Ålder (m) 45 år Kön Män 54 Kvinnor 46 Befattning Handläggare 52 Administrativ 21 Chefsbefattning 17 Annat 10
Utbildning Högre akademisk 76
utbildning
Medelåldern i undersökningsgruppen var 45 år och sträckte sig i ett intervall från 24 till 62 år. Befattningsmässigt kan de anställda på myndigheten delas in i tre breda kategorier där 52% arbetade som handläggare, 21% var administrativ personal, och 17% hade chefsbefattning. Utöver detta fanns en liten grupp på 10% som angav att de hade annan befattning som inte passade in i någon av dessa kategorier (t ex utredare, informatörer, systemutvecklare, jurister etc). Dessa befattningsgrupper skiljde sig åt i vissa avseenden. Den administrativa personalen bestod t ex till större delen av kvinnor, medan det bland chefer och även handläggare istället fanns något fler män än kvinnor. Även utbildningsmässigt skiljde sig befattningsgrupperna åt, där de flesta högutbildade återfanns bland handläggarna. Överlag var de anställda högutbildade: 76% hade läst på högskola eller hade högre akademisk utbildning I hela undersökningsgruppen hade endast 7% deltidsanställningar – övriga arbetade heltid. Majoriteten av de anställda (78%) hade hemmavarande barn, och 73% uppgav att de var gifta eller sambo medan 21 % var ensamstående och 7% levde i särboförhållanden.
Intervjuerna
Datainsamlingen på myndigheten skedde också genom personliga intervjuer. Dessa genomfördes drygt ett år efter enkätstudien, under hösten 2000, och består av sju drygt timmeslånga intervjuer med ett urval av de personer som deltog i enkät- undersökningen. Med utgångspunkt i resultaten från enkätstudien gjordes ett strategiskt urval baserat på arten och graden av distansarbete, och även med avsikt att få variation beträffande ålder, kön, bostadsort och tid i företaget. Handläggarna visade sig vara den befattningsgrupp som hade de generellt mest flexibla arbetsmönstren, och urvalet av intervjupersoner gjordes därför från denna grupp. De utvalda handläggarna
kontaktades per telefon och tillfrågades om medverkan. Intervjuerna genomfördes sedan antingen på kontoret i Eskilstuna eller på Stockholmskontoret.
Intervjuerna pågick i genomsnitt en timme och spelades in på band som därefter skrevs ut i sin helhet. Vid intervjuerna användes en intervjuguide med frågeområden, och mot bakgrund av tidigare erfarenhet och frågeställningens karaktär innehöll denna få direkta frågor om kompetens, utan var istället upplagd för att söka fånga in olika aspekter som kunde belysa detta. Med utgångspunkt i den handlingsteoretiskt orienterade referensramen rörde frågeområdena sådant som t ex arbetsuppgifternas karaktär, ansvarsområden och handlingsutrymme, erfarenhetsutbyte och samspel med andra, utrymme för reflektion och informationsinhämtning. Under intervjuerna ställdes hela tiden uppföljande frågor, både för att få bekräftelse och förtydliganden genom exempel. Direkt i anslutning till intervjuerna fördes också anteckningar med spontana intryck och tolkningar som rörde allt ifrån samtal vid sidan om den inspelade intervjun till allmänintryck under intervjun. Efter ett antal intervjuer inträdde en mättnad (Glaser, 1978), vilket tog sig i uttryck i att innehållet kändes igen, upphörde förvåna och inte längre tillförde så mycket nytt, och efter den sjunde intervjun avslutades datainsamlingen.
Datainsamling i Fallstudie II: Frilansande journalister
Enkätstudien
Också i frilansfallet genomfördes en enkätundersökning, och i likhet med enkäten till tjänstemännen omfattade den frågor som täckte forskningsprojektets olika temaområden. Med erfarenheter från det alltför omfattande enkätformulär som utarbetats till myndigheten, och med hänsyn tagen till frilansarnas arbetssituation och bedömda svarsbenägenhet kortades denna enkät ner till 14 sidor och 112 frågor. Av olika anledningar är frågorna i frilansenkäten heller inte helt identiska med de i enkäten till tjänstemännen. Även om vissa frågor från enkäten på myndigheten återkommer, består frilansenkäten primärt av frågor som utarbetats speciellt efter frilansarnas arbetssituation. Detta har som nämns ovan dels att göra med erfarenheter från den första enkäten på myndigheten, dels om en anpassning till arbetets art och de specifika arbetsbetingelserna i respektive fall. Även i detta fall används endast de frågorna som har relevans för avhandlingens frågeställning (se bilaga 2).
