Nederländerna

2011 publicerade den nederländska regeringen ett Klimaatbrief 2050

(Nederländska regeringen, 2011). Detta målar upp de utmaningar som landet kommer att möta för att bli en ekonomi med låga utsläpp och identifierar där viktiga byggstenar. Ministeriet för miljö och infrastruktur har även initierat flera scenariostudier för att visa på vägar till avkarbonisering samt en studie som syftar till att ge överblick över andra länders färdplanearbete. Ännu har ingen egentlig färdplan presenterats från Nederländerna.

En studie kopplad till denna process har tagits fram av PBL och ECN (2012) och fokuserar på ett samhälle med 80 % lägre utsläpp än 1990.13 Studien inklu­ derar i viss mån utsläpp från processer och jordbruk som är ungefär 20 % av de totala utsläppen men fokus är på energisystemet. Rapporten inkluderar inter­ nationellt flyg och sjöfart genom att hänföra en del av dem till Nederländernas ansvarsområde i proportion till landets andel av BNP.

I studien identifieras fyra pelare som bedöms centrala i en strategi för att nå en 80 % reduktion: i) minskad efterfrågan på energi, ii) biomassa, iii) koldioxidavskiljning och lagring, iv) koldioxidfri el inklusive sol, vind och kärnkraft. Man noterar att om ett av alternativen försvinner kommer det att bli en mycket stor press på övriga alternativ att leverera utsläppsminskningar. Utan att kunna utnyttja biomassa menar man dessutom att det är i princip omöjligt att nå målen, men biomassan måste förmodligen delvis importeras. Användningen av biomassa är främst tänkt att vara i form av flytande driv­ medel eller gas i sektorer med få alternativ som flyg, vägtrafik, mindre industri och byggnader. Man noterar i studien att ju högre bioenergianvändning desto större risk för globala indirekta utsläpp av växthusgaser (iLUC).

För att en utveckling med 80 % utsläppsreduktion ska vara möjligt nämns integrering av elnäten i Europa med eventuell koppling till Nordafrika som kostnadseffektiva möjligheter liksom utnyttjande av pumpkraft som ellagrings­ teknik. 14 _{Detta är nödvändigt för att kunna hantera en ökad mängd variabel} elproduktion. Man noterar även att tillfällig överskottsel kan användas för att producera vätgas. I framtidsscenarierna antas att 35 % av uppvärmningen baserar sig på gas och också fortsatt gasanvändning i industrin. Detta innebär att gas fortsatt har en roll i ett samhälle med låga utsläpp enligt dessa fram­ tidsstudier. Både energi­ och industrisektorn liksom raffinaderier antas få negativa utsläpp som en följd av ökad biobränsleanvändning och att koldioxid­ avskiljning och lagring bedöms kunna utnyttjas även på biomasseanläggningar.

13 _{Exakt basår nämns ej explicit för beräkningarna men resonemangen i texten ger vid handen att man}

utgår från samma basår som i EU nämligen 1990.

14 _{Vid överskott av el pumpas vatten upp i reservoarer. Detta vatten släpps sedan vid större behov av}

2.5 Danmark

I Danmark redovisade den så kallade Klimakommissionen hösten 2010 hur landet skulle kunna utvecklas till ett land oberoende av fossila bränslen. 2011 lade regeringen fram Energistrategi 2050 i samma ämne (Danmarks regering 2011a). Under 2011 tillsattes en ny regering som presenterade ett eget inrikt­ ningsdokument (Danmarks regering 2011b). Denna baserade sig i stort på den föregående regeringens energistrategi men med vissa preciseringar och infö­ rande av ett antal milstolpar. I den nya regeringens strategi finns till exempel ett tidssatt mål att vindkraften ska svara för 50 % av elproduktionen 2020, att kol i elproduktionen ska vara avvecklad 2030, att el­ och värmeproduktionen ska vara helt baserad på förnybar energi 2035. Inriktningsdokumentet följdes upp av en överenskommelse om energipolitiken i mars 2012 mellan regeringen och övriga stora partier för 2012–2020 (Danmarks regering m.fl., 2012).

I strategin som togs fram av den förra regeringen betonades försörjnings­ trygghet i lika stor grad som klimatfrågan. Dock betonade man att det inte innebär att man bör söka självförsörjning utan att man tar del av internatio­ nella marknader. I den nya regeringens strategi läggs också kraft på att dis­ kutera utvecklingen av en grön ekonomi. Man tar inte utgångspunkt i något specifikt utsläppsminskningsmål men man bedömer att ett fossilfritt energi­ och transportsystem bedöms leda till en reduktion av växthusgasutsläpp med ca 75 % då utsläpp från andra sektorer bl.a. jordbruk och processer inte berörs direkt av energistrategin. Ytterligare åtgärder kommer att behövas även utanför energi­ och transporsystemen (Klimat­ och energiministeriet 2011) men detta har inte analyserats i detalj kopplat till existerande klimat­ strategier. I energistrategin relateras till behovet för EU att minska utsläppen med 80–95% men man noterar att det inte direkt kan översättas till mål för Danmark och man undviker också att sätta upp ett utsläppsmål för Danmark. I den nya regeringens strategi klassificeras fyra specifika områden:

