får genomslag och införs i järn- och stålindustrin samt mineralindustrin och att vi har åstadkommit ”negativa” utsläpp i form av CCS-teknik på svartluts förgasning i kemisk pappersmassaproduktion (BECCS). Eldrift för transporter har fått genombrott och samhället har planerats transportsnålt.
Scenarierna för åtgärder för att öka upptaget av koldioxid i LULUCF jäm- fört med en referensbana med dagens politik indikerar att det skulle kunna vara möjligt att uppväga återstående utsläpp vid jämförelse med referensscenariot (bokföring relativt referens). Men, de scenarior med ökat nettoupptag på upp till 20 miljoner ton CO2e år 2050 innefattar mycket omfattande tillväxthöjande åtgärder och avsättningar av skyddad mark. Det förstnämnda innebär betydande negativa konsekvenser för andra miljömål och det sistnämnda ger lägre avverk- ningsnivå. Det största nettoupptaget erhålls när scenarierna inkluderar känslig- hetsanalyser som innefattar en omfördelning av användningen av rundvirket från papper till långlivade träbaserade produkter. Vi har inte kunnat identifiera något lämpligt styrmedel för att påverka fördelningen av skogsprodukter till olika användningsområden. De styrmedel som vi i bilaga 7 identifierat kan
införas utan betydande negativa konsekvenser för andra miljömål kan enligt beräkningarna bidra med 5–10 miljoner ton koldioxid ökat nettoupptag år 2050 jämfört med referensscenariot. Om däremot nettoupptaget år 2050 jäm- förs med 1990 års nettoupptag kan LULUCF i bästa fall undvika att bokföras som ett utsläpp. Det krävs åtgärder som ökar nettoupptaget med 10 miljoner ton CO2e för att LULUCF inte ska bli bokföras som ett utsläpp jämfört med 1990.
2.2 Vision med utnyttjande av investeringar i
andra länder
Vilken betydelse som det tredje elementet att utnyttja internationell växthus- gasmarknad kan ha i en kostnadseffektiv mix för nettonollutsläpp är beroende av hur en växthusgasmarknad kan utvecklas till 2050 och vilka kostnader som kan gälla för utsläppsreduktioner på en sådan marknad.
Att kunna minska utsläppen till 2 ton per capita i Sverige innefattar i sig omfattande infrastrukturåtgärder och utveckling av idag känd, men inte färdig utvecklad eller kommersialiserad teknik för transporter och industrins processutsläpp. Ett ökat nettoupptag i växande skog är viktigt att stimulera, delvis för att öka sannolikheten att kolsänkan inte utvecklas sämre än prog- nosticerad referensbana för LULUCF. Ett ökat nettoupptag har dock till viss del en annan karaktär än utsläppsminskningar. För det första är beräk- ningar av årliga förändringar i skogens kolförråd behäftade med relativt stora osäker heter. Fluktuationer i mätningar mellan år innebär att man använder genomsnitt över längre tidsperioder för rapportering av utsläpp och upptag i LULUCF. För det andra är ökat upptag av koldioxid temporär genom att den på längre sikt inte kan fortgå. En jämviktsbalans mellan utsläpp och upptag i markanvändningen kommer på sikt att inträda.
Vi bedömer att de åtgärder som kan åstadkommas i markanvändnings- sektorn är så begränsade att det blir svårt att uppväga kvarvarande utsläpp om vi ska ta hänsyn till effekter på andra miljömål och samhällsmål. Förutom osäkerheter att mäta och prediktera förändringar i skogens kolflöden ökar risken för framtida stormar och ökade angrepp på skogen pga. ett förändrat klimat. Detta gör det osäkert att förlita sig på att åtgärder att öka netto- upptaget i realiteten ger det utfall som beräknats.
