Denna avhandling är skriven utifrån perspektivet att reformidén färdas genom över- sättning (Czarniawska och Joerges, 1996). Att utgå från reformidén, och inte från en viss aktör som nämndes i inledningen, ger en möjlighet att inte behöva välja en nivå − uppifrån eller nerifrån – utan istället följa reformidén på de vägar den färdas,
resultat av förändringsförsök, om än aldrig så välplanerade, inte kan förutses, eftersom det alltid blir en översättning av den ursprungliga idén eller beslutet. I ett organisatoriskt sammanhang betyder det att den energi som den högste chefen laddar en reformidé med vid lanseringen, inte behöver vara mer kraftfull än den energi som vilken annan medarbetare som helst laddar idén med i ett senare skede. Alla är en del av samma helhet. Om någon väljer att inte plocka upp idén, kommer den inte att spridas vidare därifrån.
I det följande kommer jag att fördjupa mitt perspektiv att se reformering som en översättning av reformidéer.
3.4 Översättning av reformidéer
Översättningsmodellen har använts i olika studier av reformering i offentliga orga- nisationer samt förändringsförsök på en rad områden, bland andra: marknadisering och företagisering (Forssell, 1998; Forssell och Jansson, 2000; Blomquist, 1996; Löfström, 2003), kvalitetssäkring (Erlingsdóttir, 1999; Lindberg, 2002; Lindberg och Erlingsdóttir, 2005), managementkoncept (Rogberg, 2006), samt konceptet MBA-utbildning (Wedlin, 2004; Mazza et al., 2005).
Christine Blomquist (1996) studerade i sin avhandling utifrån ett översättningsper- spektiv införandet av beställar-utförarmodellen (BUM) i två svenska kommuner. BUM var under senare delen av 1980-talet och tidigt 1990-tal populär bland svenska kommuner, och handlade om att skapa marknadsliknande förutsättningar med konkurrens genom köp och sälj av tjänster mellan beställarenhet och utföraren- het inom offentliga organisationer, såsom kommuner. I den ena kommunen motive- rades reformeringen som en lösning på ekonomiska svårigheter, och när BUM pre- senterades för berörda var den så generell att många av dem kunde känna sig tillta- lade. Tack vare detta var det till en början möjligt för var och en att lägga in sina egna önskningar och målsättningar med verksamheten, varför översättningen var tämligen gemensam bland tjänstemän och politiker. Allteftersom idén blev mer högupplöst, blev det tydligt hur översättningarna gick isär; vissa stod även i konflikt med varandra. Den marknadsidé, som syftade till att komma till rätta med ekono- miska svårigheter, kom att översättas som allt från ett nytt redovisningssystem, en mer utvecklad målstyrning, eller ett paradigmskifte – utifrån de kontexter där de olika aktörerna befann sig i samt de olika roller de innehade. I den andra kommunen motiverades BUM främst med att det befintliga systemet var ineffektivt och omodernt. Reformen om att skapa en marknad kom i denna kommun att få en ideologisk inneb rd − ett s stemskifte. Idén var t dligt formulerad oc genom- förandet styrdes "uppifrån-och-ned", vilket gjorde handlingsutrymmet mindre än i den förstnämnda kommunen. Dessutom bidrog den ideologiska aspekten av refor- men till att den inte omfamnades av alla. Blomquist visade således på innebörden av tolkningsutrymme i en reformidé; vad som hände när en till en början mångtydig reformidé allteftersom konkretiserades, samt vad som hände när tolkningsutrymmet redan från början var litet.
Gudbjörg Erlingsdóttir (1999) studerade i sin avhandling spridning av två olika idéer om kvalitetssäkring: hur de färdades, togs emot och agerades på inom den svenska vården. Båda idéerna hämtades utifrån; den ena från det privata näringslivet och den andra från EU. Den idé som hämtades från näringslivet lämnade utrymme för omtolkning, medan den internationella idén kopierades noggrant. Den idé som kom i form av en paketlösning lämnade emellertid ett utrymme att välja var och av vem den skulle tillämpas. Den integrerades i en viss del av verksamheten, i laboratorierna, där den påverkade både arbetssätt och utformning av lokaler. Den internationella idén som var standardiserad togs emot utan problem i Sverige som i de andra länderna, medan den idé som erbjöd tolkningsutrymme uppfattades komma uppifrån och utifrån och buffrades därför bort. Erlingsdóttir visade i sin avhandling, utifrån ett översättningsperspektiv, på betydelsen av att kunna känna att en idé ligger nära den egna praktiken. Praktikerna i vården kunde inte känna igen sig i idén som kom från privata näringslivet, och valde därför bort den.