Liksom på myndigheten föregicks också denna enkätstudie av ett omfattande förarbete. Till grund för utformningen av enkätfrågorna genomfördes t ex intervjuer med frilansjournalister, och fortlöpande avstämningar gjordes också med en referensgrupp på Journalistförbundets frilansklubb. Därefter gjordes ett provutskick för att testa enkätfrågorna. Detta följdes upp med feedback från referensgruppen innan den slutgiltiga versionen skickades ut. Enkätstudien genomfördes under våren 2000, och enkäterna skickades via förbundets försorg ut till ett slumpmässigt urval av 600 personer av Svenska Journalistförbundets sammanlagt 1 713 frilansande medlemmar. Av de 600 utskicken besvarades 377, dvs en svarsfrekvens på 63 %.
Tabell 3: Undersökningsgruppen i enkätstudien i Fallstudie II. Procentuell fördelning. Fallstudie I: Undersökningsgruppen (n = 377) % Ålder (m) 39 år Kön Män 48 Kvinnor 52 Huvudsakliga Skriver 81 arbetsuppgifter Redigerar 18 Fotograferar 26
Utbildning Högre akademisk 83
utbildning
Som framgår i tabellen var flera av frilansarna i undersökningsgruppen verksamma inom mer än ett område. Majoriteten uppgav att de huvudsakligen var skrivande journalister, och somliga kombinerade detta med redigering eller fotografering. I jämförelse med statistik från Svenska Journalistförbundets (SJF) medlemsregister motsvarar de 377 frilansare som svarat på frågeformuläret i huvudsak frilansgruppen som helhet. I undersökningsgruppen är medelåldern 39 år medan den ligger på 44 år för frilansarna i riket generellt. Andelen kvinnor i undersökningsgruppen (52%) är något fler än i SJFs statistik för hela riket som anger 47%. I snitt har frilansarna lägre inkomst än fast anställda journalister, även om spridningen är mycket stor. Enligt SJFs statistik7 ligger medianlönen för frilansare på 172 764 kr/år. Den fjärdedel som tjänar minst har upp till 118 224 kr/år medan den fjärdedel som tjänar mest har från 234 000 kr/år. Likartad spridning gäller även för undersökningsgruppen: 24% tjänar under 150 000 kr/år medan 24% tjänar över 250 000 kr/år. I stort sett alla frilansare i undersökningsgruppen var födda och uppvuxna i Sverige (94%) eller västvärlden (99%). Nästan hälften (49%) hade hemmavarande barn som de hade omsorg och ekonomiskt ansvar för, och 70% uppgav att de var gifta eller sammanboende medan 25% var ensamstående och 5 % särbo.
E-postfrågor
Mot bakgrund av frilansgruppens geografiska spridning över landet följdes enkät- studien upp av e-postfrågor istället för personliga intervjuer. Då frilansarna genom sitt yrke antogs ha god förmåga att uttrycka sig i skrift på ett nyanserat och rikt sätt, bedömdes detta inte utgöra något avgörande hinder för deras uttrycksmöjligheter. Till skillnad från intervjuerna med tjänstemännen var e-postfrågorna inplanerade i undersökningsdesignen redan från början, och enkätformuläret avslutades med en förfrågan om deltagande i en uppföljande undersökning med ett antal frågor via e-post.
7
Urvalet utgörs i detta fall följaktligen av de frilansare som besvarade frågan om deltagande i intervjuer genom att bifoga sina e-postadresser.
