Koldioxidskatten behöver höjas på sikt

Den svenska färdplanen siktar på nettonollutsläpp till 2050. Nivån på koldi- oxidpriset inom dagens handlande sektor (industri, el- och fjärrvärme) antas även fortsättningsvis bestämmas via ett EU-gemensamt handelssystem. För de sektorer som idag inte omfattas av EU ETS antas priset fortsättningsvis sättas via en koldioxidskatt. Som en illustration av hur nivån på denna skatt skulle kunna behöva utvecklas väljer vi att studera kommissionens färdplansmodel- lering (Europeiska kommissionen 2011). Hösten 2009 tog EU beslut om ett utsläppsmål till 2050 som en del av de utvecklade ländernas bidrag till att halvera de globala utsläppen. Utsläppen av växthusgaser ska år 2050 ha minskat med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivå.

Kommissionen har därefter låtit genomföra modellanalyser med ett antal scenarier, både globala och för EU, för att få ett underlag för hur EU:s in- hemska utsläpp skulle behöva minska fram till 2050 och hur nivån på styr- ningen skulle behöva utvecklas, givet olika antaganden. De globala modelle-

27

Full koldioxidskatt tas ut på drivmedel och uppvärmningsbränslen i hushåll och lokaler. Volymmässigt dominerar drivmedel.

ringarna gav till resultat att EU:s inhemska utsläpp behöver reduceras med omkring 80 procent till 2050 för att på ett kostnadsminimerande sätt bidra till en global utsläppsminskning med 50 procent vid denna tid. Även andra modelleringar kommer till liknande resultat (Europeiska kommissionen 2011).

Utsläppsbanan kan betraktas som kostnadseffektiv, i betydelsen att det uppsatta EU-målet nås till lägsta kostnad, med den ansats som valts. Modelle- ringen resulterar i att nivån på styrningen/priset på utsläpp av växthusgaser

hamnar på samma nivå i alla sektorer och länder28

. Kostnaden för (i modellen tillgängliga) åtgärder för att nå det uppsatta målet minimeras därmed. Fördel- ningen av utsläppsminskningar mellan sektorer inom EU:s system för handel med utsläppsrätter respektive utanför faller också ut som kostnadseffektiv

utifrån modelleringens principer29

.

Kommissionen beskriver det över sektorer likformiga koldioxidpriset som en nyckelkomponent för att säkra en kostnadseffektiv reduktion av koldiox- idutsläppen i målscenarierna. Målscenarierna resulterar i ett koldioxidpris

som stiger från 25 euro per ton (0,22 kr per kg CO2) år 2020 till 104–370

euro per ton (0,94–3,33 kr per kg CO2) år 2050. Inte i något fall blir priset på

koldioxid högre än 42 euro per ton (0,38 kr per kg CO2) före år 2025 och inte

över 69 euro per ton (0,62 kr per kg CO2) före år 2035.

30

I kommissionens referensscenario där EU:s 20 % mål nås till 2020, ger modelleringen ett ”koldioxidpris” (ett koldioxidvärde) i den icke-handlande

sektorn på 5 euro per ton CO2, (0,045 kr per kg CO2) utöver en beräknad

energiskatt, se svar nedan från kommissionen angående hur modelleringen

gjorts31

, vilket enligt modelleringen krävs för att nå EU:s mål att minska ut- släppen i den icke-handlande sektorn till 2020. Då antas att flexibiliteten att överföra utsläpp mellan EU:s medlemsstater utnyttjas fullt ut. Detta låga kol- dioxidpris beror av de låga ”tekniska” kostnader som ligger i modellerna för bl a åtgärder i jordbrukssektorn och energieffektiviseringsåtgärder. Att en be-

28 _{I modelleringen ger utsläppsrättspriser/koldioxidskatter starka incitament för utvecklingen men även}

andra styrmedel förutsätts finnas på plats. Bland annat antas klimatpolitiken möjliggöra en effektiv introduktion av ny teknik genom att ”provide a sufficiently enabling context which overcomes barriers to the commercial deployment of low carbon technologies, such as energy efficiency and renewables, carbon capture and storage (CCS), nuclear and electrification of transport.” Avsnitt 4.3 IA roadmap low carbon.

