Storbritanniens klimatplan

I Storbritannien4 _{har man infört ett avancerat system för klimatmål och upp­} följning som knyter samman långsiktiga och kortsiktiga mål. Systemet inför­ des 2008 genom ”The Climate Change Act” där parlamentet ska besluta om femåriga bindande utsläppsbudgetar och en oberoende kommitté, ”Committee of Climate Change” ska lämna förslag till nya budgetar mm.

Denna klimatkommitté presenterade 2008 en beskrivning av hur utveck­ lingen kan se ut till 2050 (UKCCC 2008). I rapporten redovisade man med hjälp av scenarier hur Storbritannien kan reducera utsläppen med 80 % till 2050, jämfört med 1990, samtidigt som man redovisade hur de tre första bud­ getarna skulle kunna nås. En 80 % reduktion ansågs motsvara Storbritanniens del av en global reduktion i storleksordningen 50–60% jämfört med 1990 års utsläpp. I utsläppsmålet inkluderas alla sektorer och Kyotogaser5 _{och även} utsläpp från internationellt flyg och sjöfart. I rapporten utgår man från att det finns en handel med utsläppsreduktionsenheter6 _{men skattar att man på lång} sikt (2050) kommer vara tvungen att genomföra de flesta utsläppsminskning­ arna på hemmaplan.

I rapporten ser man framför sig att utsläppen av växthusgaser i stort sett försvinner i elsektorn till ungefär 2030 där såväl förnybar energi, kärn­ kraft och fossila bränslen med CCS spelar en roll. Man räknar till exempel med att vindkraft ska kunna svara för 20 % av elproduktionen runt 2020. Energieffektivisering blir viktig för att minska kostnaderna i elsystemet även om de direkta utsläppen från elproduktionen har försvunnit. Elfordon antas börja komma ut på marknaden runt 2015. CCS presenteras som en betydelse­ full teknik, inte minst som en central lösning för industrin.

Man utgår i scenarierna enbart från tekniska åtgärder till 2050. Det inne­ bär inte att andra åtgärder som t.ex. beteendeförändringar, skulle vara omöjliga men man menar att konsekvenserna av att utesluta dessa bara är att man över­ skattar kostnaderna för radikala minskningar av utsläppen. Teknikantagandena i färdplanen utgår från IEA:s Energy Technology Perspectives. För brittiska energirelaterade utsläpp görs beräkningar med hjälp av system modellen UK MARKAL.

I december 2011 presenterade den brittiska regeringen den senaste planen för hur man ska nå en framtid med låga utsläpp (UK Government 2011). I planen ingår, utöver en beskrivning av hur det långsiktiga målet kan nås, en redovisning av hur man mer specifikt ska klara den fjärde utsläppsbudge­ ten för 2023–2027. Denna hade beslutats tidigare samma år och motsvarar en halvering av utsläppen jämfört med 1990. Den brittiska planen innehåller tidssatta scheman fram till 2030 som redovisar när olika beslut behöver genomföras. Utöver den övergripande planen presenteras dessutom sektors­ planer för byggnader, transporter, industri, elproduktion och en sammansatt

4 _{I texten används beteckningen Storbritannien för enkelhets skull för Förenade kungadömet (UK).} 5 _{Koldioxid, metan, dikväveoxid, HFC, fluorkarboner och svavelhexafluorid.}

sektor bestående av jordbruk, skogsbruk, markanvändning och avfall. I dessa beskrivs hur utvecklingen under 2010 och 2020­talen kan se ut och stödjas genom olika initiativ. I planen presenteras en bred palett av styrmedel för de olika sektorerna med fokus på vad som behöver göras under de närmaste 20 åren för att nå de fyra budgetar som nu är fastlagda.

I planen noteras att energieffektiviteten måste öka dramatiskt i samtliga sektorer och de fossila bränslen som används för att driva fordon, värma byggnader och driva industrin till stor del måste ersättas med elektricitet, uthållig bioenergi och vätgas. Utsläppen av växthusgaser från elproduktionen måste i sin tur försvinna med hjälp av förnybar energi, kärnkraft och CCS. Elnäten måste byggas ut och bli bättre på att balansera efterfrågan och tillförsel. En stor del av de teknologier som krävs måste enligt planen föras in under 2020­talet.