• Effektivisering

• Utveckling av förnybar energi

• Elektrifiering och utveckling av intelligenta elsystem • Forskning och utveckling

Inriktningen skiljer sig inte särskilt mycket från den tidigare regeringens strategi som dock strukturerade de centrala områdena på ett något annorlunda sätt:

• Energieffektivisering (en halvering av energianvändningen är möjligt) • Elektrifiering av värme, process och transport • Mera el från vindkraft • Effektiv användning av biomasseresurser • Utnyttjande av biogas • Sol- och vågkraft som komplement • Utbredning av fjärrvärme med förnybar energi • Ett intelligent elsystem (elutbyte med grannländer, lager, värmepumpar, laddning av elfordon mm).

En skillnad mellan den gamla och den nya regeringens strategier tycks vara synen på CCS där den i den nya regeringens strategi inte spelar någon roll och de fossila bränslena verkligen försvinner från energisystemet medan det ses som en möjlig pusselbit i den gamla regeringens strategi (Danmarks regering 2011a)

I Energistrategi 2050 (Danmarks regering 2011a) delades olika förslag upp i tre olika områden nämligen sådana där omställningen ska påbörjas här och nu, områden där omställningen ska förberedas och planläggas och slutligen områden där mer forskning erfordras.

Den danska energistrategin har utgått från scenarier som togs fram till Klimakommissionen (2010). Till klimakommissionen skapades två uppsättningar av scenarier som utgick från två skilda omvärldar – en där klimatambitionerna är höga och en där ambitionerna är låga, jämför EU:s färdplan. Scenarierna togs fram vid forskningscentret i Risö och analyserade både en referensutveckling och en hur utvecklingen av ett fossilbränslefritt system skulle kunna se ut under de två förutsättningarna.

Scenarierna beräknades med ett antal teknisk­ekonomiska modeller. I refe­ rensförloppet optimerar man elsystemet utifrån företagsekonomiska principer och antagna bränsle­ och utsläppspriser mm. I målförloppet utgår man i stället från samhällsekonomiska kriterier och randvillkoret att systemet ska vara fos­ silbränslefritt. För att beräkna energianvändningen utgår man från specifika åtgångstal för de olika scenarierna som utgår från detaljerade antaganden om vilken effekt olika styrmedel kan få. Även ekonomiska antaganden om betalningsvilja för att genomföra åtgärder vid olika styrmedelsnivåer ligger till grund för dessa antaganden. I rapporten redovisas marginalkostnadskurvor för respektive sektor. I studien är ett viktigt antagande att mycket av elkon­ sumtionen år 2050 kommer att vara reglerbar vilket kan möjliggöra att stora mängder variabel elproduktion kan integreras i systemet.

I Risös kalkyl redovisas annualiserade kostnader som andel av BNP. För det ambitiösa klimatscenariot har även makroekonomiska kalkyler beräknats av Danmarks statistik med hjälp av ADAM modellen (Danmarks statistik 2010), se vidare nedan.

I den nu aktuella strategin (Danmarks regering 2011b) presenteras förslag på initiativ för utvecklingen i närtid (–2020) inom ett flertal områden. Dessa har sedan till stor del lyfts in i det avtal som skrevs under våren 2012:

• Energieffektivisering (t ex öka omfattningen av energiföretagens besparingsförpliktelser, subsidier för energieffektivisering, energi­ effektiviseringsstrategi).

• Stöd till elektrifiering och intelligenta nät (t ex investeringar i trans­ missionsledningar, initiativ för att installera intelligenta mätare och demonstrera nya tariffsystem, stöd till laddare för elfordon)

• El – och värmeproduktion med förnybar energi (huvudsakligen initiativ som rör vindkraftsutbyggnad, dock ingår en reformering av stödet till landbaserad vindkraft så att det helt försvinner vid ett elpris på 60 öre/kWh) 15

• Stöd till biogas (fortsatta ekonomiska stöd)

• Initiativ för att öka förnybar energi i byggnader, transport och industri (exempelvis stopp, genom lagstiftning, för fossila värmes­ system från 2013 och 2015)

• Initiativ för forskning, utveckling och innovation.

Flera förslag i planen innebär att ta fram nya planer och analyser för hur man kan nå det fossilfria samhället.

