8.3 Med fokus på internationella insatser
8.3.3 Var i världen nu?
När konflikten mellan Ryssland och Georgien eskalerade i augusti 2008 började omvärldsläget successivt att förändras. Det som för många hade framstått som en evig europeisk fred var inte längre så självklart, och försvarspolitikerna gjorde i in- riktningspropositionen (2008/09:140) en bedömning, kopplat till säkerhetshot och utmaningar, att "ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid." (s. 28)
Som en konsekvens av det förändrade omvärldsläget, och att effekterna av de inter- nationella insatserna, framför allt i Afghanistan, började ifrågasättas av allt fler nat- ioner, inleddes en gradvis omsvängning från ett nästan fullt fokus på internationella insatser till att även inkludera det nationella försvaret och försvaret av närområdet, särskild i Östersjöområdet. (prop. 2008/2009:140)
Mindre än ett halvår efter det att reformeringen inletts i Försvarsmakten enades alli- ansregeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att det svenska bidraget inom ramen för International Security Assistance Force (ISAF) skulle skifta strategi från stridande till stödjande. Överenskommelsen, som skedde på internationell ba- sis, innebar även att ansvaret för säkerheten successivt skulle lämnas över till af- ghanska styrkor, att det skulle bli en civil ledning för den stödjande funktionen. In- nan utgången av 2014 skulle det svenska styrkebidraget helt ha dragits tillbaka.138
Vid årsskiftet 2014/2015 avslutades ISAF och övergick till Resolute Support Miss- ion där Sverige hade uppgiften att, i jämförelsevis liten skala, fungera i form av bland annat utbildare och rådgivare med cirka tjugofem svenska officerare. Insatsen i Afghanistan gick då från att ha engagerat totalt 7000 personer, och som mest 1000 personer samtidigt, till att endast kräva ett mindre antal. 139 Likaså, KFOR-insatsen i
137 Den andra av de två målgrupperna var "de samhällsengagerade", det vill säga män och kvinnor mellan 20 och 25 år som sökte en djupare mening och att göra skillnad.
138 Försvarsmakten, Afghanistan ISAF; https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ forsvarsmakten-utomlands/avslutade-internationella-insatser/afghanistan-isaf/ (200515) 139 Försvarsmakten, Afghanistan RSM; https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ forsvarsmakten-utomlands/pagaende-internationella-insatser/afghanistan-rsm/ (200515)
än längre tid, kvar från det att en soldat blev anställd, tills det var dags för dennes förband att åka iväg.
Förbandets förberedelsetid fram till insats beskrevs av befälen som intensiv. Flera av dem berättade att de ibland knappt förstod hur de skulle hinna bygga upp de in- dividuella förmågor och den grad av samövning som krävdes för att kunna åka iväg på deras planerade insats ett par år senare.
Något som verkade bekymra cheferna i ungefär lika stor utsträckning som hur de skulle hinna bygga upp förmågor och samöva, var att förberedelsetiden betraktades på ett annat sätt bland soldaterna jämfört med hur de själva såg på den. De unga soldaterna ville åka ut internationellt så snart det gick. "Det är skillnad på en 40- åring överstelöjtnant och en 20-åring", sade en av bataljoncheferna: "för de unga soldaterna framstår tiden fram till man åker som en livstid".
Det var även vissa befäl som kände en oro kopplat till tiden när deras förband skulle åka ut internationellt. Vissa av dem tyckte att om det var för lång tid fram till deras insats, kunde det vara en risk att soldaterna inte skulle tycka att det var värt väntan, utan istället sluta eller vilja byta förband till ett som skulle åka iväg tidigare. Det kunde till och med uppstå konkurrens förbanden emellan, så de blir spelade ut emot varandra. Ett befäl liknade en situation som denna vid ett legoknektsystem136, vilket
han absolut ville undvika att svenska försvaret skulle hamna i.
Internationella insatser förstods således som en morot av både förbandschefer och befäl. Bland förbandschefernas beskrivningar av hur deltagandet i internationell insats förhöll sig kopplat till reformeringen så hördes beskrivningar som ett fläsk- ben i andra änden, en morot, och en sockerbit.
Utmaningen låg, enligt många förbandschefer och befäl, i att skapa tillräckligt sti- mulerande arbetsuppgifter, eftersom de uppfattade att det var för att få stimulans och spänning som många av soldaterna hade sökt sig till Försvarsmakten.
På vissa förband sades det att den internationella uppgiften som Försvarsmakten hade som skäl till själva reformeringen, var även en förutsättning för att kunna be- hålla de soldater som anställts. Reformens mål blev då även ett medel för dess ge- nomförande.
När cheferna sade att de upplevde att den internationella uppgiften var en spänningsfylld aspekt av arbetet, så refererade de inte sällan till det sätt som För- svarsmakten marknadsfört sin verksamhet. Det sades av flertal chefer att Försvars- makten i sin externa kommunikation signalerat internationella miljöer, utmaningar, fart och spänning i kampanjerna, och att det varit detta som till stor del appellerat
136 En soldat som deltar i krig i främmande land mot betalning. NE, legosoldat: https://www-ne- se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/legosoldat (besökt 191123) Legoknektsystem var således styrkor som var uppbyggda av lejda legosoldater från andra länder.
till de nya anställda. Begreppet "spänningssökare" hade troligen sin uppkomst i de målgrupps-analyser som den centrala staben låtit göra137.
