FRILANSARNA Arbetsuppgifternas karaktär

• Generellt kvalificerade och komplexa: hög abstraktionsnivå, lite struktur, skiftande, fordrar helhetssyn, analys etc

• Oklara och förutsägbara, fortlöpande revideringar

• Ger liten eller ingen vägledning i utförande; individuellt ansvar för uppläggning, utförande och resultat

• Fordrar socialt samspel med andra både internt och externt t ex för att erhålla nödvändig information, projektsamarbete etc • Fordrar fortlöpande lärande; sätta sig in i

kunskapsområden, lära nya rutiner etc • Otillräckligt med tid för att hinna med arbets-

uppgifterna, höga arbetskrav

FRILANSARNA Arbetsuppgifternas karaktär

• Generellt kvalificerade och komplexa, Stor variation rutinmässiga brödfödejobb och mer krävande, stimulerande uppgifter

• Ovisshet och kort framförhållning, ojämn innehållslig nivå på uppgifterna

• Initieras och utformas helt av dem själva alt erhålls från uppdragsgivare

• Fordrar socialt samspel med andra, både för anskaffande av uppdrag och för att erhålla nödvändig information

• Fordrar fortlöpande lärande; sätta sig in i ämnesområden, hantera nya situationer och uppgifter

• Otillräckligt betalt för utfört arbete, pressande av ekonomi och ovisshet

Det sociala samspelet

Såväl tjänstemännens som frilansarnas arbetsuppgifter fordrade ett ganska stort mått av socialt samspel med andra. För tjänstemännens del handlade det primärt om att inhämta kunskap och information av olika slag, men också om att uppgifterna krävde samarbete i olika projekt. Det omfattade också gemensamma beslutsprocesser av olika slag liksom kontakter med avnämare. För frilansarna krävdes utöver informations- inhämtandet också samspel med andra för att över huvud taget få arbete, dvs kontakter med uppdragsgivare och andra kollegor som kunde tipsa om och rekommendera dem för jobb. För dem var interaktionen följaktligen nödvändig inte bara för att utföra arbetet utan också i själva anskaffandet. Förutsättningarna för det sociala samspelet skiljde sig i övrigt åtminstone på vissa punkter ganska väsentligt mellan frilansarna och tjänstemännen. Majoriteten av frilansarna hade till skillnad från tjänstemännen t ex inte några stadigvarande arbetskamrater: nästan två tredjedelar arbetade vanligtvis helt ensamma. För frilansarna utgjorde detta således ytterligare ett område som de var tvungna att organisera helt på egen hand. I detta avseende fanns uttalade strategier för hur de valde respektive valde bort vilka de arbetade med, vilket medförde att deras samarbetsrelationer fick en speciell prägel av vänskapsliknande karaktär.

Att slippa arbetskamrater framhölls i e-postsvaren av många som en stor fördel med att arbeta på frilansbasis. Å andra sidan lyftes ensamheten fram som en av de största nackdelarna. Liknande tendenser återfanns bland tjänstemännen, om än inte i samma utsträckning. Även de betonande fördelarna med att kunna sitta hemma och arbeta med uppgifter som t ex krävde koncentration utan att bli störda av kollegor, samtidigt som många beskrev att de upplevde hemarbetet som ensamt. Två femtedelar av tjänstemännen uppgav t ex att relationen till arbetskamraterna hade försämrats genom

distansarbetet. De deltog också mindre i informella sociala aktiviteter på arbetsplatsen såsom fikapauser och luncher, och upplevde dessutom att kollegorna var svåra att nå. Resultaten i det här avseendet är emellertid inte entydiga – nästan tre fjärdedelar ansåg samtidigt att det sociala kontaktmönstret i arbetet inte förändrats påtagligt efter distansarbetets införande. I båda fallen – och särskilt för frilansarnas del – är det likväl tydligt att det ofta var aktiviteter knutna till den mer informella sidan av det sociala samspelet som medvetet valdes bort eller som de tvingades göra avkall på. Tjänstemännen diskuterade i större utsträckning olika arbetsrelaterade frågor med sina arbetskamrater än frilansarna, men feedbacken på utfört arbete upplevdes vara densamma; i båda fallen angav drygt två femtedelar att de ganska ofta eller nästan alltid fick tillräckligt med synpunkter och reaktioner på kvaliteten på det arbetet de utförde.

