Analysen av intervjuerna och e-postfrågorna skilde sig av naturliga skäl initialt åt. Medan intervjuerna med de distansarbetande tjänstemännen fordrade transkribering av bandinspelningarna innan de fick en textbaserad form bestod data från frilansfallet redan från början av skriftligt material. Även i textmässig form skiljde sig e-postsvaren från intervjuutskrifterna genom sitt mer koncentrerade innehåll. E-postsvaren kan närmast liknas vid den karaktär data får då ett första analyssteg är utfört och essensen och det betydelsebärande innehållet så att säga urskiljts och lyfts ut. I detta fall var det på gott och ont frilansarna själva som stod för denna koncentration. Analysen av intervjuerna och e-postsvaren har i övrigt ägt rum på ett i stort sett likartat sätt, och tillvägagångssättet kan närmast beskrivas som en kombination av menings- kategorisering och meningskoncentrering (Kvale, 1997). Meningskategorisering innebär att utsagorna kodas i kategorier som antingen kan ha utvecklats i förväg och hämtas från teorin eller växa fram under analysens gång och genereras från empirin. Analysen också bär drag av meningskoncentrering i det att innebörden i frilansarnas
9
I båda enkäterna ingår också en skala som mäter personligt initiativ (Frese mfl, 1997). Personligt initiativ avser individens aktiva och självgående förhållningssätt i arbetet, och skalan består av sju påståenden av typen ”Jag tar genast initiativ även om andra inte gör det” och ”Jag gör ofta mer än vad som krävs av mig”. Cronbach´s alfa var 0,83. Skalan översattes från engelska och språkgranskades.
och tjänstemännens utsagor utifrån kategoriseringen koncentrerats och abstraherats till tematiska rubriker.
I praktiken genomfördes analyserna av intervjuutskrifterna och e-postsvaren i tre övergripande steg. Det första steget kan beskrivas som ett slags orientering som syftade till att skapa förtrogenhet med materialet. Detta innefattade bl a upprepade genomläsningar för att få en känsla för helheten; ett vändande och vridande där såväl centrala drag som avvikelser uppmärksammades, och som i sin tur genererade frågor som ställdes till materialet. I nästa steg vidtog en mer systematisk kategorisering där citat från intervjuerna och e-postsvaren kategoriserades och sammanställdes i olika gemensamma teman utifrån vad de handlade om. Initialt kategoriserades utsagorna med utgångspunkt i avhandlingens frågeställningar i två huvudteman som handlande om individernas arbetsvillkor respektive deras hanterande av dessa betingelser i utförandet av arbetet. Inom ramen för dessa grova kategorier urskiljdes sedan teman som abstraherades mer direkt från empirin och speglade de specifika förhållandena i respektive fall. Detta är också anledningen till att disposition och rubriksättning i vissa avseenden skiljer sig åt mellan de båda fallbeskrivningarna i resultatkapitlet.
I det tredje steget sammanställdes och ordnades de teman som urskiljts i respektive fall till mer sammanhängande beskrivningar i form av ett slags empiriska summeringar, eller vad Hanson (1958) kallar ytstrukturer. I anslutning till detta är två påpekanden viktiga. För det första avser mönster i avhandlingen underliggande strukturer som också innefattar tvetydigheter, motsägelser och avvikelser. Därmed kan mönster representera underliggande strukturer av såväl likhet och överensstämmelse som av differentiering och variation, och i den fortsatta framställningen är det med den innebörden mönster används. För det andra gör den empiristyrda ansatsen inte anspråk på att förmedla ”otolkade”, neutrala data om verkligheten. Även de empiriska summeringarna betraktas som tolkningsresultat i så måtto att insamlandet och sammanställningen av data i sig utgör en rekonstruktion och tolkning (Alvesson & Sköldberg, 1994). Inför analysen av intervju- och e-postmaterialet fanns en förförståelse av både empiriskt och teoretiskt slag från enkätstudierna och den teoretiska referensramen.
Teoretisk tolkning
Analysen av data från de båda fallstudierna är emellertid inte enbart genomförd med den empirinära ansats som beskrivs ovan, utan omfattar också en teoretisk tolkning av resultaten. Angreppssättet, hur mycket och på vilket sätt data bör tolkas sträcker sig i metodlitteraturen från att låta informantens ord förutsättningslöst tala för sig själv till att generera teori. Yin (1994) lyfter fram det teoretiska ramverkets betydelse i fallstudieansatsen, samtidigt som han menar att fallstudier tillåter forskaren att bibehålla karaktären av vad han kallar "real-life"-händelser. För att hantera balansen mellan det empirinära och teoretiskt tolkande, och i ett försök att systematisera den fortlöpande process av tolkningar och omtolkningar som pendlingen mellan empiri och teori och mellan olika data som analysarbetet inneburit, har analysen delats in i två
steg. Med utgångspunkt i Hansons (1958) resonemang om yt- och djupstrukturer10 har data först analyserats med den mer empiristyrda ansats som syftar till att blottlägga empiriska mönster eller sk ytstrukturer som beskrivs ovan. Därefter har teorier och begrepp från den teoretiska referensramen använts för förstå och begripliggöra de mönster som framträdde i de empiriska summeringarna. Avsikten med denna åtskillnad är att synliggöra vad som är databildning av ett mer empirinära slag (ytstrukturer) och vad som är tolkningar av detta utifrån den teoretiska referensramen (djupstrukturer).
