FRILANSARNA Arbete – övrigt l

• Överlappning tidsmässigt och rumsligt mellan arbete och övrigt liv

• Generellt ganska god livstillfredsställelse, särskilt livssituationen utanför arbetet upplevs god

• Arbetet och/eller familjen prioriteras ofta – den enskilda individen behov och önskemål om t ex kunskapsfördjupning och social interaktion kommer i kläm

• Svårigheter att avgränsa och begränsa arbetet

FRILANSARNA Arbete – övrigt liv

• Arbetet i hög grad integrerat i livssituationen som helhet

• Generellt ganska god livstillfredsställelse Arbetet inkräktar i högre grad på sysslor i privatlivet och privatlivet hindrar också i högre grad att satsa på jobb och karriär i den

utsträckning de skulle önska

• Anpassning till livs- och eller familje- situationen som helhet

• Svårigheter att skilja ut och sätta gränser för arbetet

Att definiera eller initiera – om arbetsuppgifternas karaktär

Även om de yttre villkoren för arbetet i de båda fallen skiljde sig åt på flera punkter så är likheterna stora beträffande arbetsuppgifternas karaktär. Tjänstemännens analys- och utredningsarbete och frilansarnas ”research” och skrivande handlar i väsentliga avseenden om arbetsuppgifter av ett kvalificerat och komplext slag. I huvudsak krävde arbetsuppgifterna i båda fallen unik problemhantering som fordrade att de ständigt löste nya uppgifter där det vare sig fanns en färdig repertoar för hur uppgifterna skulle utföras eller en given lösning för hur resultatet skulle se ut. Frilansarna hade till skillnad från tjänstemännen inte några givna arbetsuppgifter. De var tvungna att själva skaffa uppdrag, och ofta både initiera och utforma sina uppgifter. För tjänstemännens del handlade det snarare om att identifiera och definiera givna arbetsuppgifter som många gånger var oklara och diffust formulerade. Tjänstemännen hade också styr- dokument i form av t ex lagar och policys att förhålla sig till i utförandet av arbetet, vilket frilansarna saknade eller i alla fall inte på långt när var lika styrda av i det dagliga arbetet.

Både tjänstemännens och frilansarnas arbete utmärktes av ett slags projekt- arbetsform som innebar att uppgifterna hade en tidsmässig och innehållslig avgränsning. Arbetet var ofta utformat så att de arbetade mot olika deadlines, och utfördes antingen på egen hand på uppdragsbasis eller i olika team- och projektsammanhang. Både i enkät- och intervjustudien framkom att tjänstemännen hade flera parallella jobb som pågick samtidigt, vilket gjorde det betydelsefullt att kunna ha ”flera bollar i luften” samtidigt. För frilansarna var detta inte lika uttalat, men det faktum att många uppgav att de tog på sig mer jobb än de egentligen ville och hann med av rädsla att stå utan, talar för att även de arbetade parallellt med flera olika uppdrag. Både för frilansarna och tjänstemännen gällde också att de i stor utsträckning själva lade upp och utarbetade strategier för arbetets utförande, såväl praktiskt (t ex i tid och rum) som innehållsligt (kunskapsinhämtning, planering, diskussioner, förankring etc). I båda fallen var det också primärt de själva som bedömde resultatet av arbetet och satte gränser för när det betraktades som färdigt, och såväl vad gällde kvaliteten på arbetet och möjligheten att arbeta effektivt var frilansarna generellt mer nöjda än tjänstemännen.

Tabell 21. Procentuell fördelning av hur nöjda tjänstemännen och frilansarna är med kvaliteten på sitt arbete och i vilken utsträckning de upplever att de kan arbeta effektivt.

Tjänstemännen % (n) Frilansarna % (n)

Kan ganska ofta eller nästan 50 (107) Kan ganska ofta eller nästan 73 (372)

alltid arbeta effektivt alltid arbeta effektivt

Är ganska ofta eller nästan 64 (107) Är ganska ofta eller nästan 83 (371)

alltid nöjda med kvaliteten alltid nöjda med kvaliteten

Kort varsel och oförutsägbarhet är en annan aspekt som karaktäriserar arbetet i båda fallen. För frilansarnas del handlade det ofta om en total ovisshet om nästa uppdrag – inte bara beträffande vad det skulle bestå av och handla om utan också om det över

huvud taget skulle finnas något. I enkäten uppgav exempelvis nästan en fjärdedel av frilansarna att de fick sina sk korta uppdrag med 1-3 dagars varsel, och för nästan två tredjedelar handlade det om 1-3 veckor i förväg. Majoriteten av frilansarna uppgav också att deras arbetsbelastning var i högsta grad varierande. För tjänstemännen utmärktes oförutsägbarheten primärt av att arbetsuppgifterna reviderades och förändrades efter hand, och att det också tillkom nya uppgifter med kort varsel. Mer än hälften av tjänstemännen angav att förutsättningarna ganska eller mycket ofta förändrades med följder för deras eget arbete, och drygt två tredjedelar uppgav att de ganska eller mycket ofta var tvungna lägga om sina arbetsplaner och omprioritera mellan arbetsuppgifter. Tjänstemännen upplevde följaktligen en oförutsägbarhet i arbetet främst på grund av förändrade förutsättningar eller oklart formulerade uppgifter och uppdrag, medan oförutsägbarheten för frilansarnas del framförallt handlade om en ovisshet som hade att göra med korta uppdrag och knapp framförhållning. För frilansarna förefaller det följaktligen finnas ett starkare inslag av osäkerhet och otrygghet i oförutsägbarheten än vad det gör för tjänstemännen, som å sin sida har att hantera oklarhet och förändring.

Tabell 22. Upplevelse av arbetets förutsägbarhet och arbetsbelastning i de båda fallstudierna. Procentuell fördelning.

Tjänstemännen % (n) Frilansarna % (n)

Arbetet kräver ofta eller ibland för 66 (107) Har svårt att hålla deadlines ett par 33 (371)

stor arbetsinsats ggr/ vecka till ett par ggr/månad

Har sällan eller aldrig tid att hinna 56 (107) Har ont om tid att nå bra resultat 42 (372)

med arbetsuppgifterna ett par ggr/vecka till ett par ggr/månad

Förutsättningarna för arbetet 57 (107) Har huvudsakligen korta uppdrag 43 (369)

förändras ganska eller mkt ofta Har blandning av korta, medel och 34 (369)

långa uppdrag

Måste ganska eller mkt ofta lägga 69 (107) Arbetsbelastningen varierar mycket 44 (372)

om arbetsplaner och omprioritera Arbetsbelastningen varierar något 44 (372)

I båda fallen framstår arbetsuppgifterna följaktligen också vara en källa till stress. För tjänstemännens del handlade det främst om att de kände sig pressade av att de inte riktigt hann med sina arbetsuppgifter på grund av för stor arbetsbelastning och för höga krav. Frilansarna i sin tur uttryckte frustration över att de inte hade möjlighet att göra de mer djuplodade jobb de egentligen önskade, och att de inte fick betalt för det arbete de faktiskt utförde. De krav och den press frilansarna upplevde var med andra ord i huvudsak kopplad till ekonomisk otrygghet och oro, samt svårigheten att få, alternativt hinna med, att själv initiera intressanta och stimulerande arbeten.

Figur 9. Vad som karaktäriserar tjänstemännens och frilansarnas arbetsuppgifter.

TJÄNSTEMÄNNEN