Analysmetoder

Det empiriska materialet från den partialetnografiska fältstudien är tämligen omfat-tande, och ett inledande analysarbete har ägt rum i avsikt att identifiera olika empi-riska teman i materialet. Ett empiriskt tema kan förstås som ett innehållsområde där det med hjälp av det empiriska materialet går att säga något substantiellt, och under-byggs alltid av ett forskningsintresse eller en idé om vad som är värt att säga något om. Analysstrategin har därför varit att vid identifieringen av teman inledningsvis vägledas av de organisationsteoretiska perspektiv som användes vid empirikon-struktionen och utifrån dem identifiera de instrumentella, sociala/kulturella och organisationspolitiska kontexterna för chefernas arbete och lärande. Detta kan kallas en teoriguidad empirikonstruktion och analys (Yin 2003). Teman som formulerades

på detta sätt är: skillnader i yttre såväl som inre insatskontext för olika chefsnivåer, instrumentell organisering av säkerhetsarbete, organisationsstruktur och interna konflikter, och lokal förbandskultur och arbetets inriktning.

Men den inledande analysen har också skett som ett öppet skannande av materi-alet, d.v.s. empiriska teman har formulerats genom att begreppsliga fokuseringar i olika delar av materialet befunnits ha viss ”familjelikhet”, men utanför de organisat-ionsteoretiska perspektivens begreppsstrukturer. Några av de teman som identifiera-des på detta sätt är bl.a: ledarskap som identitetsuppfordring, erfarenhetsbaserat lärande, kollektiva läraktiviteter, chefsarbete och organisatoriskt lärande, och de traditionellt icke-militära uppgifternas karaktär och lärandepotential.

Ett av de teman som också identifierades genom ett öppet skannande utgjordes av chefernas förståelse av sitt säkerhetsarbete i Kosovo och identifierades när inter-vjuer, videoobservationer och fältanteckningar från Kosovo jämfördes med intervju-erna från Livgardet. Detta tema i det empiriska materialet befanns av skäl som an-getts i avsnitt 1.4 vara värt att fortsätta analysera, och har också krävt utvecklingen av en ny teoretisk begrepps- och analysram för ett andra analysvarv.

2.3.1 Analytisk bearbetning och kategorisering

I en analysstrategi bör ingå hur det empiriska materialet ska bearbetas och förbere-das för analys, vilket för intervju- och videomaterial oftast innebär någon form av transkribering (Kvale 1997), och för fältanteckningar någon form av renskrivning och kategorisering (Emerson et al. 1995).

Att se transkriptionerna av inspelade intervjuer och videofilmer som det empi-riska material som ska analyseras är emellertid problematiskt, då all transkription ofrånkomligen innebär ett selektivt urval av information (Ochs 1979), även om avancerade symbolsystem utvecklats även för detta (se t.ex. Jefferson 2004). Detta problem kan illustreras med följande utsnitt från intervjumaterialet (med en förhål-landevis grov transkriberingsgrad):

MG: Om man ser internationella samfund som Röda korset, NGO:s som läkare utan gränser, olika FN-organisationer B10A: Nae, där upplever jag just, det har vi inte haft nån utbildning, alltså jag vet ingenting om Läkare utan gränser därnere, och ingenting om Röda korset heller kan jag säga, MG:

och inte vilka FN... organisationer som finns där? B10A: Naej, alltså det är klart att jag känner till om FN och NATO och så, men... MG: Men inte vilka, om det finns några projekt som [nej] t.ex. UNHCR har och sånt där [nej], och det har inte nämnts på utbildningen? [nej]. (Intervju B10A, Livgardet)