Konkret har den teoretiska analysen inneburit en successiv tolkningsprocess där teorier och begrepp använts för att belysa och begripliggöra mönster och tendenser i empirin. De teoretiska begreppen har på detta sätt använts som ett slags glasögon som riktat uppmärksamhet mot olika aspekter, dvs i likhet med vad Starrin m fl (1991) kallar spårhundsbegrepp11 och Patton (1990) beskriver som ”sensitizing concepts”. Då dessa inte ger några definitiva föreskrifter för vad som ska observeras har empirin och teorin har också kunnat fungera som ömsesidiga korrektiv åt varandra. Begrepp och modeller från avhandlingens handlingsteoretiska referensram visade sig t ex inte alltid vara direkt applicerbara eller räcka till för att begripliggöra det som framträdde i de empirinära resultaten. Detta medförde dels ett sökande efter andra förklaringsmodeller, dels till att nya begrepp utvecklandes. Det innebar också att det emellanåt fordrades en tillbakagång till obearbetad rådata, tillbaka till statistikfiler och intervjuutskrifter för nya analyser. I syfte att förtydliga och bidra till fördjupad tolkning tillkommer därför viss ny data i redovisningen av de teoretiska tolkningarna i resultatkapitlet som inte presenteras i den empirinära redovisningen av resultaten från fallstudierna.
En viktig fråga i anslutning till dessa resonemang rör fallstudieansatsens möjlighet att göra teoretiska generaliseringar. Detta berör relationen mellan att ”spåra”, att analysera något utifrån en teori och att generera teori, dvs begreppsanvändning kontra begreppsbildning. Bland annat Hammersley (1999) ifrågasätter möjligheten att skapa teoretiska beskrivningar, och menar att det snarare handlar om ett användande av teori. Beskrivningar kan enligt Hammersley inte vara teorier eftersom de representerar objekt och händelser i specifika tid-rum kontexter, medan teorier handlar om generella fenomen. Tidigare i avsnittet gjordes en distinktion mellan avhandlingens objekt och locus, och genom att på detta sätt identifiera vad som utgör objektet12 i relation till de specifika kontexterna torde begreppen och de teoretiska beskrivningarna (djupstrukturerna) i resultatkapitlet kunna finna sin plats och motiveras. Med denna utgångspunkt framstår användningen av teorier och av fokuserande begrepp, särskilt
10
Resonemanget om yt- och djupstrukturer kommer ursprungligen från Chomsky (1968).
11
Medan definitiva begrepp utgör föreskrifter av vad som ska observeras utgör spårhundsbegrepp förslag på riktningen av det fortsatta arbetet. Spårhundsbegrepp är vägledande i sökandeprocessen och mer känsliga för empiriska data än vad definitiva begrepp är. Begreppskonstruktionen hävdas ofta ske på olika sätt vid kvalitativa respektive kvantitativa undersökningar; vid kvalitativa undersökningar är begreppen flytande och mer successivt framväxande medan de vid kvantitativa undersökningar är förkonstruerade och av mer definitiv karaktär (Starrin et al, 1991).
12
Det objekt eller generella fenomen som resultaten avser att uttala sig om gäller inte de specifika kontexterna som sådana, utan det ”general universe” (Sjoberg & Nett, 1968) till vilket resultaten ska återföras.
när det gäller att belysa och bidra med kunskap om nya problemområden, vara fruktbar för möjligheten att utveckla begrepp och göra teoretiska generaliseringar.
Relationen mellan teori och empiri och den begreppsgenererande process som den teoretiska tolkningen i avhandlingen inneburit, kan också synliggöras med vad som brukar kallas teoretiska och sk emiska begrepp (Patton, 1990). Medan de teoretiska begreppen i detta fall använts för att belysa empirin och är hämtade från ett teoretiskt sammanhang, kan de emiska beskrivas som vara mer sprungna ur empirin (hämtade från det empiriska sammanhanget). De begrepp som i avhandlingen genererats på detta sätt är således inte renodlat emiska utan ett resultat av den teoretiska analysen. Även dessa har karaktären av ”sensitizing concepts” (Patton, 1990; Qvarsell, 1994), dvs är begrepp som belyser och synliggör snarare än att göra anspråk på att vara förklarande, och det är med hjälp av dessa begrepp som de teoretiska beskrivningarna eller djupstrukturerna tecknas.