8.4 Nationella uppgifter
8.4.1 Skarpa insatser dygnet runt, året runt
Flera förbandschefer i flygvapnet och marinen poängterade att det pågick insatser dygnet runt och året runt. Att värna svenskt luftrum och svenska vatten utifrån ter- ritoriell integritet var också huvuduppgift för Försvarsmakten, och flera chefer från de blå försvarsgrenarna140 framförde att de bedrev skarpa insatser ela tiden −
nationellt. Eftersom dessa chefers vardag var präglad av ständiga nationella insatser, observerade de att det under några år varit "totalt fokus på det internationella", som hade präglat upplägget på reformeringen. Enligt dessa chefer, var armén störst, och hade därför blivit en standard för utformningen, medan de själva ibland uppfattade sig som något avvikande, "en anomali", som en av dem utryckte det, som skulle "passa in" och genomföra reformeringen utifrån arméns mall. Man "ska ha öken- kamouflage141 på sig om det skall räknas", sade en av cheferna och lade till att man
numera med begreppet "insatser" underförstått menade de internationella insatserna. Något som flera av dem sade var att de nationella insatserna inte heller förts fram i marknadsföringen av Försvarsmakten, utan det var främst de internationella insat-
140 Armén kallades ibland de gröna och marinen och flygvapnet de blå, vilket skulle kunna syfta på naturen med grön skog, blått hav och blå himmel, men framför allt så hade dessa uttryck sina rötter i färgen på klädsel.
141 Syftade på den kamouflagemönstrade uniform på ljust beige botten som bars vid insats i exempelvis Afghanistan och områden där beige kamouflerade bättre än den traditionellt gröna modellen som bars i svensk terräng - då det inte var snö.
Kosovo som hade krävt som mest 850 personer, var på väg att fasas ut efter mer än tio års svensk närvaro.
I figuren på nästa sida visas på hur omfattningen av svenska väpnade styrkor sett ut under en dryg tioårsperiod fram till 2013. Som synes toppades deltagandet 2006, medan det 2013 var de lägsta nivåerna på tvåtusentalet. På Folk och Försvars årligt återkommande rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen visades i januari 2014 siff- ror på att det svenska bidraget i internationella insatser då var det lägsta sedan tidigt 1970-tal.
Bild 8.4 Omfattningen av de väpnade styrkor som den svenska Försvarsmakten bidrar med i internationella insatser 2002–2013 Källa: Figur från Riksrevisionens rapport (2014:4, s. 64). Riksrevisionen hade för framtagandet av siffrorna i figuren inhämtat underlag från regleringsbreven från regeringen till Försvarsmakten under åren 2002-2013.
Konsekvenserna av det ändrade omvärldsläget och omsvängningen i svensk säker- hetspolitisk hållning hade föranlett en hel del funderingar hos förbandscheferna. Den säkerhetspolitiska linjen att försvara Sverige genom att bidra till en lugnare omvärld i och utanför Europa hade varit ett huvudskäl till det politiska beslutet om reformering från värnplikt till frivillighet.
Att Alliansen och Socialdemokraterna mindre än ett halvår efter introduceringen av reformen började föra diskussioner som sedan ledde fram till beslut om ett succes- sivt tillbakadragande i Afghanistan, och att även bidraget till Kosovo reducerades, gjorde att flera av förbandscheferna uttryckte en osäkerhet och hyste viss farhåga kring vad Försvarsmaktens uppgift skulle bli, och vilka uppgifter de anställda skulle få.
En av cheferna sade att han tänkt mycket på att "vi måste ha en konflikthärd någon- stans för att ha ett existensberättigande". De politiska besluten gav tydligen upphov
till funderingar kopplat till den pågående reformeringen; "vad skall vi göra nu?" och "de kommer att sluta om de inte får åka ut".
Förbandschefers slutsatser var i flera fall att "Sverige får söka nya ställen". "Ett för- djupat samarbete inom FN borde betyda att det är Afrika som är nästa ställe som vi åker till", spekulerade en av förbandscheferna. Även andra förbandschefer trodde också att det skulle bli Afrika, för "vi måste ju vara någonstans", som en av dem ut- tryckte det. Han lade sedan till att det säkert skulle välkomnas av soldaterna om det blev Afrika, då flera nu hade "åkt sin andra sväng" till Afghanistan, och då kan Af- rika upplevas som en nyhet eller som något ännu mer äventyrligt.
Förutom internationella insatser och övningar, hade Försvarsmakten även uppgifter som var nationellt inriktade, både nationella insatser och annan nationell verksam- het. Vad som hände i samband med reformeringen avseende dessa uppgifter kom- mer jag att beskriva i följande avsnitt.
8.4 Nationella uppgifter
De nationellt inriktade uppgifter som Försvarsmakten hade var: att hävda den terri- toriella integriteten, att försvara Sverige emot ett väpnat angrepp samt att ge stöd till samhället vid olika krissituationer. I dessa hade de värnpliktiga tidigare haft en vik- tig roll. Vad hände med dessa uppgifter i samband med reformeringen?
8.4.1 Skarpa insatser dygnet runt, året runt
Flera förbandschefer i flygvapnet och marinen poängterade att det pågick insatser dygnet runt och året runt. Att värna svenskt luftrum och svenska vatten utifrån ter- ritoriell integritet var också huvuduppgift för Försvarsmakten, och flera chefer från de blå försvarsgrenarna140 framförde att de bedrev skarpa insatser ela tiden −
nationellt. Eftersom dessa chefers vardag var präglad av ständiga nationella insatser, observerade de att det under några år varit "totalt fokus på det internationella", som hade präglat upplägget på reformeringen. Enligt dessa chefer, var armén störst, och hade därför blivit en standard för utformningen, medan de själva ibland uppfattade sig som något avvikande, "en anomali", som en av dem utryckte det, som skulle "passa in" och genomföra reformeringen utifrån arméns mall. Man "ska ha öken- kamouflage141 på sig om det skall räknas", sade en av cheferna och lade till att man
numera med begreppet "insatser" underförstått menade de internationella insatserna. Något som flera av dem sade var att de nationella insatserna inte heller förts fram i marknadsföringen av Försvarsmakten, utan det var främst de internationella insat-
140 Armén kallades ibland de gröna och marinen och flygvapnet de blå, vilket skulle kunna syfta på naturen med grön skog, blått hav och blå himmel, men framför allt så hade dessa uttryck sina rötter i färgen på klädsel.
141 Syftade på den kamouflagemönstrade uniform på ljust beige botten som bars vid insats i exempelvis Afghanistan och områden där beige kamouflerade bättre än den traditionellt gröna modellen som bars i svensk terräng - då det inte var snö.
serna som hade förekommit i kampanjer, vilket kunde påverka de förväntningar som fanns på jobbet som soldat eller sjöman. Men vilka var då de andra nationella uppgifterna?