8.3 Med fokus på internationella insatser
8.3.2 En morot?
Att det var emot bakgrund av den internationella uppgiften som de flesta av de nyanställda soldaterna och sjömännen hade sökt sig till Försvarsmakten vid tiden då reformeringen inleddes, var en uppfattning som innehades av ett flertal förbands- chefer. En av cheferna från armén sade att "i dagsläget är 99,5 procent egentligen enbart inriktade och intresserade av Försvarsmakten för att vi har en internationell uppgift…". Flera andra av förbandscheferna ansåg att det internationella var "driv- kraften" för soldater och sjömän som "vill komma ut" och "göra insats".
Det nämndes olika skäl till att det framstod som intressant med de internationella uppgifterna, men en tydlig bild var att det av nyanställda betraktades som ett även- tyr (jfr Hedlund, 2011). Vissa chefer sade att de som rekryterats kanske stod i valet mellan att luffa i Asien eller åka på internationell insats, då båda betraktades som något spännande att göra. Mot denna bakgrund hävdade flera chefer att de hade svårt att se att de unga soldaterna skulle stanna kvar om de inte fick möjlighet att åka ut på insatser internationellt. Innan det var dags för de nyanställda att kunna åka iväg på insats behövdes emellertid tid av förberedelser, både individuell träning och sammansatta övningar för att kunna verka tillsammans.
De lokala förbanden runt om i Sverige turades om att få ansvar för bemanning, för- beredelser och genomförande av det svenska bidraget i de större internationella in- satserna. Det fanns en tidsplan när vart och ett av förbanden skulle åka iväg och bi- dra i en internationell insats. Kopplat till tidsplanen kunde det vara ett par år, eller
135 Svenska bidrag vid de olika insatserna: 2009 (152 personer) och 2010 (277 personer) samt 2013 (152 personer), 2105 (77 personer) och 2017 (34 personer).
platser runt om i världen över hela konfliktskalan: från fredsövervakande och freds- bevarande till fredsframtvingande insatser133. De internationella insatserna var såle-
des en av Försvarsmaktens huvuduppgifter, om inte huvuduppgiften, – när det 2009 fattades beslut om reformering från värnplikt till ett anställt försvar.
8.3.1 Tidigare insatser
Vid tiden då reformeringen inleddes var det framför allt insatserna i Afghanistan och kusten utanför Somalia som var i fokus, men det fanns närvaro i fler länder,134
även om deltagandet i Afghanistan hade pågått längst av dessa (sedan 2001/2002). Insatsen i Afghanistan inom ramen för International Security Assistance Force (ISAF) var Sveriges personellt största engagemang ute i världen, med omkring 500 personer insatta över tid. Svenska delen av insatsen har över tid ändrat karaktär, men i huvudsak har Sverige haft ansvar för säkerhet i olika provinser i norra delen av Afghanistan och med sina centrala delar belägna i trakten runt Mazar-e-Sharif.
Bild 8.2 FS 22 genomför operation i området väster om Mazar-e-Sharif. Foto: FM Combat Camera, Löjtnant Lundahl.
Operation Atalanta var en marin insats i vattnen utanför Somalias kust, och genom- fördes inom ramen för EU Naval Force. I media har det ibland framställts som "pi- ratjakt", men missionen hade sin bakgrund i FN:s World Food Programme och handlade därför ytterst om eskort vid humanitära hjälpsändningar. Operationen
133 För en vidare genomgång av de internationella insatser som Sverige deltagit i, dess syfte, ledning, storlek etcetera rekommenderas Försvarsmaktens hemsida, Försvarsmakten utomlands, https:// www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/internationella-insatser/ (200515)
134 Det fanns bland annat även fortfarande bidrag till KFORs fredsbevarande insats i Kosovo, som tidigare hade varit ett omfattande insatsområde, men deltagandet med trupp i denna höll vid tiden för introduktionen på att reduceras (cirka 70 personer 2011 gentemot de ca 850 första halvan av 00- talet) och avvecklas (år 2013) för att sedan övergå till ett bestå i ett fåtal stabsbefattningar.
skulle skydda de av FN utsända sjötransporterna med mat och förnödenheter som var ämnade för nödställda i Somalia, men hade även till uppgift att övervaka fiske och sjötrafik för att avvärja och bekämpa sjöröveri samt väpnade rån emot fartyg. Sverige har deltagit vid flera tillfällen i Operation Atalanta, och bidragit med strids- båtar, bordningsstyrka och helikoptrar, och även ledningsfartyg135.
Bild 8.3 ME03 och det svenska bidraget med HMS Carlskrona med bordningsstyrka, helikopterenhet och besättning som patrullerar i Adenviken och Indiska Oceanen. Foto: FM Combat Camera, A. Norén
8.3.2 En morot?
Att det var emot bakgrund av den internationella uppgiften som de flesta av de nyanställda soldaterna och sjömännen hade sökt sig till Försvarsmakten vid tiden då reformeringen inleddes, var en uppfattning som innehades av ett flertal förbands- chefer. En av cheferna från armén sade att "i dagsläget är 99,5 procent egentligen enbart inriktade och intresserade av Försvarsmakten för att vi har en internationell uppgift…". Flera andra av förbandscheferna ansåg att det internationella var "driv- kraften" för soldater och sjömän som "vill komma ut" och "göra insats".