Målgruppen Spänningssökare bestod framför allt av män i åldern 18 till 21 år som sökte utmaningar. Om detta hade förbandscheferna fått höra i samband med inform- ationsstabens föredragningar. Begreppet spänningssökare användes då och då i samtal med förbandsledningar och någon gång även bland högre befäl på förband. "Det är ju det som de har kommit hit för", som någon av cheferna uttryckte det. Flera chefer hade svårt att se att de unga soldaterna skulle stanna kvar om de inte fick möjlighet att åka ut internationellt. Utifrån viljan att möta de unga soldaternas förväntningar så fanns en farhåga om det förändrade omvärldsläget.
8.3.3 Var i världen nu?
När konflikten mellan Ryssland och Georgien eskalerade i augusti 2008 började omvärldsläget successivt att förändras. Det som för många hade framstått som en evig europeisk fred var inte längre så självklart, och försvarspolitikerna gjorde i in- riktningspropositionen (2008/09:140) en bedömning, kopplat till säkerhetshot och utmaningar, att "ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid." (s. 28)
Som en konsekvens av det förändrade omvärldsläget, och att effekterna av de inter- nationella insatserna, framför allt i Afghanistan, började ifrågasättas av allt fler nat- ioner, inleddes en gradvis omsvängning från ett nästan fullt fokus på internationella insatser till att även inkludera det nationella försvaret och försvaret av närområdet, särskild i Östersjöområdet. (prop. 2008/2009:140)
Mindre än ett halvår efter det att reformeringen inletts i Försvarsmakten enades alli- ansregeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att det svenska bidraget inom ramen för International Security Assistance Force (ISAF) skulle skifta strategi från stridande till stödjande. Överenskommelsen, som skedde på internationell ba- sis, innebar även att ansvaret för säkerheten successivt skulle lämnas över till af- ghanska styrkor, att det skulle bli en civil ledning för den stödjande funktionen. In- nan utgången av 2014 skulle det svenska styrkebidraget helt ha dragits tillbaka.138
Vid årsskiftet 2014/2015 avslutades ISAF och övergick till Resolute Support Miss- ion där Sverige hade uppgiften att, i jämförelsevis liten skala, fungera i form av bland annat utbildare och rådgivare med cirka tjugofem svenska officerare. Insatsen i Afghanistan gick då från att ha engagerat totalt 7000 personer, och som mest 1000 personer samtidigt, till att endast kräva ett mindre antal. 139 Likaså, KFOR-insatsen i
137 Den andra av de två målgrupperna var "de samhällsengagerade", det vill säga män och kvinnor mellan 20 och 25 år som sökte en djupare mening och att göra skillnad.
138 Försvarsmakten, Afghanistan ISAF; https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ forsvarsmakten-utomlands/avslutade-internationella-insatser/afghanistan-isaf/ (200515) 139 Försvarsmakten, Afghanistan RSM; https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ forsvarsmakten-utomlands/pagaende-internationella-insatser/afghanistan-rsm/ (200515)
Kosovo som hade krävt som mest 850 personer, var på väg att fasas ut efter mer än tio års svensk närvaro.
I figuren på nästa sida visas på hur omfattningen av svenska väpnade styrkor sett ut under en dryg tioårsperiod fram till 2013. Som synes toppades deltagandet 2006, medan det 2013 var de lägsta nivåerna på tvåtusentalet. På Folk och Försvars årligt återkommande rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen visades i januari 2014 siff- ror på att det svenska bidraget i internationella insatser då var det lägsta sedan tidigt 1970-tal.
Bild 8.4 Omfattningen av de väpnade styrkor som den svenska Försvarsmakten bidrar med i internationella insatser 2002–2013 Källa: Figur från Riksrevisionens rapport (2014:4, s. 64). Riksrevisionen hade för framtagandet av siffrorna i figuren inhämtat underlag från regleringsbreven från regeringen till Försvarsmakten under åren 2002-2013.
Konsekvenserna av det ändrade omvärldsläget och omsvängningen i svensk säker- hetspolitisk hållning hade föranlett en hel del funderingar hos förbandscheferna. Den säkerhetspolitiska linjen att försvara Sverige genom att bidra till en lugnare omvärld i och utanför Europa hade varit ett huvudskäl till det politiska beslutet om reformering från värnplikt till frivillighet.
Att Alliansen och Socialdemokraterna mindre än ett halvår efter introduceringen av reformen började föra diskussioner som sedan ledde fram till beslut om ett succes- sivt tillbakadragande i Afghanistan, och att även bidraget till Kosovo reducerades, gjorde att flera av förbandscheferna uttryckte en osäkerhet och hyste viss farhåga kring vad Försvarsmaktens uppgift skulle bli, och vilka uppgifter de anställda skulle få.
En av cheferna sade att han tänkt mycket på att "vi måste ha en konflikthärd någon- stans för att ha ett existensberättigande". De politiska besluten gav tydligen upphov
till funderingar kopplat till den pågående reformeringen; "vad skall vi göra nu?" och "de kommer att sluta om de inte får åka ut".
Förbandschefers slutsatser var i flera fall att "Sverige får söka nya ställen". "Ett för- djupat samarbete inom FN borde betyda att det är Afrika som är nästa ställe som vi åker till", spekulerade en av förbandscheferna. Även andra förbandschefer trodde också att det skulle bli Afrika, för "vi måste ju vara någonstans", som en av dem ut- tryckte det. Han lade sedan till att det säkert skulle välkomnas av soldaterna om det blev Afrika, då flera nu hade "åkt sin andra sväng" till Afghanistan, och då kan Af- rika upplevas som en nyhet eller som något ännu mer äventyrligt.
Förutom internationella insatser och övningar, hade Försvarsmakten även uppgifter som var nationellt inriktade, både nationella insatser och annan nationell verksam- het. Vad som hände i samband med reformeringen avseende dessa uppgifter kom- mer jag att beskriva i följande avsnitt.