Debatt inom organisationen

Officersförbundet organiserar mer än nittio procent av samtliga officerare54_. Officerstidningen är den medlemstidning som förbundet skickar hem till var och en

av sina medlemmar åtta gånger per år. Enligt tidningens egen uppgift lästes tidningen av 25000 personer vid tiden för reformbeslutet. Officerstidningen rymmer – förutom fackliga nyheter och ledare från ordföranden eller annan styrelsemedlem – även nyheter kring försvarsmaktens verksamhet och reportage från besök vid olika förband runt om i landet, och ibland även reportage från andra länders försvarsmakter. Tidningen brukar inte sällan ligga på bordet i fikarummet runt om på förband och är – på grund av sin spridning och sin dominerande ställning – något av en intern opinionsledare.

I nr 3 200955 _{publicerades en artikel som beskrev officerskåren som delad när det}

kom till frågan om värnplikt kontra frivillighet. Därför har skribenterna vid tidningen bett två generaler, en som vill behålla plikten och en som anser den vara

53_{"Inte ett pip" hävdade Göran Rosenberg i texten "Efter värnplikten: Ett tomrum i det politiska} landskapet" i Dagens Nyheter 101024, https://www.dn.se/ledare/kolumner/efter-varnplikten/ (besökt 150716) samt referens till denna i ESO-rapport 2011:2, s. 233; Niklas Ekdal hävdade att "stora f rändringar sker nästa alltid i det t sta…" i Tidningen Affärsvärlden, "Värnplikten in Memoriam", 100330, publicerad online 100401: https://www.affarsvarlden.se/artikel/varnplikten- in-memoriam-6724636 (besökt 150716)

54 _{Inför introduceringen av reformen, per 100630, hade Officersförbundet 15535tusen medlemmar,} varav 8819 officerare. 93-95% av yrkesofficerare uppges vara medlemmar i Officersförbundet. Källa: Officersförbundet.

55 _{Utgiven strax innan det politiska beslutet, men efter det att FM lämnat över sitt underlag till} försvarsministern 30 januari.

förlegad, att ge sina argument till läsarna av tidningen under rubriken "Debatt – Pliktkampen".

Bild 5.1 Källa: Officerstidningen, 2009:3

Generalmajoren (GM), tillika Försvarsmaktens Utvecklingschef, listade under rubri- ken "Värnplikt – NEJ tack" sina tre huvudargument för att det inte går att behålla värnpliktssystemet. Han påtalade att det viktigaste skälet till en reformerad personalförsörjning var "en helt förändrad svensk säkerhetspolitik"; en säkerhets- politik som har gått "från utanförskap till integration, samverkan och samarbete". Eftersom utlandsstyrkan är separerad från den nationella insatsorganisationen, satsas det miljarder på en organisation som inte används vid insatser internationellt, enligt GM. Hans andra skäl var att dagens soldatroll är mer komplex än förut vilket kräver bättre träning. Detta uppnås inte med värnpliktssystemets korta utbildnings- tid som i huvudsak producerar "rookies".

Hans tredje argument hade med legitimitet att göra: dagens värnplikt fungerade mer som en rekryteringspool till internationella insatser än som del av ett förband i in- satsorganisationen. Han hade gärna sett att en mönstringsplikt funnits kvar, men att den breddats till att gälla såväl kvinnor som män. Detta hade, enligt GM, givit För- svarsmakten en unik möjlighet att knyta kontakt med mer än 100 000 potentiellt frivilliga i varje årskull unga människor. Han kunde även se fördelar med en kortare grundutbildning under plikt. Oavsett vad pliktutredningen kommer fram till och vad politikerna beslutar, hävdade GM att försvarets största utmaning blir "att ha en attraktionskraft, m a o en utmanande och trovärdig verksamhet."

samt på militärstrategisk nivå. Vid tiden för det parlamentariska beslutet att reformera ledde vare sig plikten som ideologi och princip eller som lösning på personalförsörjningen till någon bredare debatt ute i samhället53_{. Trots att vissa av}

riksdagspartierna – socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister – hade invändningar emot beslutet som sådant och/eller emot dess slutliga utformning, så verkade det inte heller i riksdagen vara ett tema som skapade stor uppslutning bland ledamöterna. Dåvarande försvarsministern skrev då följande i sin blogg om riksdagsdebatten inför omröstningen av inriktningspropositionen (090612):

Förvånansvärt få talare deltog i debatten. Endast en vardera från socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern. Moderaterna hade fyra före- trädare med i debatten. Det känns dessvärre symptomatiskt att när landets försvarsförmåga och försvarets inriktning diskuteras, så känner sig ganska få ledmöter [sic] kallade att delta. När lokala förband eller industrifrågor diskuteras kan intresset bli större.