Det nämndes olika skäl till att det framstod som intressant med de internationella uppgifterna, men en tydlig bild var att det av nyanställda betraktades som ett även- tyr (jfr Hedlund, 2011). Vissa chefer sade att de som rekryterats kanske stod i valet mellan att luffa i Asien eller åka på internationell insats, då båda betraktades som något spännande att göra. Mot denna bakgrund hävdade flera chefer att de hade svårt att se att de unga soldaterna skulle stanna kvar om de inte fick möjlighet att åka ut på insatser internationellt. Innan det var dags för de nyanställda att kunna åka iväg på insats behövdes emellertid tid av förberedelser, både individuell träning och sammansatta övningar för att kunna verka tillsammans.
De lokala förbanden runt om i Sverige turades om att få ansvar för bemanning, för- beredelser och genomförande av det svenska bidraget i de större internationella in- satserna. Det fanns en tidsplan när vart och ett av förbanden skulle åka iväg och bi- dra i en internationell insats. Kopplat till tidsplanen kunde det vara ett par år, eller
135 Svenska bidrag vid de olika insatserna: 2009 (152 personer) och 2010 (277 personer) samt 2013 (152 personer), 2105 (77 personer) och 2017 (34 personer).
än längre tid, kvar från det att en soldat blev anställd, tills det var dags för dennes förband att åka iväg.
Förbandets förberedelsetid fram till insats beskrevs av befälen som intensiv. Flera av dem berättade att de ibland knappt förstod hur de skulle hinna bygga upp de in- dividuella förmågor och den grad av samövning som krävdes för att kunna åka iväg på deras planerade insats ett par år senare.
Något som verkade bekymra cheferna i ungefär lika stor utsträckning som hur de skulle hinna bygga upp förmågor och samöva, var att förberedelsetiden betraktades på ett annat sätt bland soldaterna jämfört med hur de själva såg på den. De unga soldaterna ville åka ut internationellt så snart det gick. "Det är skillnad på en 40- åring överstelöjtnant och en 20-åring", sade en av bataljoncheferna: "för de unga soldaterna framstår tiden fram till man åker som en livstid".
Det var även vissa befäl som kände en oro kopplat till tiden när deras förband skulle åka ut internationellt. Vissa av dem tyckte att om det var för lång tid fram till deras insats, kunde det vara en risk att soldaterna inte skulle tycka att det var värt väntan, utan istället sluta eller vilja byta förband till ett som skulle åka iväg tidigare. Det kunde till och med uppstå konkurrens förbanden emellan, så de blir spelade ut emot varandra. Ett befäl liknade en situation som denna vid ett legoknektsystem136, vilket
han absolut ville undvika att svenska försvaret skulle hamna i.
Internationella insatser förstods således som en morot av både förbandschefer och befäl. Bland förbandschefernas beskrivningar av hur deltagandet i internationell insats förhöll sig kopplat till reformeringen så hördes beskrivningar som ett fläsk- ben i andra änden, en morot, och en sockerbit.
Utmaningen låg, enligt många förbandschefer och befäl, i att skapa tillräckligt sti- mulerande arbetsuppgifter, eftersom de uppfattade att det var för att få stimulans och spänning som många av soldaterna hade sökt sig till Försvarsmakten.
På vissa förband sades det att den internationella uppgiften som Försvarsmakten hade som skäl till själva reformeringen, var även en förutsättning för att kunna be- hålla de soldater som anställts. Reformens mål blev då även ett medel för dess ge- nomförande.
När cheferna sade att de upplevde att den internationella uppgiften var en spänningsfylld aspekt av arbetet, så refererade de inte sällan till det sätt som För- svarsmakten marknadsfört sin verksamhet. Det sades av flertal chefer att Försvars- makten i sin externa kommunikation signalerat internationella miljöer, utmaningar, fart och spänning i kampanjerna, och att det varit detta som till stor del appellerat
136 En soldat som deltar i krig i främmande land mot betalning. NE, legosoldat: https://www-ne- se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/legosoldat (besökt 191123) Legoknektsystem var således styrkor som var uppbyggda av lejda legosoldater från andra länder.
till de nya anställda. Begreppet "spänningssökare" hade troligen sin uppkomst i de målgrupps-analyser som den centrala staben låtit göra137.
Målgruppen Spänningssökare bestod framför allt av män i åldern 18 till 21 år som sökte utmaningar. Om detta hade förbandscheferna fått höra i samband med inform- ationsstabens föredragningar. Begreppet spänningssökare användes då och då i samtal med förbandsledningar och någon gång även bland högre befäl på förband. "Det är ju det som de har kommit hit för", som någon av cheferna uttryckte det. Flera chefer hade svårt att se att de unga soldaterna skulle stanna kvar om de inte fick möjlighet att åka ut internationellt. Utifrån viljan att möta de unga soldaternas förväntningar så fanns en farhåga om det förändrade omvärldsläget.