Man noterar i planen de osäkerheter som finns kring hur långt man kan nå med olika lösningar och i denna rapport presenterar man ett bredare urval scenarier än i klimatkommitténs tidigare rapport, även om detaljeringsgraden i presentationen av scenarierna är lägre. Utöver ett basscenario för att nå det långsiktiga målet (core MARKAL) har man skapat tre ytterligare scenarier: ”Hög effektivisering, mer förnybar energi”, ”Mer kärnkraft”, ”Mer biomassa och CCS”.7

För byggnader menar man att utsläppen i princip måste vara noll runt 2050 och som styrmedel lyfter man fram bl.a. stöd till energieffektivisering,8 krav på energiföretagen att investera i energieffektivitet, skärpta standarder för byggnader samt stöd till energislag med låga utsläpp av koldioxid.9

För transportsektorn bedöms att utsläppen måste vara avsevärt lägre än idag 2050 utan att någon specifik siffra omnämnts. Transportsektorn förväntas under det närmaste decenniet minska utsläppen genom en reduktion av energi­ användningen och utnyttjande av biodrivmedel. Under 2020­talet bedömer man att det kommer att utvecklas en massmarknad för fordon med mycket små utsläpp (ULEV). Batterier, vätgasdrivna bränsleceller och plug­in teknologi lyfts upp som viktiga teknologier. Den brittiska regeringen ämnar driva på inom EU för kraftfulla fordonsstandarder men även stödja utvecklingen av ULEV genom konsumentincitament. Även stöd för beteendeförändringar genom transport­ medelsval utlovas genom stöd från Local Sustainable Transport Fund10 _För flyget är det EU ETS som nämns som det aktuella styrmedlet.

7 _{En interaktiv modell har dessutom utvecklats som kan användas för att ta fram egna scenarier för}

utsläppsminskningar. http://2050-calculator-tool.decc.gov.uk/

8 _{Inte minst genom systemet Green Deal som är ett finansieringssystem där man inte behöver ta de ini-}

tiala kostnaderna för energieffektiviseringar direkt utan betala dem efterhand besparingarna sker genom en avgift på energiräkningen. http://www.decc.gov.uk/en/content/cms/tackling/green_deal/green_deal. aspx. Ett liknande program är pilotprogrammet ”Pay-as-you Save” som innebär att man kan låna pengar för energibesparingsåtgärder till noll % ränta och 25 års återbetalningstid.

9 _{Genom Renewable Heat Incentive}

10 _{Fonden som är på £650 miljoner ska gå till lokala myndigheter för att skapa system som både}

Industrin behöver enligt brittiska regeringen minska utsläppen med 70 % till 2050 och det kan ske på tre parallella sätt: genom i) att öka effektiviteten i användningen av energi och material och designen av den industriella processen, ii) att ersätta fossila bränslen med biobränslen och el och iii) genom CCS. EU ETS förväntas driva på utsläppsminskningar tillsammans med nationella policies inklusive frivilliga avtal kopplade till energiskattenedsättningar. UK stöder också forskning för CCS för att se till att denna teknik ska bli användbar under kommande år.

Vid 2050 bedöms utsläppen från elproduktionen vara i princip noll trots att elefterfrågan förväntas öka kraftigt under perioden. Förnybar energi, kärn­ kraft och CCS lyfts fram som aktuella alternativ men man menar att osäker­ heten är stor kring vilken den exakta mixen bör vara. Regeringen är dedicerad att den teknologi som har lägst kostnader också ska få störst marknadsandel. För att säkerställa en ökad utbyggnad av elproduktion med låga utsläpp föreslås ett golv på koldioxidpriset, ett system med långa kontrakt (inmatningstariffer) samt utsläppsstandarder på 450 g CO₂/kWh el vilket ska förhindra att kolkraft byggs utan CCS.

Klimatkommittén i Storbritannien uppskattar att kostnaderna för att uppnå en 80 procent reduktion av utsläppen till 2050 är överkomliga och motiverade jämfört med konsekvenserna och kostnaderna för att inte agera. Man uppskattar kostnaderna till i storleksordningen 1–2 procent av BNP. I regeringens 2050 pathway analysis refereras skattningar av kostnaderna för att minska utsläppen med 80 procent till ca 0,85 procent av BNP.

Klimatkommittén identifierar att ett mindre antal branscher riskerar få svårigheter som en följd av klimatpolitiken men menar att det finns verk­ tyg för att hantera det. Man menar också att det finns ett antal branscher som kan gynnas av de koldioxidbegränsningar som införs till exempel inom områdena marin energi och energieffektiva motorer. Klimatkommittén lyfter upp att ”energifattigdom” (fuel poverty) kan komma att öka fram till 2020 som en följd av klimatpolitiken men pekar på att strategier som fokuserar på energi effektivisering kan minska denna bieffekt. Slutligen pekar man på att klimat strategin bör vara förenlig med bibehållen teknisk energisäkerhet, genom strategier för att hantera den ökande variabla elproduktionen. Strategin bör dessutom ge en positiv men svårkvantifierbar positiv effekt på det man kallar geopolitisk energisäkerhet genom minskad utsatthet för svängningar i fossilbränslepriser.