Respondenten B10A (plutonchef 1.pluton, se figur 2-01 ovan och bilaga 1) i denna intervju var genomgående mycket artig och nyfiket responsiv på frågorna. I det ovan visade avsnittet svarade respondenten från rad 5 med en alltmer irriterad ton och tittade bort från mig och åt sidan vid frågan “men inte vilka” på rad 6 som ställdes efter ett par sekunders tystnad, och svarade upprepade gånger tydligt “nej” med en, som jag uppfattade det, rätt ”irriterat avvisande” ton och vid tidpunkter i mitt tal som

inte är naturliga turbytesplatser. Vid den efterföljande frågan var B10A återigen artig och nyfiken. Detta är, tillsammans med bristen på längre utsagor från respon-denten, viktig information för mina tolkningar om vilken vikt kunskap om i detta fall internationella hjälporganisationer som eventuellt tillmäts av respondenten, liksom för mitt begripliggörande av förståelse som något som också innehåller ett värde-rande, emotivt element vilket kommer avhandlas närmare nedan i avsnitt 5.4.

När ett emotionellt signalerat ointresse (eller intresse) på olika sätt återkommer hos flera respondenter runt samma frågeställningar blir det intressant för tolkning och analys. Likaså vilka frågeställningar som lätt frammanar en mer “formell” ton med t.ex. mindre variation av tonhöjd eller med användning av mer formella uttryck, vilket kan tyda på att respondenten vill bemöta den ställda frågan mer som chef och officiell organisationsföreträdare än som något annat. Det är ytterst svårt att fånga denna information från ett intervjutranskript, utan ljudfilen måste, tillsammans med minnet och stödanteckningar från intervjun användas för att sluta sig till intervjuper-sonens emotiva inställning och engagemang.

Problemet med informationsförlust återkommer vid transkription av allt inspelat material men är speciellt tydligt vid transkription av videomaterial där en linjär text-framställning inte alltid gör rättvisa åt den multimodala information (kroppsspråk, tonfall, etc.) som videomaterial (och även ljudinspelat intervjumaterial) innehåller (Heath 1993). Istället för utskrifter på papper har därför själva ljud- och bildupptag-ningarna från intervjuer och videodokumentation använts som det grundläggande empiriska materialet för analysen, och där utskrifter istället är en del av analysen genom det urval och förtydligande av information transkriptionen innebär. Det inne-bär också att allt inte behöver skrivas ut.

I denna studie har därför inte intervjuer och videomaterial transkriberats utan bi-behållits som ursprungliga ljud- och bildfiler som använts för upprepade analytiska genomgångar av materialet. Kodning och tolkningar av intervjusvar och videose-kvenser har skett direkt från dessa media, och transkribering har i huvudsak skett för att överföra materialet till rapporttextformatet. Presentationen av det empiriska bild- och intervjumaterialet i denna avhandling kommer därför inte att läggas på en de-taljnivå som försöker uttrycka tonfall, etc. då materialet huvudsakligen används för att exemplifiera mer övergripande slutsatser om chefernas förståelse än att visa hur förståelsen i detalj tar sig uttryck i enskilda intervju- eller observationsmoment.

Den digitala bild- och ljudtekniken (programmet InqScribe) har underlättat kod-nings- och tolkningsarbetet genom att det kunnat ske på en dator med hjälp av pro-gramvara för hantering och kopiering av urklipp ur ljud- och bildfiler. På detta sätt kan intervjuer också innehållskategoriseras i ett textdokument och förses med en

”innehållsförteckning” med länkar till motsvarande avsnitt i ljudfilerna. Ett exempel ges nedan. Genom att i InqScribe klicka på tidsangivelsen kommer man direkt till motsvarande plats i ljudfilen. Ett protokollutdrag kan se ut så här:

[00:22:24.17] om radiosystem på plutonen

[00:23:19.23] om roller och uppgiftsfördelning chef-stf

[00:25:33.17] B40A: därför vill jag på en gång bara: han är chef, punkt, du har allt, djävulskt, ansvar på den här gruppen, det... finns inga undantag.

En ”intervjuinnehållsförteckning” som den ovan kan också successivt byggas ut till en intervjuutskrift av relevanta delar av intervjun, vilket skett för stora delar av materialet i och med analys och rapportskrivande.