Om det inte fanns något större folkligt eller medialt engagemang i värnpliktsfrågan inför beslutet att reformera, hur såg det då ut internt i Försvarsmakten?

5.1.2 Debatt inom organisationen

Officersförbundet organiserar mer än nittio procent av samtliga officerare54_. Officerstidningen är den medlemstidning som förbundet skickar hem till var och en

av sina medlemmar åtta gånger per år. Enligt tidningens egen uppgift lästes tidningen av 25000 personer vid tiden för reformbeslutet. Officerstidningen rymmer – förutom fackliga nyheter och ledare från ordföranden eller annan styrelsemedlem – även nyheter kring försvarsmaktens verksamhet och reportage från besök vid olika förband runt om i landet, och ibland även reportage från andra länders försvarsmakter. Tidningen brukar inte sällan ligga på bordet i fikarummet runt om på förband och är – på grund av sin spridning och sin dominerande ställning – något av en intern opinionsledare.

I nr 3 200955 _{publicerades en artikel som beskrev officerskåren som delad när det}

kom till frågan om värnplikt kontra frivillighet. Därför har skribenterna vid tidningen bett två generaler, en som vill behålla plikten och en som anser den vara

53 _{"Inte ett pip" hävdade Göran Rosenberg i texten "Efter värnplikten: Ett tomrum i det politiska} landskapet" i Dagens Nyheter 101024, https://www.dn.se/ledare/kolumner/efter-varnplikten/ (besökt 150716) samt referens till denna i ESO-rapport 2011:2, s. 233; Niklas Ekdal hävdade att "stora f rändringar sker nästa alltid i det t sta…" i Tidningen Affärsvärlden, "Värnplikten in Memoriam", 100330, publicerad online 100401: https://www.affarsvarlden.se/artikel/varnplikten- in-memoriam-6724636 (besökt 150716)

54 _{Inför introduceringen av reformen, per 100630, hade Officersförbundet 15535tusen medlemmar,} varav 8819 officerare. 93-95% av yrkesofficerare uppges vara medlemmar i Officersförbundet. Källa: Officersförbundet.

55 _{Utgiven strax innan det politiska beslutet, men efter det att FM lämnat över sitt underlag till} försvarsministern 30 januari.

förlegad, att ge sina argument till läsarna av tidningen under rubriken "Debatt – Pliktkampen".

Bild 5.1 Källa: Officerstidningen, 2009:3

Generalmajoren (GM), tillika Försvarsmaktens Utvecklingschef, listade under rubri- ken "Värnplikt – NEJ tack" sina tre huvudargument för att det inte går att behålla värnpliktssystemet. Han påtalade att det viktigaste skälet till en reformerad personalförsörjning var "en helt förändrad svensk säkerhetspolitik"; en säkerhets- politik som har gått "från utanförskap till integration, samverkan och samarbete". Eftersom utlandsstyrkan är separerad från den nationella insatsorganisationen, satsas det miljarder på en organisation som inte används vid insatser internationellt, enligt GM. Hans andra skäl var att dagens soldatroll är mer komplex än förut vilket kräver bättre träning. Detta uppnås inte med värnpliktssystemets korta utbildnings- tid som i huvudsak producerar "rookies".

Hans tredje argument hade med legitimitet att göra: dagens värnplikt fungerade mer som en rekryteringspool till internationella insatser än som del av ett förband i in- satsorganisationen. Han hade gärna sett att en mönstringsplikt funnits kvar, men att den breddats till att gälla såväl kvinnor som män. Detta hade, enligt GM, givit För- svarsmakten en unik möjlighet att knyta kontakt med mer än 100 000 potentiellt frivilliga i varje årskull unga människor. Han kunde även se fördelar med en kortare grundutbildning under plikt. Oavsett vad pliktutredningen kommer fram till och vad politikerna beslutar, hävdade GM att försvarets största utmaning blir "att ha en attraktionskraft, m a o en utmanande och trovärdig verksamhet."