Sammanlagt 140 personer anmälde sitt intresse och bifogade sina e-postadresser, och till dem skickades under hösten 2000 fem öppna frågor8 om deras arbetssituation. Av dessa svarade 67 personer inom stipulerad tid. 32 svar föll emellertid på olika sätt bort p ga av tekniska problem i överföringen, antingen som oläsliga svar eller andra felmeddelanden, och den slutgiltiga gruppen utgörs därför av 35 personer. Vad gäller innehållet och uppläggningen är de fem e-postfrågorna till frilansjournalisterna helt standardiserade, dvs frågorna är desamma både till innehåll och inbördes ordning (Kvale, 1997). Graden av strukturering var emellertid låg eftersom frågorna var helt öppna och lämnade ett i princip obegränsat svarsutrymme för dem att beskriva sina arbetsförhållanden. I likhet med personliga intervjuer skiljde sig också karaktären på e- postsvaren åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Medan somliga var mycket utförliga och detaljerade var andra korta och mer innehållsligt tunna.
I båda fallstudierna föregicks följaktligen intervjuerna och e-postfrågorna av enkäter, och både i myndighetsfallet och frilansfallet utgjorde dessa också utgångspunkt för urvalet av intervjupersoner – även om tillvägagångssättet i urvalsprocessen liksom formen för intervjuerna skiljde sig åt mellan fallen. Att den kvalitativa data- insamlingen på detta sätt skiljer sig åt beträffande såväl form som urval och omfattning har främst att göra med access och anpassning till vad som bedömdes vara mest lämpligt och praktiskt möjligt i förhållande till rådande förutsättningar i respektive fall. Myndighetsfallet mer explorativa karaktär och personalens geografiska tillgänglighet i Stockholmområdet gjorde att personliga intervjuer valdes i detta fall, medan e-postfrågor liksom beskrivs ovan befanns lämpade till de geografiskt spridda frilansarna. Tidsmässigt genomfördes datainsamlingen till de båda fallstudierna från försommaren 1999 fram till årsskiftet 2000/2001.
Figur 3. Tidpunkter för datainsamling i de båda fallstudierna.
Våren 1999 Våren 2000 Hösten 2000
Enkätstudien Fallstudie I: Enkätstudien Fallstudie II: Intervjuer Fallstudie I
Distansarbetande tjänstemän Frilansande journalister E-postfrågor Fallstudie II
8
1) Hur kom det sig att Du blev journalist/fotograf och frilansare? 2) Hur uppfattar Du de viktiga skillnaderna mellan att vara anställd som journalist/fotograf och att vara frilansare? 3) Hur organiserar Du själva arbetet och relationen till Ditt övriga liv (t.ex. när, var, hur och med vilka Du utför Ditt arbete)? Ta t.ex. ett nyligen avslutat uppdrag som utgångspunkt. 4) Hur tycker Du att de ideal Du har om journalist/fotografyrket kan förverkligas i din verksamhet som frilansare? 5) Hur skulle Du vilja att Din framtid som journalist/fotograf gestaltar sig och
Analyser och tolkning
Analys av enkäterna
Analys- och tolkningsarbetet har i hög grad varit integrerat med datainsamlingen, men liksom insamlingen av data ägt rum vid vissa tidpunkter har också själva bearbet- ningen skett i faser av mer koncentrerade, systematiska analyser. Vad gäller de statistiska analyserna av enkäterna är de i båda fallstudierna av deskriptivt slag och genomförda i statistikprogrammet SPSS. Flertalet frågor i enkätformulären hade fasta svarsalternativ eller bestod av påstående med skattningar på en sjugradig skala (t ex inte alls – i mycket hög grad, instämmer inte alls – instämmer helt), och analyserades med få undantag var för sig9. I resultatkapitlet beskrivs frekvensfördelningen genom- gående i procent vid frågor med flera fasta svarsalternativ, och när frågorna utgörs av skattningar redovisas medelvärde.
För att belysa variationer och skillnader inom de båda fallen genomfördes också variansanalyser (ANOVA för oberoende mätningar). För de mått där variansanalysen påvisade gruppskillnader gjordes eftertestningar (Bonferroni). I båda fallstudierna testades genomgående för skillnader mellan olika grupper beträffande kön, ålder och utbildning. På myndigheten gjordes också jämförelser med avseende på befattning och distansarbetets art och omfattning, och bland frilansarna undersöktes skillnader med avseende på i vilken grad frilansandet var självvalt eller ej. I resultatkapitlet redovisas endast signifikanta skillnader (p≤0.05). Samtliga frågor från enkätstudien på myndig- heten och frilansfallet som använts i avhandlingen återfinns som tidigare nämnts i sin helhet i bilaga 1 och 2.