29 _{Modellresultatet i PRIMES beror av skattningar av kostnader för olika framtida tekniker (inkl. sk.}

lärkurvor) och av modellerade framtida prisrelationer mellan olika energislag. Människors och företags beteenden som följd av pris- och utbudsförändringar följer däremot endast historiska samband. Utveckl- ingen inom jordbrukssektorn modelleras utifrån en åtgärdkostnadskurva i den sk. GAINS modellen. I modelleringen ingår inte förändrade kostval som följd av prisförändringar eller andra styrmedel.

30 _{1 SEK=9 EUR.} 31

Svar i e-post från KOM: For the baseline or reference scenario the existing energy and CO2 taxes are

assimilated as an energy tax (excise tax more precisely) the level of which is calculated separately for each fuel type and for each sector using the fuel. So in policy scenarios with PRIMES suggesting a carbon price (or carbon value), the carbon pricing is meant above the existing excise taxation (which may include a carbon tax component).

48

räknad energi-skatt (baserad på ett genomsnitt för EU:s medlemsländer, in- klusive ev. koldioxidskattekomponenter (som i Sveriges fall) är underliggande i modellerna kan också förklara delar av det till synes låga värdet som faller ut av modelleringarna av priset på koldioxid utanför den handlande sektorn.

Eftersom energiskatten idag kommer till korta när det gäller kost-

nads-effektivt uppfyllande av klimat- och energimål (därav föreslagen omarbet- ning av energiskattedirektivet), blir det inte automatiskt kostnadseffektivt att lägga på 5, eller som i kommissionens målbana, 25 euro per ton ovanpå en befintlig skatt oaktat dess utformning. Det faktum att koldioxidpriset utanför den handlande sektorn beräknas till 5 eller 25 euro per ton 2020 ger mycket lite ledning för enskilda medlemsländer om hur koldioxidpriset bör utvecklas på kortare sikt. Totalt sett, över hela EU, är dock en rimlig tolkning att den ytterligare styrmedelsimpuls som behövs för att nå målet om 10 % minskning av utsläppen utanför den handlande sektorn (jämfört med 2005) är låg. För att utsläppen inom EU ska minska i linje med de modellerade målbanorna behöver nivån bli högre. Dessutom förutsätts även andra styrmedel finnas på plats för att överbrygga olika typer av marknadsmisslyckanden.

Den svenska koldioxidskatten ligger över de nivåer kommissionen modellerat, samtidigt som de energiskatter som tillämpas i Sverige ligger under

EU-genomsnittet och i något fall även under miniminivåer i det ursprungliga förslaget till nytt energiskattedirektiv.

Svenska koldioxidskatter ligger också över de nivåer som angavs som mi- niminivåer i kommissionens ursprungliga förslag till energiskattedirektiv.

Det tyder på att den svenska nivån på koldioxidskatten, inkl. nedsättning- ar, kommer att stå sig väl under en tid framöver, samtidigt som det är rimligt att förvänta sig att höjningar kommer att krävas längre fram i perioden mot 2050. Hur mycket beror bland annat på hur fossilbränslepriserna ökar. Vik- tiga faktorer är också hur kostnaderna för ny teknik och människors prefe-

renser utvecklas över tiden. Risk för rekyleffekter 32 33

och minskade intäkter till statskassan kan också göra att skatten behöver höjas, eller ersättas med avgifter på t ex infrastrukturanvändning.

Den nu gällande inriktningen kring koldioxidskattens nivå, att den bör utvecklas utöver den årliga justeringen enligt konsumentprisindex, i den om-

fattning och takt som tillsammans med övriga förändringar av de ekonomiska styrmedlen ger den önskade minskningen av växthusgaser utanför den hand- lande sektorn äger giltighet även efter 2020, för att nå nettonollutsläpp 2050.

32

Om en bestämd resurs kan användas mer effektivt gör detta att resursen blir attraktivare som insatsvara och efterfrågan ökar relativt andra insatsvaror. Samtidigt ger också en effektivitetshöjning en inkomstef- fekt genom att konsumtionen av samma varukorg blir billigare än tidigare och en del av det ökade bud- getutrymmet läggs på att konsumera just denna resurs. I detta sammanhang kan det handla om att bränslesnålare bilar har slagit igenom i bilparken.

33

Om inte skatten har den förväntade effekten på utsläppen pga rekyleffekten, dvs den lyckas inte nå målet, så kan nivån på skatten behöva höjas.

Samma kan gälla mot de mer specifika mål som på sikt borde läggas fast un- der perioden mellan 2020 och 2050.