Tabell 23. Procentuell andel tjänstemän och frilansare som angivit att de ganska ofta eller nästan alltid får feedback på kvaliteten på utfört arbete samt medelvärde för i vilken utsträckning de instämmer i att de ofta diskuterar sina arbetsuppgifter med andra.

Tjänstemännen m / % (n) Frilansarna m / % (n)

Diskuterar ofta olika arbetsuppgifter 4,9a (103) Diskuterar ofta olika arbets- 4,5a (372)

med arbetskamraterna uppgifter med andra kollegor

Får ganska ofta eller nästan alltid 41% (107) Får ganska ofta eller nästan alltid 41% (372)

synpunkter och reaktioner på arbetet synpunkter och reaktioner på arbetet

a Sjugradig skala; 1=Instämmer inte alls 7= Instämmer helt.

Vad gäller nätverk så är det intressant att notera att det var en större andel tjänstemän än frilansare som uppgav att de ingick i olika slags nätverk. Knappt hälften av frilansarna mot två tredjedelar av tjänstemännen angav att de ingick i nätverk som hade relevans för deras arbete. För frilansarna, och särskilt för dem som arbetade hemifrån, utgör dessa deras enda och hela sociala sammanhang, och enkätens definition av nätverk16 kan vara ett skäl till att det inte är fler som uppgivit att de är med i eller har något nätverk. I båda fallen upplevdes de emellertid som viktiga för arbetet, framförallt vad gällde möjligheten till diskussion, feedback och utbyte av information och idéer. I båda fallen underströks också vikten av att ha den här typen av forum för att diskutera arbetsrelaterade frågor.

De brister som upplevdes på det sociala området kom till uttryck på lite olika sätt, och skiljde sig i vissa avseenden mellan olika grupperingar också inom fallen. För den majoritet av frilansare som vanligtvis arbetade hemifrån återfanns bristerna både på ett formellt och informellt plan, medan de för tjänstemännen huvudsakligen berörde de informella sidorna. Tjänstemännen uttryckte sådant som att de saknade gemenskap och tillhörighet, kände sig ensamma när de arbetade hemma och inte hade tillgång till informell information i den utsträckning de önskade. För frilansarna var den här typen

16

I enkäten finns en kort introducerande text till frågorna om nätverk, där dessa beskrivs som att det kan handla om ”ett personligt nätverk där individerna inte behöver känna varandra, men det kan också vara mer organiserat

av upplevelser än mer genomgripande, och därtill saknade många också arenor för mer direkt arbetsrelaterad interaktion.

Figur 10. Förutsättningar för socialt samspel och interaktionsmönster i de båda fallstudierna.

TJÄNSTEMÄNNEN

Socialt samspel

• Ingår i socialt sammanhang genom arbetsplatsen på myndigheten

• Sociala interaktion krävs för att kunna utföra arbetet, t ex för informationsinhämtning och samarbete i projekt

• Arbetskamrater och kollegor tillgängliga på myndigheten. Därutöver egna personliga kontaktnät i olika utsträckning

• Möjligheten att arbeta hemifrån, avskiljd från kollegorna på myndigheten gör arbetet mer effektivt

• Nätverk viktiga huvudsakligen i jobbrelaterade syften; information, diskussion etc

