Den successiva pendling mellan teori och empiri som beskrivs ovan är enligt Alvesson och Sköldberg (1994) ett vanligt tillvägagångssätt i fallstudiebaserade undersökningar och beskrivs ofta i termer av abduktion (Kirkeby, 1990). Mer sällsynt är emellertid att denna abduktiva process faktiskt synliggörs i resultatredovisningar och avrappor- teringar. Att detaljerat beskriva själva arbetsprocessen och följa med i det omständliga pendlandet mellan teori och empiri i jakten på de slutgiltigt mest rimliga slutsatserna är sannolikt vare sig görligt eller speciellt fruktbart. I syfte att söka synliggöra kanske inte den faktiska pendlingsprocessen så åtminstone erbjuda insyn i relationen mellan teori och empiri, används liksom tidigare beskrivits Hansons (1958) resonemang om yt- och djupstrukturer som utgångspunkt i analysen. För valideringsmöjligheterna är också redovisningen av resultaten i avhandlingens resultatkapitel utformad och strukturerad på ett sätt som bygger på en strävan att åskådliggöra och medge insyn i analys- och arbetsförfarandet. Detta i sin tur grundar sig på avhandlingens syfte, frågeställning och avsedda kunskapsbidrag, och de analys- och presentationslogiker som följer med den valda fallstudieansatsen. Konkret tar sig detta i uttryck på två sätt. För det första är resultatkapitlet indelat i två delar med en empirinära resultatredovisning och en teoretiskt tolkande del, och för det andra är enkät- och intervjudata integrerade i sammanhållna beskrivningar av de enskilda fallen i den första delens empirinära resultatredovisning.
Figur 4. Disposition och innehåll i avhandlingens resultatkapitel.
RESULTATDEL I RESULTATDEL II
Empirinära redovisning av resultaten från fallstudierna: ”Ytstrukturer” Innehåller tre avsnitt:
• Fallstudie I Distansarbetande tjänstemän
• Fallstudie II Frilansande journalister • Jämförelse Tjänstemän - Frilansare
Teoretisk tolkning av resultaten: ”Djupstrukturer” Innehåller två avsnitt utifrån avhandlingens delfrågor:
• Arbetsvillkoren (”Handlandets villkor”) • Kompetensen (”Handlandets kompetens”)
Dispositionen av resultatkapitlet med uppdelningen i en empirinära och en teoretiskt tolkande del avser således att erbjuda insyn i den valideringsprocess som sägs vara ett ständigt närvarande moment i den abduktiva processen. Abduktion handlar enligt Alvesson och Sköldberg (1994) om en tolkning av mönster, och beskrivs som ett slags kombination av induktion och deduktion. I abduktion sker en alternering mellan (empiriladdad) teori och (teoriladdad) empiri, varvid båda successivt omtolkas i skenet av varandra. Detta kan jämföras med en hermeneutisk process där man ”äter sig in i” empirin med hjälp av teoretiska förföreställningar under det att teorin också utvecklas. Med utgångspunkt i resonemanget om yt- och djupstrukturer kan abduktion sägas handla om att med hjälp av de teoretiska referensramarna finna teoretiska mönster eller djupstrukturer som kan begripliggöra de empiriskt induktiva mönster eller ytstrukturer som påträffats (Alvesson & Sköldberg, 1994). Att i resultatkapitlet särskilja en mer empirinära resultatredovisning (ytstrukturerna) från den teoretiska analysen av dessa (djupstrukturer) syftar följaktligen till att åskådliggöra denna analysprocess. Tanken är att läsaren på detta sätt ges större möjlighet att ta ställning till rimligheten och relevansen i analyser och tolkningar, och därigenom bidra till högre validitet.
Vad gäller integreringen av enkät och intervjudata i den första empirinära resultatdelen baseras även detta i viss mån på tanken att spegla den faktiska arbetsprocessen. Här avser det framförallt de båda metodernas befruktande av varandra och den pendling mellan olika data som berikar och tillsammans ger information och en fördjupad förståelse som de var för sig inte kan ge. Det är också en markering att enkät- och intervjudata tillmäts samma betydelse. Primärt baseras denna ”sammanvävning” av enkät och intervjudata i resultatredovisningen emellertid på fallstudieansatsens anspråk på att spegla helhet, vilket i sin tur är kopplat till det grundläggande kunskapsintresset och möjligheten att göra teoretiska generaliseringar. Enligt Yin (1994) är ett centralt krav i fallstudieupplägget att resultaten ska presenteras på ett sätt som skapar engagemang. Integreringen av enkät- och intervjudata är ett försök att i linje med detta beskriva de empiriska mönstren eller ytstrukturerna i fallstudierna på det rika och nära sätt som ansatsen förespråkar. Att på detta sätt belysa
helheten ur olika synvinklar syftar till att närma sig det framställningssätt som inom etnografin kallas ”tjocka beskrivningar” (thick descriptions) (Geertz, 1988).
När det gäller redovisning av citat presenteras endast ett mindre urval av kortare citat. Då dessa endast utgör fragment av större intervjusammanhang kontextualiseras de genom att ingå i beskrivningar som ger en förståelse för det specifika citatet och de förhållanden eller företeelser det avser att spegla. Urvalet av och formen på dessa baseras på Kvales (1997) riktlinjer för rapportering av intervjucitat som förordar att bara använda de ”bästa” citaten i bemärkelsen de som är mest belysande eller välformulerade. Mot bakgrund av tillvägagångssättet i analysen handlar det i avhandlingen om citat som fångar essensen av och är särskilt representativa för det tema de avser att spegla. Citaten, framförallt från intervjuerna med tjänstemännen, har redigerats i viss utsträckning, dels för att underlätta förståelsen och läsbarheten, dels för att i vissa fall tillförsäkra anonymitet. Bland annat Kvale (1997) rekommenderar att intervjucitat återges i skriftspråklig form eftersom spontant talspråk kan vara svårt att läsa.
En vanlig redovisningsform för att presentera multipla fallstudier är att varje fall hålls ihop i enskilda helhetsbeskrivningar innan det görs sk mellanfallsanalyser (Yin, 1994). Den empirinära del i resultatkapitlet som följer härnäst är strukturerad i enlighet med dessa riktlinjer och består av tre avsnitt; först fristående fallbeskrivningar av de distansarbetande tjänstemännen respektive frilansande journalisterna och därefter ett avsnitt i vilket de båda fallstudierna jämförs.