Föreslagna initiativ (t ex stöd till biogas och energieffektivisering) föreslås bli finansierade med en ”Försörjningstrygghetsskatt” på fossila bränslen och biomassa, en PSO­avgift16 _{som läggs på all levererad el och gas samt slutligen} en nättariff. Syftet med dessa är att ge incitament för energieffektivisering samt täcka de förluster i statsfinanserna som följer av minskade skatteintäkter till följd av energieffektivisering och minskad användning av fossila bränslen.

I Danmark redovisas konsekvenserna av en omställning till ett fossilfritt samhälle i Klimatkommissionens rapport. Kommissionen menar att omkost­ naderna för en omställning är begränsad delvis för att man möter stigande priser om man inte genomför strategin. Kostnaderna för att vara oberoende av fossila bränslen 2050 jämfört med ett samhälle där fossila bränslen fortsatt används motsvarar en kostnad om cirka 0,5 procent av BNP. Om omvärlden genomför en ambitiös klimatpolitik förväntas det leda till sjunkande priser på fossila bränslen jämfört med om ingen ambitiös politik genomförs, men å andra sidan ökade priser på CO2 och biomassa. Oavsett av hur omvärlden agerar kan man förvänta sig ökande priser på energi i framtiden, vilket gör att kostnaden för Danmark att gå mot ett fossilfritt energisystem endast kommer att påverkas marginellt av om huruvida omvärlden agerar för minskade utsläpp av växthusgaser. Trots ökade energipriser förväntas energikostnaderna som andel av BNP minska.

2.6 Finland

2008 presenterades en klimat­ och energistrategi som innehåller ett mål om reduktion av utsläppen av växthusgaser till 2050 med 80 % jämfört med 1990 (Finlands regering 2008, Primeminister’s office publications 2009). I klimat­ och energistrategin presenterades detaljerade scenarier för 2020 men man pre­ senterade också en vision för 2050. Energiförbrukningen ska enligt visionen minska med cirka 1/3 del mellan 2006 och 2050. I visionen antas att 60 % av energin ska kunna baseras på förnybara energikällor år 2050. Kärnkraft ses som en möjlig del av energibalansen på lång sikt. I strategin utesluts inte torv som ett möjligt alternativ och regeringen ser det som en viktig del att arbeta för att de senaste vetenskapliga rönen ska inkluderas i bedömningen av torv. LULUCF ingår inte i de utsläppsredovisningar som ligger till grund för mål­ diskussionen men diskuteras i strategin. Inte heller lyfts den internationella

utsläppsmarknaden (undantaget EU­ETS) fram som ett verktyg för att uppnå utsläppsmålen 2050.

Klimat­ och energistrategin följdes 2009 upp av en rapport som mer i detalj beskriver hur Finland ska kunna utvecklas till en kolsnål ekonomi på lång sikt. Den studerade framtidsrapporten (Primeminister’s office publica­ tions 2009) utgår från att utsläppen för Finlands del ska minska med ca 80 % till 2050. Målet och scenarierna inkluderar samtliga växthusgaser inom Finlands territorium. Scenarierna har varit ute på diskussion men någon mer detaljerad långsiktig strategi har ännu inte utvecklats utifrån dessa.

I rapporten presenteras ett antal delmål:

• På lång sikt ska energi- och transportsystem vara i princip fria från utsläpp av växthusgaser.

• Energiintensiteten ska halveras till 2050.

• Energieffektiviteten i byggnader ska öka så att energianvändningen i sektorn minskar med 30 % till 2030, 45 % till 2040 och 60 % till 2050.

• Samtliga fossila bränslen och torv ska fasas ut efterhand produktions­ anläggningarna stängs om inte CCS har introducerats.

• Förnybar energi ska svara för minst 60 % 2050.

• Utsläppen från personbilar ska minskas och nå 80–90 g/km 2030, 50–60 g/km 2040 och 20–30 g/km 2050.

• Avveckla dagens form av avfallsdeponier.

Man presenterar i rapporten ett antal centrala åtgärder för att minska utsläppen men i begreppet åtgärder ingår även sådant som det svenska färdplans arbetet skulle klassificeras som styrmedel. Exempel på åtgärder/styrmedel som lyfts fram är:

• Energieffektivisering ges prioritet i samtliga sektorer vilket inkluderar skärpta byggstandarder i riktning mot nollenergihus

• Inmatningstariffer och andra styrmedel införs för att gynna förnybar elproduktion

• Småskalig produktion gynnas genom administrativa och finansiella åtgärder • CCS utvecklas och testas • Skärpta planeringsdirektiv för att förbättra den urbana strukturen • Information om klimateffekter av det dagliga beteendet • Avfallsåtervinning och minskad generering av avfall • Samverkan för minskade utsläpp mellan stat, kommuner och privata aktörer

• Skatter utanför den handlande sektorn höjs.