• Brister framförallt på informellt plan • Ensamhet nackdel med distansarbetets hem-

arbete. Avsaknad av informell information samt tillhörighet och gemenskap

FRILANSARNA

Socialt samspel

• Inget färdigt socialt sammanhang - måste skapa egna arenor för detta

• Sociala interaktion krävs både för jobb-

anskaffning och för t ex informationsinhämtning • Eget urval (och bortval) av kollegor och upp-

dragsgivare samt även omfattningen av kontakterna Vänskapsliknande relationer med kollegor och samarbetspartners

• Möjligheten att välja bort arbetsplatsens sociala interaktion gör arbetet mer effektivt

• Nätverk viktiga såväl för anskaffning av jobb och i utförande (information etc) som för socialt stöd av mer personlig karaktär

• Brister på både formellt och informellt plan • Ensamhet nackdel med frilansandets hemarbete.

Saknar socialt stöd, tillhörighet och gemenskap samt även förankring i större socialt samhälleligt sammanhang

Viljan och möjligheten till lärande

På motsvarande sätt som arbetsuppgifterna fordrade ett ganska stort mått av socialt samspel innefattade de också ett ständigt lärande. I det här avseendet var likheterna stora mellan tjänstemännen och frilansarna, där arbetet i båda fallen fordrade att de fortlöpande satte sig in i nya kunskapsområden, skaffade information och kontinuerligt höll sig uppdaterade. Såväl frilansarna som tjänstemännen uppgav i enkäterna att de ständigt lärde sig nya saker i arbetet, och att båda grupperna hade en positiv inställning till lärande var påtagligt framförallt i intervjuerna och e-postsvaren. Lärandet handlade följaktligen inte bara om krav, utan synes i hög grad också vara en drivkraft. Nyfikenhet och vetgirighet framhölls av flera frilansare som ett bärande skäl till att över huvud taget ha valt journalistyrket och den inslagna frilansbanan, och även i intervjuerna med tjänstemännen lyftes lärandet fram som en av de mest värdefulla kvaliteterna i arbetet.

Tabell 24. I vilken grad tjänstemännen och frilansarna lär nytt och håller sig uppdaterade samt hur balansen i handlingscykeln ser ut avseenden i vilken omfattning de ägnar sig åt planering och genomförande respektive summering och reflektion. Medelvärden på sjugradig skala.

Tjänstemännen m (n) Frilansarna m (n)

Lär hela tiden nytt i arbetet 5,6a (106) Lär hela tiden nytt i arbetet 5,8a (373)

Håller sig uppdaterade inom 5,1a (105) Håller sig uppdaterade inom 5,7a (372)

sitt arbetsområde sitt arbetsområde

Sätter upp mål för arbetet 4,6b (105) Sätter upp mål för arbetet 4,6b (370)

Genomför mål/planer 4,7b (105) Genomför mål/planer 4,8b (369)

Summerar och utvärderar 3,9b (104) Summerar och utvärderar 3,9b (369)

Reflekterar 4,7b (105) Reflekterar 4,7b (367)

Balansen mellan faserna 3,9c (105) Balansen mellan faserna 3,9c (368)

a Medelvärden på sjugradig skala; 1= Instämmer inte alls 7=Instämmer helt och hållet. b Medelvärde på sjugradigskala; 1=Helt otillräckligt 7= Fullt tillräckligt. c Medelvärde på sjugradigskala; 1=Inte alls 7= I mycket hög grad

