Under åren innan övergången från värnplikt till anställt försvar hade en transform- ation från invasionsförsvar till insatsförsvar ägt rum i Sverige. Den militära organisationens uppgift hade förändrats från att främst försvara landet vid en in- vasion till att bidra till fred i omvärlden genom att delta i internationella insatser197.
På grund av den förändrade uppgiften skapades politiskt stöd för att Försvars- maktens personalförsörjning behövde reformeras. Den befintliga typen av personal- försörjning med värnplikt ansågs inte vara ändamålsenlig i ett försvar som skulle vara användbart, tillgängligt och flexibelt. En värnpliktig soldat eller sjöman kunde inte beordras att delta i internationella insatser, utan detta behövde av juridiska skäl vara frivilligt. Enda tillfället när detta kunde ske var efter ett politiskt fattat beslut om höjd beredskap, och politiska beslut kunde ta tid medan internationella insatser krävde tillgänglighet (prop. 2008/09:140; prop. 2009/10:160).
En överordnad idé bakom den svenska reformen var idén att lämna de kvantitativa, stora massarméerna, och ersätta de av mindre, kvalitativa försvar med välövad personal. För detta behövdes anställda soldater, inte värnpliktiga. Vid tiden för den svenska reformen hade denna idé redan fångats upp av ett flertal av Europas länder; såväl NATO-anslutna som deras icke-anslutna partnerländer. Inom militär forskning har den omnämnts som en internationell utvecklingstrend (Vasquez, 2005; Dandeker, 2009; King, 2011). King (2011) hävdade även att den militära utvecklingen är en avspegling av att samhällen i stort, vilket betydde en utveckling emot det kostnadseffektiva och specialiserade. Man kan säga att idén om det frivilligt anställda försvaret var en masteridé (Czarniawska och Joerges, 1996) dominant under de första dekaderna av det tjugoförsta seklet.
Trots att de länder som följt utvecklingstrenden hade sina specifika förutsättningar och därmed egna skäl till att övergå helt eller delvis till ett anställt försvar, så var den gemensamma idén att det anställda försvaret ansågs mer ändamålsenligt och mindre kostsamt (Williams, 2005; King, 2011). I många västliga industriländer delades en uppfattning om att stora försvarsmakter med värnplikt var gammalmodiga och "out of style" (Joenniemi, 2006, s. 2).
197 Det fanns andra uppgifter, till exempel att värna den territoriella integriteten, försvar vid väpnat angrepp samt att ge stöd till samhället vid påfrestande situationer.
med "få in mer tilltal", men han ansåg samtidigt att man på sina håll i organisat- ionen haft svårt att ta till sig:
Det spelar ingen roll vad ni [på förbandet] tycker, det handlar om att vi ska få så många människor som möjligt. Om vi utformar den på det sätt som ni tycker är coolt så har vi inga sökande. Välj själv. Men här är också den här kulturella delen att man inte, man vill inte, man vill inte röra sig från sin trygga, lilla plätt där man har odlat i 20 år. "Jag har gjort så här och det kommer alltid att fungera så."
Det är ständig avvägning och det som organisationen måste förstå är att det som är internt tilltalande, är inte externt tilltalande utan man måste röra sig på den är skalan fram oc tillbaka. (…)
Hade jag misslyckats så hade jag ju inte haft samma kaxiga attityd, men nu kan jag ju faktiskt säga att "jag hör vad du säger men jag vet att det här är rätt för att jag kan mäta det". För att till skillnad mot annat så kan jag ju faktiskt mäta effekt. Jag mäter uppmärksamhetseffekt och jag mäter effekt och jag mäter resultatmål och där finns det ingen som är bättre än För- svarsmakten, det går inte att komma undan.
Min tolkning är att de n a f rutsättningarna − att vara en arbetsgivare i konkurrens med alla − oc de olika aktiviteter som inleddes, med bland annat kad extern kom- munikation, inte hade kommunicerats i så stor utsträckning internt. Medarbetare vid förbanden tog emot budskapen från radio, tv, tidningar och affischer i tunnelbanan – därav fanns det tolkningsutrymme för var och en. Det verkade även vara en svår ba- lansgång mellan information och marknadsföring såsom mellan aktiviteterna attra- hera, rekrytera och behålla. Men alla verkade vara eniga om att öppenhet och in- formation om verksamheten var viktig, gärna sådan som speglade "verkligheten".
*
Nu har fältmaterialet beskrivits: skeendet precis vid introduceringen, debatten och hur reformen presenterades och togs emot, samt hur den upplevdes förhålla sig till tiden. Därefter beskrev jag olika aspekter av reformeringen: ledarskap, utbildning, övning, insatser, villkor och att attrahera, rekrytera och behålla de soldater och sjö- män som anställts. Det är därför dags att ta nästa kliv när idén skall ut på en resa…
11
Från internationell utvecklingstrend till en
hundraårig praktik
I detta kapitel kommer reformeringen att beskrivas som en reseberättelse om en idé på färd från det globala organisationsfältet till en hundraårig praktik av värnplikts- försvar. Fältmaterialet analyseras vidare med hjälp av översättningsmodellen, och resultaten kommer att kopplas till tidigare forskning och teori.