Brigadgeneralen (BG), tillika vice rektor på Försvarshögskolan och även före detta ställföreträdande personaldirektör inom Försvarsmakten, å sin sida, skrev under rubriken "Värnplikt – JA tack" att värnplikt "garanterar både kvalitet och kvantitet" i personalens struktur. Han hävdade dessutom att värnplikten är billigare än "anställd frivillighet" och att den "platsar i ett modernt försvar både idag och imorgon". Han var förespråkare för en grundutbildning som bygger på värnplikt. Vidare, med en könsneutral plikt att mönstra, får man en bredare bas att rekrytera ifrån, vilket gör att principen "bäst lämpad och mest motiverad" kan gälla. Detta, enligt BG, skall förhoppningsvis leda till att inte någon tas ut emot sin egen vilja. Han var även positiv till kaderprincipen, som betyder att man skall inneha samma roll hemma som i insats. BG skrev vidare att han hade granskat det underlag som FM lämnat till regeringen inför dess inriktningsproposition och att det föreslagna systemet inte kommer att fungera kopplat till rekrytering, sökande och volymer.

I det följande numret av tidningen, nr 4 2009, skrev GM replik till såväl rubriksättare som till BG. I hans åsikt var rubriken "Värnplikt – NEJ tack" inte riktigt rättvisande eftersom han argumenterade för ett blandsystem, där könsneutral mönstring skall vara pliktig och möjligen även en kortare tjänstgöring under plikt. Hans "nej" avsåg det att värnpliktiga deltar i internationella insatser, och enligt honom måste alla svenska förband kunna användas överallt − både emma oc borta.

Denna förtydligande replik från GM kunde tolkas som att de båda debattörerna var eniga i två frågor: att värnpliktssystemet behöver förändras, och att det i det förändrade systemet skulle ingå en könsneutral plikt att mönstra. De var även eniga om en kortare inledande utbildning under plikt. Ingen av dem verkade emellertid vara för ett renodlat anställt försvar likt det som det politiskt beslutades om några månader senare.

Försvarsmaktens personaltidning Försvarets forum ges ut till samtliga som är an- ställda i någon form: från heltidsanställda till reservister, och såväl officerare som civilanställda. Försvarets forum har därför en mycket bred intern täckning. Tidningen ges ut med sex nummer per år, skickas hem till samtliga anställda, och syftar enligt egen beskrivning till att rapportera vad som händer i olika delar av Försvarsmakten och att "spegla livet"56 _{som anställd.}

Vid tiden inför reformbeslutet fanns det flera artiklar om värnplikten och om ett an- ställt försvar. Artiklarna inkluderade både internationella utblickar – vad andra nat- ioner gjort – och rapportering av den nationella politiska beslutsprocessen. Det fanns i de tidningar som kom inför beslutet inte några arrangerade debatter eller presenterade meningsskiljaktigheter kring för och emot en reformering i det redaktionella materialet.

Under rubriken "Åsikten" i slutet av varje nummer fanns emellertid utrymme för medarbetare att sända in frågor och synpunkter; där förekommer därför insändare ur

56 _{Försvarsmakten, Försvarets forum:}

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/tidningar/forsvarets-forum/ (besökt 190911)

ett brett spektra av ämnen. Det kan handla om allt från önskan om mer puts och ordning till aspekter på visst materielsystem, egna upplevelser av administ- ration eller synpunkter på tidningen Försvarets forum i sig. Till Åsikten har enskilda medarbetare även skickat in sin syn på värnpliktsförsvar kontra ett an- ställt försvar samt presenterat undringar och fråge- ställningar som är kopplade till personalförsörjnings- reformen.

Nummer 1 2009 gavs ut strax efter det att överbe- fälhavaren överlämnat underlaget till försvars- ministern inför inriktningspropositionen. På omslaget fanns dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt prov- andes bombdräkt när han i januari 2009 besökte de svenska trupperna som verkade i Afghanistan. I detta nummer fanns även följande insändare kring den framtida inriktningen.57

Det blir dyrare

Att ha kontraktsanställda inne hela tiden istället för värnpliktiga tror jag kommer att bli dyrare. Men vi slipper höra ord som grå arbetskraft då kontraktsanställda får pengar för jobbet de gör

Insänt av en medarbetare vid en av Försvarsmaktens skolor

Mer ekonomiskt?

Det är bra om vi får en större tillgänglighet och användbarhet i form av högre nivå på soldaten. Om det blir mer ekonomiskt får framtiden utvisa - generellt så kostar kvalitet pengar. Många vill ha utveckling men inte förändringar. Det blir en intressant tid framöver.