Det fanns emellertid också mindre positiva sidor med det ständiga lärandet som dels handlade om frustration över att inte ha möjlighet att fördjupa sig i olika frågor eller områden i den utsträckning de skulle behöva eller önska, dels om att lärandet också kunde upplevas som kravfyllt och pressande. Generellt framstår utrymmet för kunskapsfördjupning och integrering som otillräckligt i båda fallen, framförallt för tjänstemännens vidkommande. Möjligheterna till egen reflektion bedömdes i enkäterna emellertid vara relativt gott, särskilt för frilansarnas del. Vad gäller lärande av mer formellt slag såg förutsättningarna inte speciellt gynnsamma ut vare sig för frilansarna eller tjänstemännen. I båda fallen uppgav över tre fjärdedelar att de hade behov av vidareutbildning inom något område. Möjligheterna att i praktiken delta i utbildning bedömdes dock inte som speciellt goda, särskilt inte av frilansarna. Läggs till detta sedan i vilken utsträckning de det senaste året genomgått någon utbildning såg frilansarnas situation betydligt sämre ut än tjänstemännens - nästan en dubbelt så stor andel av tjänstemännen hade genomgått vidareutbildning av något slag det senaste året. Hindren för detta utgjordes för tjänstemännens del framförallt av arbetsbelastning och tidspress medan det för frilansarna också var en ekonomisk fråga.

Tabell 25. Procentuell andel som genomgått och hade behov av vidareutbildning samt i vilken medelvärde för i vilken utsträckning de hade möjlighet att i praktiken delta i utbildning då de hade behov av det.

Tjänstemännen % / m Frilansarna % / m

Har genomgått vidareutbildning 67% Har genomgått vidareutbildning 33%

det senaste året det senaste året

Har för närvarande behov av 82% Har för närvarande behov av 80%

vidareutbildning vidareutbildning

Möjlighet att i praktiken delta 3,8a Möjlighet att i praktiken delta 3,0a

vidareutbildning vidareutbildning

a Medelvärde på sjugradig skala; 1=Nej, mycket sällan 7=Ja, nästan alltid.

Självständighet, disciplinering och social kompetens

När frilansarna och tjänstemännen själva fick ange vilka kompetenser som fordrades för deras respektive yrken är likheterna slående beträffande vilka grundläggande förmågor de ansåg att arbetet krävde. I båda fallen framhölls vikten av att vara självgående och självständig, att kunna disciplinera sig och att vara socialt kompetent. Vad som mer precist innefattades inom ramen för dessa kompetensområden och var betoningen låg såg däremot lite olika ut. Disciplinering och planeringsförmåga var kompetenser som både frilansarna och tjänstemännen menade var betydelsefulla. I båda fallen betonades också vikten av att kunna strukturera, prioritera och organisera både arbetet och relationen mellan arbetet och den privata sfären. Än viktigare för frilansarna tycktes drivkraft och initiativtagande vara. Detta var väsentligt också för tjänstemännen, men föreföll inte på långt när vara lika centralt som i frilansarnas tillvaro. Bland tjänstemännen betonades efter nödvändigheten av att vara självgående istället ansvarsfullhet, att vara pålitlig och lojal. Frilansarna lyfte också fram flexibilitet och anpassningsförmåga, liksom även olika slags förmågor kopplade till kreativitet. I båda fallen bedömdes det också som betydelsefullt att vara inriktad mot och positivt inställd till att lära nytt.

Både frilansarna och tjänstemännen framstod i hög grad också var drivande och inriktade på att ta egna initiativ – frilansarna i något högre grad än tjänstemännen17. Bl a ansåg sig frilansarna vara bra på att förverkliga idéer, snabbt utnyttja möjligheter för att nå sina mål och ofta göra mer än vad som krävdes av dem. Beträffande social kompetens var emellertid deras bedömningar av den egna kompetensen mycket samstämmig och – åtminstone enligt deras eget förmenande – mycket god. Nästan tre fjärdedelar både bland frilansarna och tjänstemännen uppgav att deras sociala kompetens var bra eller mycket bra.

17

Medelvärde för index ”Personal initiative” var 4,9 för tjänstemännen och 5,1 för frilansarna. Skattningarna gjordes på en sjugradig skala (1=Stämmer inte alls 7=Stämmer helt och hållet).

Figur 11. Vad som utmärker tjänstemännens och frilansarnas lärande och arbetets kompetenskrav.

TJÄNSTEMÄNNEN