11.1 En idé lånas från det globala organisationsfältet
Under åren innan övergången från värnplikt till anställt försvar hade en transform- ation från invasionsförsvar till insatsförsvar ägt rum i Sverige. Den militära organisationens uppgift hade förändrats från att främst försvara landet vid en in- vasion till att bidra till fred i omvärlden genom att delta i internationella insatser197.
På grund av den förändrade uppgiften skapades politiskt stöd för att Försvars- maktens personalförsörjning behövde reformeras. Den befintliga typen av personal- försörjning med värnplikt ansågs inte vara ändamålsenlig i ett försvar som skulle vara användbart, tillgängligt och flexibelt. En värnpliktig soldat eller sjöman kunde inte beordras att delta i internationella insatser, utan detta behövde av juridiska skäl vara frivilligt. Enda tillfället när detta kunde ske var efter ett politiskt fattat beslut om höjd beredskap, och politiska beslut kunde ta tid medan internationella insatser krävde tillgänglighet (prop. 2008/09:140; prop. 2009/10:160).
En överordnad idé bakom den svenska reformen var idén att lämna de kvantitativa, stora massarméerna, och ersätta de av mindre, kvalitativa försvar med välövad personal. För detta behövdes anställda soldater, inte värnpliktiga. Vid tiden för den svenska reformen hade denna idé redan fångats upp av ett flertal av Europas länder; såväl NATO-anslutna som deras icke-anslutna partnerländer. Inom militär forskning har den omnämnts som en internationell utvecklingstrend (Vasquez, 2005; Dandeker, 2009; King, 2011). King (2011) hävdade även att den militära utvecklingen är en avspegling av att samhällen i stort, vilket betydde en utveckling emot det kostnadseffektiva och specialiserade. Man kan säga att idén om det frivilligt anställda försvaret var en masteridé (Czarniawska och Joerges, 1996) dominant under de första dekaderna av det tjugoförsta seklet.
Trots att de länder som följt utvecklingstrenden hade sina specifika förutsättningar och därmed egna skäl till att övergå helt eller delvis till ett anställt försvar, så var den gemensamma idén att det anställda försvaret ansågs mer ändamålsenligt och mindre kostsamt (Williams, 2005; King, 2011). I många västliga industriländer delades en uppfattning om att stora försvarsmakter med värnplikt var gammalmodiga och "out of style" (Joenniemi, 2006, s. 2).
197 Det fanns andra uppgifter, till exempel att värna den territoriella integriteten, försvar vid väpnat angrepp samt att ge stöd till samhället vid påfrestande situationer.
Idén bakom den svenska reformen att övergå från värnplikt till ett anställt försvar, var därmed inte ny, unik eller isolerad, utan hade lånats med inspiration från det internationella militära fältet. Sådana abstrakta idéer behöver emellertid "inbäddas" i den plats dit idén färdas till (Czarniawska och Joerges, 1996). De måste anpassas till de förutsättningar som är specifika för den plats dit en idé rest, och detta görs genom redigering (Sahlin-Andersson, 1996; Wedlin och Sahlin, 2017).
Idén redigerades först av idébärarna. Men vilka var de? Det framgick av fältmaterialet att Försvarsmakten lämnade underlag och även fanns med i som sakkunniga, inför framtagande av det beslutsunderlag (prop. 2008/09:140; prop. 2009/10:160) som lämnades till riksdagen för omröstning. På bilden på sidan 76 ses överbefälhavaren lämna planeringsunderlag till ministern – en artefakt med hjälp av vilken idén reste från en idébärare på en plats till en idéanvändare på en annan plats. Det kan därför sägas att i Sverige kom idébärare från två olika håll: från Försvarsmakten och från regeringen. Ett exempel på svenska redigeringar var att värnplikten skulle vara vilande och kunde väckas upp om omvärldsläget, eller andra trängande omständigheter skulle kräva det. En annan svensk redigering var att det inte skulle vara ett yrkesförsvar, utan en personalförsörjning som skulle vila på frivillig grund.
Redigeringen var mer än semantisk. Svenska politiker ville inte att soldat eller sjöman skulle vara ett livstidsyrke, yrket som soldat och sjöman skulle kunna innehas under en begränsad tid i livet: en visstidsanställning i upp till 12 år. Redigeringen krävde också ett undantag från lagen om anställningsskydd, som sedan kallades "en seger för den svenska modellen", av både fackförbund och arbetsgivare, eftersom inga arbetsrättsliga lagändringar behövde göras, genom att det möjliggjordes via att avtal mellan arbetsmarknadens parter198.
En annan svensk redigering rörde de incitamentssystem som fanns i många andra länder: varianter av försäkringsprogram under tjänsten, utbetalningar av premier och erbjudande om universitetsutbildningar efter avslutad kontraktstjänstgöring, vilka inte fanns i den svenska redigerade versionen, det fanns inte heller några fasthållande, negativa incitament såsom bindande kontrakt eller sanktioner vid i förtid brutna kontrakt. Svenska soldater och sjömän skulle ha en uppsägningstid likt andra medarbetare.
Den svenska reformen var därför ingen direkt imitation, utan en översättning av den internationella idén, så att den skulle passa till det svenska välfärdssystemet och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Efter redigeringar och beslutsfattande var det dags för vidare färd av reformidén till den organisation där den skulle introduceras.
198 Tidningen Publikt, Försvaret får visstidsanställa i 12 år, 100520:
https://www.publikt.se/nyhet/forsvaret-far-visstidsanstalla-i-12-ar-12407 (besökt 200420)