Ett intervjusvar är inte heller ett stycke frisvävande information, utan står alltid i relation till en fråga, en intervjuare. I intervjuutdragen har jag därför i möjligaste mån också presenterat frågorna, gjort mig som intervjuare synlig för att intervjusva-ret som empiriskt material ska kunna ses i sitt tillkomstsammanhang.

2.3.2 Konstruktion av teoretiskt fokus och analytiska teman

De organisationsteoretiska ramar som användes först, i den empirikonstruerande fasen av undersökningen, blev irrelevanta för den fortsatta analysen av chefernas förståelse genom att inte explicit lägga fokus på relationer mellan formellt lärande, subjektiva uppfattningar och informellt lärande i arbetet. Behovet av att utveckla de teoretiska ramarna avhandlas av Alvesson & Deetz (2000) som skriver om teoretiska referensramar som tolkningsrepertoarer bestående av element med olika grader av djup och ytlighet. Dessa kan innehålla såväl djupa element i form av ”de teorier och diskurser som forskaren har utmärkt grepp om och stor förmåga att låta komma till användning” (s 204) liksom grunda element i form av de ”teorier och vokabulärer som är bekanta för forskaren men bara kan tillämpas på ett grovt och osäkert sätt”

(ibid.).

Om det empiriska materialet visar teman som uppfattas som i behov av tolkning-ar utifrån mer djupa element mentolkning-ar Alvesson & Deetz (2000, s 204-205) att forska-ren har tre valmöjligheter: 1) låta temat förbli outforskat, 2) referera kort till det eller i huvudsakligen empiriska eller föga abstrakta termer, och 3) utveckla de relevanta delarna av tolkningsrepertoaren och göra en mer avancerad undersökning av detta fenomen. Det sistnämnda alternativet, menar de, innebär att det empiriska materialet verkligen kan inverka på forskningsresultatet på ett oväntat sätt.

För denna avhandling valde jag, utifrån de skäl som redovisades i avsnitt 1.4, att utveckla de relevanta delarna av tolkningsrepertoaren för att göra en mer avancerad undersökning av det empiriska temat om chefernas förståelse av sitt säkerhetsarbete i Kosovo och hur denna kan relateras till insatsutbildningen. Några mer utvecklade teoretiska synsätt på hur dessa relationer kan förstås, utöver studier av hur expert-kunnande utvecklas, har inte heller stått att finna i litteraturen. Analysen har därför skett mer med en explorativ ambition att närmare undersöka och begripliggöra relat-ionerna mellan formell utbildning och lärande i arbetet, än att försöka förklara dessa utifrån befintliga teorier.

I denna modell- och begreppsutvecklingsprocess har det ursprungliga empiriska materialet skannats för att inom ramen för det valda empiriska temat identifiera mer precisa analytiska teman, d.v.s. fråge- eller innehållsområden som genomgående kan relateras till insatsutbildningens innehåll och miljö och till hur cheferna förstår och resonerar om arbetet under såväl utbildningen som insatsen. Detta har resulterat i tre omfattande frågeområden från det ursprungliga materialet, nämligen:

1) frågor om insatskontexten i vid bemärkelse, 2) om säkerhetsarbetets organisering och inriktning, 3) om arbetsuppgifter och arbetsrutiner.²²

Det empiriska material som i Kosovoprojektet konstruerades i relation till dessa tre frågeområden har genom tolknings- och modellkonstruktionsprocessen kommit att utgöra den empiriska basen för modellen.

2.3.3 Analytiska problem och överväganden

I samband med analysen av olika delar av det empiriska materialet i relation till avhandlingens frågeställningar har olika analytiska problem uppstått, och övervä-ganden och val fått göras. Dessa är ofta specifika för den del av den teoretiska mo-dellen och det empiriska material som berörs. Istället för att redovisa och diskutera dessa problem, överväganden och val här, i detta avsnitt, sker detta i resultatkapitlen i samband med den empiriska belysningen av modellen. I kapitel 12 förs också en diskussion om modellens empiriska grund och generaliserbarhet.