Insänt av en medarbetare vid ett av arméns förband

Vänd på pyramiden

Ekonomi används som slagträ av både förespråkare och motståndare till reformeringsförslagen. Ur ett underifrånperspektiv sett borde man kunna rädda verksamheten på förbandsnivå genom kraftfull omorganisation av Försvarsmaktens ledningsstruktur. Det är hög tid att vända pyramiden på rätt håll igen så att den står på basen och inte tvärtom som i nuläget. I en sådan omorganisation torde det kunna frigöras medel till både ett värnpliktssystem och stående anställda styrkor.

Insänt av en medarbetare vid ett marint förband

57 _{Undertecknade av insändare kring reformen har anonymiserats.}

Bild 5.2 Statsministern besöker svenska trupper. Källa: Försvarets forum, 2009:1

Brigadgeneralen (BG), tillika vice rektor på Försvarshögskolan och även före detta ställföreträdande personaldirektör inom Försvarsmakten, å sin sida, skrev under rubriken "Värnplikt – JA tack" att värnplikt "garanterar både kvalitet och kvantitet" i personalens struktur. Han hävdade dessutom att värnplikten är billigare än "anställd frivillighet" och att den "platsar i ett modernt försvar både idag och imorgon". Han var förespråkare för en grundutbildning som bygger på värnplikt. Vidare, med en könsneutral plikt att mönstra, får man en bredare bas att rekrytera ifrån, vilket gör att principen "bäst lämpad och mest motiverad" kan gälla. Detta, enligt BG, skall förhoppningsvis leda till att inte någon tas ut emot sin egen vilja. Han var även positiv till kaderprincipen, som betyder att man skall inneha samma roll hemma som i insats. BG skrev vidare att han hade granskat det underlag som FM lämnat till regeringen inför dess inriktningsproposition och att det föreslagna systemet inte kommer att fungera kopplat till rekrytering, sökande och volymer.

I det följande numret av tidningen, nr 4 2009, skrev GM replik till såväl rubriksättare som till BG. I hans åsikt var rubriken "Värnplikt – NEJ tack" inte riktigt rättvisande eftersom han argumenterade för ett blandsystem, där könsneutral mönstring skall vara pliktig och möjligen även en kortare tjänstgöring under plikt. Hans "nej" avsåg det att värnpliktiga deltar i internationella insatser, och enligt honom måste alla svenska förband kunna användas överallt − både emma oc borta.

Denna förtydligande replik från GM kunde tolkas som att de båda debattörerna var eniga i två frågor: att värnpliktssystemet behöver förändras, och att det i det förändrade systemet skulle ingå en könsneutral plikt att mönstra. De var även eniga om en kortare inledande utbildning under plikt. Ingen av dem verkade emellertid vara för ett renodlat anställt försvar likt det som det politiskt beslutades om några månader senare.

Försvarsmaktens personaltidning Försvarets forum ges ut till samtliga som är an- ställda i någon form: från heltidsanställda till reservister, och såväl officerare som civilanställda. Försvarets forum har därför en mycket bred intern täckning. Tidningen ges ut med sex nummer per år, skickas hem till samtliga anställda, och syftar enligt egen beskrivning till att rapportera vad som händer i olika delar av Försvarsmakten och att "spegla livet"56 _{som anställd.}

Vid tiden inför reformbeslutet fanns det flera artiklar om värnplikten och om ett an- ställt försvar. Artiklarna inkluderade både internationella utblickar – vad andra nat- ioner gjort – och rapportering av den nationella politiska beslutsprocessen. Det fanns i de tidningar som kom inför beslutet inte några arrangerade debatter eller presenterade meningsskiljaktigheter kring för och emot en reformering i det redaktionella materialet.

Under rubriken "Åsikten" i slutet av varje nummer fanns emellertid utrymme för medarbetare att sända in frågor och synpunkter; där förekommer därför insändare ur

56 _{Försvarsmakten, Försvarets forum:}

https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/tidningar/forsvarets-forum/ (besökt 190911)

ett brett spektra av ämnen. Det kan handla om allt från önskan om mer puts och ordning till aspekter på visst materielsystem, egna upplevelser av administ- ration eller synpunkter på tidningen Försvarets forum i sig. Till Åsikten har enskilda medarbetare även skickat in sin syn på värnpliktsförsvar kontra ett an- ställt försvar samt presenterat undringar och fråge- ställningar som är kopplade till personalförsörjnings- reformen.