De sammanfattande slutsatserna från våra analyser är att betydande utsläppsreduktioner i Sverige är det grundläggande elementet för att nå netto- nollutsläpp. Men, det kommer att finnas kvar växthusgasutsläpp i Sverige år 2050 även med teknikutveckling och med en EU politik att minska utsläppen med 80 procent till 2050. De åtgärder som kan åstadkommas i markanvänd- ningssektorn (LULUCF) bedömer vi som alltför begränsade för att kunna väga upp återstående utsläpp om vi ska ta hänsyn till effekter på andra miljömål och samhällsmål. När potentialerna från våra utsläppsreducerande målsce- narier, som når 10–30 miljoner ton koldioxidekvivalenter i utsläpp år 2050,
adderas med vad markanvändningssektorn ”ökad kolsänka” kan bidra med så återstår fortfarande 10-20 miljoner ton koldioxidekvivalenter för att nå inga nettoutsläpp till atmosfären. Denna slutsats utgår från att vi uppnår en utsläppsreduktion i Sverige till 20 miljoner ton CO2e och att LULUCF kan bidra med 0–10 miljoner CO2e i nettoupptag år 2050. Vi bedömer alltså att även det tredje elementet att minska de globala utsläppen genom at utnyttja internationella växthusgasmarknader behöver ingå i en robust politik för att nå nettonollutsläpp.
2.3 Slutsatser
Den kostnadseffektiva fördelningen mellan utsläppsreduktioner i Sverige, ökad kolsänka och utnyttjande av internationell växthusgasmarknad för att nå netto- nollutsläpp kommer att bero på marginalkostnaden för utsläppsreduktioner och ökad kolsänka samt priset på internationell växthusgasmarknad och för utsläppshandel mellan EU länder. Bedömningar idag av hur potentialer och kostnader utvecklas till år 2050 för utsläppsminskningar, för en förstärkt sänka inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och för att förvärva utsläppsrätter från utsläppsminskningar utanför Sverige har stora osäkerheter. Särskilt om nyttor och kostnader från forskning, utveckling och kommersialisering av ny teknik (vilket är avgörande för mycket låga växthusgasutsläpp år 2050) och av resurssnålt samhällsbyggande. På vägen mot 2050 finns det ekonomiska skäl till att fortsätta utveckla och utnyttja en internationell växthusgasmarknad både inom EU och globalt. Studier pekar på att priset på utsläppsenheter på den internationella växthusgasmarknaden ökar med tiden och att det 2050 kan finnas begränsade möjligheter till kostnadseffektiv användning av utsläppsenheter att tillgå jämfört med idag, men prisbilden är mycket osäker.
Vi anser att det idag inte är möjligt att nu uppskatta vilka marginalkostnader som kan gälla i varje element närmare år 2050 och därför inte bestämma vad som är den mest kostnadseffektiva mixen av dessa element. Vi anser därför att klimatpolitiken idag inte bör låsa fast ett mål för varje enskilt element så långt fram i tiden. Inköp av krediter kommer troligen att behövas för att ge flexibilitet i hur nettonollutsläpp ska kunna nås.
Nettonollutsläpp bör inte gälla som en isolerad vision enbart för år 2050. Det behöver planeras för målbanor från idag till 2050 för delarna utsläpps- reduktioner och utnyttjande av internationell växthusgasmarknad för att nå nettonollutsläpp. För delen ökad kolsänka är det mer problematiskt att planera en målbana, med nuvarande årliga fluktuationer för beräknade utsläpp och upptag i LULUCF. Däremot är det behov av att tidigt planera om styrmedel för att kunna åstadkomma ökat nettoupptag av kol i LULUCF till 2050. Förutom att en handlingsplan för varje element behöver utvecklas är det de kumulativa utsläppen av växthusgaser som ger upphov till klimatförändringarna. Det är alltså lika viktigt att begränsa utsläppen varje år i perioden till 2050 som år 2050.
Figur 5:6 Nettonollutsläpp kan nås med tre kompletterande element. 1. Utsläppsreduktioner i Sverige, 2. Ökad kolsänka, 3. Utnyttja den internationella växthusgasmarknaden genom att investera i utsläppsreduktioner i andra länder. Variationen på färgstyrkan i staplarna visar intervall; för kvar- varande utsläpp i målscenarior, för bokföring av LULUCF med styrmedel för ökad kolsänka och för utnyttjande av växthusgasmarknad. -30 -20 -10 0 10 20 30 40
Utsläpp Ökad kolsänka
Miljoner ton CO
2
e