Scenarierna i långsiktsrapporten är av annorlunda karaktär än dem man finner i de flesta andra officiella strategistudier. I studien har man utvecklat fyra principiellt helt olika scenarier vilka tydligt påpekas inte ska ses som ställningstaganden från regeringen utom som möjliga utvecklingsinriktningar.

Scenarierna baseras på en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder där man utgått från en storyline som sen delvis har kvantifierats. Syftet med kvantifieringarna har främst varit att testa konsistens och funktionalitet i utvecklingsvägarna. Scenarierna består av fyra olika storylines nämligen: Efficiency revolution (A), Sustainably Daily Mile (B), Be Self Sufficient (C) och Technology is the key (D). I scenarierna varieras utöver energisystemets utveckling bland annat näringslivsstruktur och geografisk lokalisering.

I scenario A prioriteras energieffektivitet kraftigt, all energiförsörjning sker med förnybar energi, transportefterfrågan har minskat kraftigt och näringslivet har genomgått en omfattande strukturomvandling. I scenario B står regioner i centrum med daglig service i närområdet och betydande reduktion av trans­ portarbetet. Även här har näringslivet genomgått en betydande struktur­ omvandling. I scenario C sker mycket produktion lokalt, t ex sker en stor del av elproduktion lokalt och småskaligt. I scenario D fortsätter koncentration av befolkning och verksamheter i södra Finland. Den ekonomiska strukturen ser ut ungefär som idag.

Energianvändningsnivåerna skiljer sig mellan scenarierna från en halvering jämfört med idag som lägst till dagens nivå som högst. Den förnybara energins andel varierar mellan 60 och 100 %. På motsatt sätt varieras kärnkraftens betydelse från att den avvecklas till att landa avsevärt högre än dagens nivå. I vissa scenarier minskar transportarbetet, i andra ökar det och antaganden om stadsstruktur lyfts i det fallet fram som en central faktor för att förklara skillnaden.

I samtliga scenarier minskar energianvändningen för transporter och byggnadsuppvärmning betydligt. För industrin erhålls i vissa scenarier kraftigt ökande energianvändning, i vissa kraftigt minskande energianvändning bero­ ende på olika antaganden om industristruktur mm. Utsläppen i industrin minskar kraftigt oavsett scenario.

Tidigare versioner av scenarierna har testats gentemot ett urval personer som har fått bedöma realismen och önskvärdheten av scenarierna. Man har använt sig av on­line undersökningar, aktörspaneler, scenario workshoper och andra expert workshoper. Utifrån den input som erhållits i dessa sammanhang har scenarierna justerats något.

2.7 Norge

2006 presenterades en statlig utredning från det så kallade ”Lavudslipsudvalget” (Lavudslipsudvalget 2006). I denna presenterades förslag och scenarier på hur utsläppen av växthusgaser i Norge skulle kunna minskas med ungefär två tredjedelar från sitt territorium. Beräkningarna har inte inkluderat inter­ nationella transporter eller utsläpp från konsumtion även om man beskrivit dessa delar i ett särskilt kapitel. Man har koncentrerat sig på att identifiera ett mindre antal åtgärder med stor potential, lösningar som är baserad på känd teknik, sådana förslag som uppfattas som politisk realiserbara och inte är beroende av värderingsförändringar. Förslagen skulle också vara kostnads­ effektiva (vilket här definieras som ”inte orimligt dyra”) och robusta (dvs.

vara rimliga för många olika utvecklingsvägar vad gäller ekonomi, handel energipriser mm). I en regeringsrapport om klimat från våren 2012 (Norges regering 2012) presenteras Norges klimatpolitik mer i detalj. Målsättningen är ett koldioxidneutralt Norge 2050 med en option för att detta ska ske redan 2030 om ett internationellt klimatavtal kommer till stånd. Måldefinitionerna innebär dock möjligheter för att samtliga utsläppsminskningar inte behöver ske inom landet.

I regeringsrapporten betonas koldioxidpris som det viktigaste verktyget och Norges intention är att arbeta för att skapa en internationell koldioxid­ marknad. I Norge råder speciella förhållanden genom att petroleumindustrin spelar en central roll i åtgärdsförslagen. En viktig aspekt blir i det samman­ hanget att se till att större del av kraftbehovet som krävs för oljeplattformarna täcks av produktion på land. Ett styrmedel för att uppnå detta är genom att öka CO2 priser. Man föreslår också ett skapande av en fond för klimat, förnybar energi och energiomställning som 2020 ska uppgå till 50 miljarder kronor och där avkastningen ska gå till att stödja energiteknologier. För byggnader föreslås en handlingsplan för att minska energianvändningen. Bl. a. föreslås att byggkraven ska skärpas till att motsvara passivhus 2015 och nära noll hus 2020 och införande av komponentkrav för befintliga byggnader. Enligt reger­ ingsrapporten ska all tillväxt av transporter i storstäder ske med kollektivtrafik, gång, cykel.