Carina Löfström följde i sin avhandling (2003) bolagiseringen av Postverket. An- ställda inom Posten tog till sig organisationens förnyelse på olika sätt beroende på vilken plats de befann sig och vilken del av reformidén som avsågs. Hon förklarade skillnaderna med att en idé som sammanfaller med ens framtidsbilder eller som uppfattas som en belöning har lättare att anammas i den befintliga praktiken. Det begrepp som Löfström använde för det som hände när den nya idén mötte de gamla vanorna var integrering. På vissa platser integrerades hela idén i befintlig verksamhet; på andra inarbetades endast en del av idén – den som tolkades som tillämplig. Löfström kallade det för selektiv integration. På ytterligare andra platser valdes idén helt bort såsom icke tillämplig just där; idén refuserades. Begreppet refusering lånade Löfström från Karin Winroths studie av en advokatbyrå (1999), där det användes för att signalera att en idé var omöjlig att realisera. Om refusering och förkastelse skulle kunna ha samma innebörd, så klargjorde Löfström att hon, till skillnad från Latour (1998), även såg refusering som ett uttryck för översättning. I begreppet "platser" lade inte Löfström in några geografiska eller hierarkiska aspekter, utan det innebar snarare sammanhang med gemensamma vanor. I slutdiskussionen i Löfströms avhandling skrev on att när "…idéerna var tillräckligt vaga för att kunna tolkas på olika sätt, samtidigt som enheterna kunde agera relativt självständigt, kunde de översättas utifrån varje plats förutsättningar" (s. 195). En förutsättning för att det skall vara möjligt att integrera selektivt eller att refusera, är således att det finns ett lokalt handlingsutrymme. Löfström poängterade även, utifrån ett översättningsperspektiv, betydelsen av de specifika förutsättningar och föreställningar som fanns på varje plats, och hur dessa formade tolkningarna av idén om det framtida Posten AB.
3.5 Min analysmodell
Denna avhandling är skriven utifrån perspektivet att reformidén färdas genom över- sättning (Czarniawska och Joerges, 1996). Att utgå från reformidén, och inte från en viss aktör som nämndes i inledningen, ger en möjlighet att inte behöva välja en nivå − uppifrån eller nerifrån – utan istället följa reformidén på de vägar den färdas,
vilka inte behöver följa den organisatoriska hierarkin. Dessutom tillåter modellen en att studera det framväxande, och ger möjlighet att följa reformprocessen i realtid. Även betydelsen av den befintliga praktiken och dess förutsättningar för hur reformidén tas emot går att lyfta fram.
Även tidigare forskning, från andra perspektiv, har fokuserat på de oavsiktliga kon- sekvenserna av planerad förändring (se t.ex. March, 1981) och även betecknat det som ett relativt underbeforskat område (Haunschild och Chandler, 2008, s. 635). Med ett översättningsperspektiv som innebär att man följer idén till de handlingar och händelser som sker i praktiken, så är jämförelser med vad som har planerats, liksom om konsekvenserna ses som avsiktliga eller oavsiktliga, mindre viktiga (Czarniawska och Joerges, 1996, s. 14). Det som är viktigt är det som hänt och hur det kan tolkas – av praktikerna och av forskaren.
Översättningsmodellen fanns inte i min studie från början; den kom till under stu- dien som det mest passande sättet att beskriva det som jag observerade på fältet. Men för att göra avhandlingen mer lättläst kommer jag att beskriva den här. Jag återkommer till utvecklingen av själva studien i det kommande metodkapitlet där jag även beskriver hur jag studerat reformprocessen.
Ursprunget till översättningsmodellen inom organisationsstudier kan ses utifrån att forskare betraktar organisatorisk förändring, som "the crux of organizational life", som Czarniawska och Joerges uttryckte det (1996, s. 13). Implementeringsmodellen stod ofta i motsättning till det som hände i praktiken, och då antogs det att det var praktikens "fel". Men var det inte möjligt att det var just implementeringsmodellen som var fel, frågade författarna sig, och föreslog ett alternativ – översättnings-
modellen.
Översättning kan ses som transportering kombinerat med transformering (Czar- niawska, 2012 efter Latour, 1986); som ordet signalerar på de flesta språk. Detta innebär att en sak som sätts över från en plats till en annan aldrig bli likadan – inte ens kopieringsmaskiner tillverkar identiska kopior: papperskvaliteten kan vara an- norlunda, eller dess toner kan ha en annan färgnyans (Czarniawska, 2012, s. 28). När något tas från en plats – transporteras − och färdas till en annan plats, skapas det, åtminstone delvis, på nytt där – transformeras. Det råder aldrig exakt samma förutsättningar på två olika platser, så översättning betyder därmed alltid en föränd- ring. I reformprocessen betyder översättningen att en idé måste materialiseras, och förändringar som sker vid materialiseringen kan ha olika orsaker – dålig imitation, en medveten anpassning till de lokala förutsättningarna, eller att den osynliga han- den hindrar praktikerna från att se att deras praktik skiljer sig avsevärt från den plats där de tyckte att idén gjorde sig så bra (Hirschman,1967/1995).
Översättning beskrevs på följande sätt av Czarniawska och Joerges (1996, s. 24): "…it comprises w at exists and what is created; the relationship between humans and ideas, ideas and objects, and humans and objects – all needed in order to understand what in shorthand we call "organizational change". Jag har valt detta citat eftersom det innehåller flera nyckelord: det befintliga, det som skapas, människor, idéer, objekt, relationer, och förändring. Med hjälp av dessa nyckelord kommer jag beskriva den översättningsprocess som jag har studerat. Inspiration till
att strukturera beskrivningen kommer från en artikel av Lindberg och Erlingsdóttir (2005).
Även om jag har delat översättningsprocessen i olika delar under olika rubriker, betyder det inte att saker och ting sker sekventiellt och att modellen är statisk. Processen är dynamisk, många saker händer samtidigt, och hopp och fram-och- tillbaka-rörelser av idén kan ske – precis så som det är i det organisatoriska livet.