Nummer 1 2009 gavs ut strax efter det att överbe- fälhavaren överlämnat underlaget till försvars- ministern inför inriktningspropositionen. På omslaget fanns dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt prov- andes bombdräkt när han i januari 2009 besökte de svenska trupperna som verkade i Afghanistan. I detta nummer fanns även följande insändare kring den framtida inriktningen.57

Det blir dyrare

Att ha kontraktsanställda inne hela tiden istället för värnpliktiga tror jag kommer att bli dyrare. Men vi slipper höra ord som grå arbetskraft då kontraktsanställda får pengar för jobbet de gör

Insänt av en medarbetare vid en av Försvarsmaktens skolor

Mer ekonomiskt?

Det är bra om vi får en större tillgänglighet och användbarhet i form av högre nivå på soldaten. Om det blir mer ekonomiskt får framtiden utvisa - generellt så kostar kvalitet pengar. Många vill ha utveckling men inte förändringar. Det blir en intressant tid framöver.

Insänt av en medarbetare vid ett av arméns förband

Vänd på pyramiden

Ekonomi används som slagträ av både förespråkare och motståndare till reformeringsförslagen. Ur ett underifrånperspektiv sett borde man kunna rädda verksamheten på förbandsnivå genom kraftfull omorganisation av Försvarsmaktens ledningsstruktur. Det är hög tid att vända pyramiden på rätt håll igen så att den står på basen och inte tvärtom som i nuläget. I en sådan omorganisation torde det kunna frigöras medel till både ett värnpliktssystem och stående anställda styrkor.

Insänt av en medarbetare vid ett marint förband

57 _{Undertecknade av insändare kring reformen har anonymiserats.}

Bild 5.2 Statsministern besöker svenska trupper. Källa: Försvarets forum, 2009:1

Samtliga insändare var införda efter att FM lämnat sitt underlag, men före beslutet om reformen, och de behandlar på ett eller annat sätt den ekonomiska aspekten av reformen. Skribenterna var tveksamma till om reformen kommer att vara bättre ur ett ekonomiskt perspektiv, såsom det hävdats från politiskt håll. Ingen av de tre insändarskribenterna var direkt negativa till genomförandet av reformen som sådan, men samtliga ifrågasatte på ett eller annat sätt förankringen, frånvaron av alternativ, samt den ekonomiska analysen bakom den. Ingen av insändarna följdes upp med någon respons, vare sig från andra medarbetare eller från ledning i de kommande numren av Försvarets forum.

På Försvarsmaktens intranät, kallat emil58_{, fanns också möjligheten att föra diskuss-}

ion i forum, men denna möjlighet verkar ha utnyttjats i låg grad för att diskutera re- formen. Detta var inget anmärkningsvärt, då det inte var mycket diskussioner i forum på emil över huvud taget. Anledningarna kan vara skilda, men ett skäl kan vara att inte all personal har tillgång till dator och/eller intranät. Detta sades också av informatör vara en av anledningarna till att distribuera Försvarets forum som fysisk tidning till de anställdas hemadresser.

Om rapportering och debatt kring reformen inte var så omfattande i traditionella media och i etablerade forum, så kan inte det samma sägas om de diskussioner som fördes på de så kallade försvarsbloggarna. Förekomsten av försvarsbloggar var vid tiden för reformeringen en relativt ny företeelse, och dessa var ofta initierade av en- skilda medarbetare inom Försvarsmakten eller andra personer med ett intresse för frågor inom försvars- och/eller säkerhetspolitik – som ett sätt att nå ut och skapa en debatt.

Själva bloggarna hade ingen formell koppling till Försvarsmakten, och samtliga av de mer inflytelserika bloggarna skrev dessutom under pseudonym.

Trots den utom-organisatoriska karaktären på bloggarna, är min tolkning att de varit bidragande som debattforum i reformeringen. Detta då de inlägg som bloggare gjorde skapade livlig debatt i kommentarsfälten på nätet och de har även, speciellt när det handlat om mer brännande frågor, präglat en del av de vardagliga samtal som förts mellan medarbetare på mässar och vid lunchbord på förband runt om i landet.59 _{I något fall deltog även överbefälhavaren i debatten genom ett öppet brev}

på den kanske mest kända bloggen, Wiseman’s Wisdoms60_.

58 _{Intranätet emil vidareutvecklades och bytte med hjälp av en namntävling namn till emilia under} våren 2013.

59 _{Någon fristående blogg inkluderades sedan i den bloggportal som Försvarsmakten etablerade.} Vissa av de anonyma bloggarna valde även i ett senare skede att gå ut offentligt med sin verkliga identitet, alternativt blev "avslöjade" SvD, "Försvarsbloggaren Wiseman talar ut", 131218: