Anknytning till föräldrar och syskon

En ung kvinna berättar om sina förbättrade sociala relationer med sina föräldrar sedan hon skrevs in på H8:

Mina föräldrar bor tillsammans. Dom tycker att jag har för- bättrat mig. Tycker att jag börjar vara hemma mer. Börjar tän- ka på mig själv mer och mer. Jag pratar mer med min mamma och hon förstår mig mycket bättre. Tidigare har jag inte berät- tat allt. Typ om jag skulle berätta en sak, berättade jag det minsta. Nu kan jag berätta allting för henne. Jag tror detta har förändrats sedan jag kom in här på H8.381

En annan ung kvinna har en liknande berättelse:

Jag känner mer att jag nu kan prata med mina föräldrar. H8 har fått mig att tänka att man inte behöver ha så stor ilska mot sina föräldrar. Det är lättare att öppna sig i stället för dem. Ti- digare var relationen med mina föräldrar inte alls bra. Vi brå- kade. Jag skrek. Jag gick ut utan att säga till var jag skulle eller när jag skulle komma tillbaka. Nu har det blivit bättre. Jag pra- tar med dem. Jag berättar hur jag tänker och tycker. Det känns mycket bättre nu.382

Enligt sociala band-teorin minskar risken avsevärt om ett barn se- dan födseln har bra sociala relationer med sina föräldrar för att denne skall begå brott.383 För att förhindra återfall i kriminalitet arbetar därför H8-teamet aktivt med att förbättra den sociala an- knytningen mellan de unga och deras föräldrar. Flera av de unga

380 Socialstyrelsen 2006, s. 7 och 14; Repstad 2005 [1998], s. 244–247. 381 Intervju med en ung 070403.

382 Intervju med en ung 070319. 383 Hirschi 1969; Ring 1999.

som jag intervjuade berättade att de tidigare bråkade med sina för- äldrar, var ute sent på nätterna med sina kamrater, ljög om var de hade varit och vem de hade träffat samt drack alkohol, men att de efter att ha börjat på H8 har börjat prata allt mer med sina föräld- rar och tillbringa en större del av sin fritid i hemmet. En ung man som bor i en fosterfamilj reflekterar över hur de unga på H8 tränas för att få en bättre relation med sina föräldrar:

Jag har inte några föräldrar. Jag bor i en fosterfamilj. Det kan man också få hjälp med. Jag har behövt hjälp många gånger med min relation till min fosterfamilj. Det beror helt och hållet på om du verkligen vill förändra den. Du har chansen att för- ändra den om du vill. Man har lärt sig att prata med sin föräl- der och har man lätt att bli förbannad på sin förälder lär man sig ilskekontroll här på ART. Där får du lära dig att dämpa din aggressivitet. Det kan du använda dig av när du kommer i en sådan situation med din mamma eller pappa. Det hjälper.384

Det finns unga som berättar att de fortfarande är ute och festar med sina kamrater, men att de då endast gör detta på helger och med sina föräldrars kännedom. Tanken är att när den sociala an- knytningen mellan föräldrar och barn stärks, minskar också kam- raters och gatans kriminella lockelser. Detta är det första viktiga steget bort från en kriminell livsstil till en mer socialt accepterad tillvaro med en inrutad vardag. När det gäller syskon kan det na- turligtvis vara så att de yngre syskonen lär sig att begå brott av sina äldre syskon (överföringsteorin), men det var inget som framgick i mina intervjuer. Vid något enstaka fall framgick det att den unge hade ett syskon som satt på ungdomsinstitution. Subversiva berät- telser om syskonens eventuella kriminella förehavanden fick jag inte ta del av. En ung man berättar klarsynt om sin förbättrade so- ciala relation med sin mor:

Jo, jag bor med min mamma – min mamma och pappa är skil- da. Så det är bara min mamma jag bor med och hon är stolt över mig. Det är stor skillnad. Vi snackar mer med varandra nu.

Jag behöver inte vara rädd för att gå till henne och snacka. Ta upp saker som jag har på hjärtat. Vi kommer bra överens om tider när jag ska gå ut och om allting som jag vill göra. Hon li- tar mer på mig. Hon vet att jag inte håller på med någonting. Hon vet att när jag säger att jag ska gå ut och festa med mina vänner så vet hon att jag inte kommer att göra någonting. Det är stor skillnad. Tidigare kom jag inte så bra överens med min mamma. Jag ljög för henne och berättade inget för henne. Jag gjorde mycket bakom hennes rygg. Nu kan jag berätta allting för henne.385

I överensstämmelse med den unge mannens berättelse ökar föräld- rarnas sociala insyn och kontroll över dennes privatliv samtidigt som den sociala anknytningen stärks. När jag intervjuade den unge mannen i mars 2007 hade hans relation, enligt egen utsago, med i första hand sin mor förbättrats väsentligt sedan inskrivningen på H8. Inte desto mindre fick han återfall i brott i slutet av 2007, drygt två månader efter utskrivningen från H8. Detta fall visar hur svårt det kan vara att bryta med sin kriminella livsstil och att det är relativt vanligt med återfall i brott. Att helt bryta med sin kriminel- la livsstil påminner till viss del om att sluta med ett missbruk i och med att det kan vara en långvarig process och att vägen ut ur kri- minalitet är kantad med motgångar. Det handlar helt enkelt om ett successivt identitetsbyte för den unge. Trots att jag inte vet om denne unge mans sociala band med sina föräldrar åter hade för- sämrats, kan jag inte låta bli fundera över hur djupt dessa sociala band hinner växa under den relativt korta tiden på H8 i jämförelse med alla de tidigare åren då lojaliteten med kamraterna många gånger varit starkare än till föräldrarna. Sociala band blir natur- ligtvis starkast om de får en gynnsam utveckling tidigt i ett barns liv, även om kamraternas grupptryck och kriminalitet inte en gång för alla är förutbestämda.

En annan tanke är att det antagligen är svårare att hålla sig borta från kriminalitet när man skrivits ut från H8, trots att brottsstati- stiken sträcker sig över en allt för kort tidsperiod för att ge något

entydigt svar. Börjeson skriver följande om hur svårt det kan vara att laga en trasig social relation mellan föräldrar och barn:

Denna förändring är ofta förknippad med svårigheter i ”det normala fallet”. Har den tidigare relationen varit konfliktfylld, kan resultatet av transitionen bli en mer eller mindre definitiv separation mellan föräldern och den unga människan, och ett definitivt avståndstagande från de arenor där den unga männi- skan möter positiva förebilder.386

Medan merparten av de unga berättar att deras sociala relation med föräldrarna hade förbättrats väsentligt sedan de skrevs in på H8, hade deras relation med syskonen i de flesta fallen alltid varit bra eller mycket bra. En ung man berättar dock om sin något olik- artade sociala relation med sina fyra syskon:

Jag har fyra syskon och har bra relation med dem. Tre av mina äldre syskon bor inte hemma. Jag har alltid haft bra relation med min bror och vi har kunnat prata. Mina andra tre syskon är flickor så vi har inte pratat så mycket, men nu sitter vi och skojar och spelar spel. Tidigare var jag nästan alltid ute med kompisar och var nästan aldrig hemma.387

En ung kvinna har än mer positiva erfarenheter av relationen med sina syskon:

Jag har fyra bröder. Jag har alltid haft bra relation med mina syskon. Det är ingen skillnad mot tidigare.388

Detta tyder på att det är relationen mellan föräldrar och barn som behöver uppmärksammas särskilt. För även om en majoritet berät- tade för mig att deras anknytning med föräldrarna hade blivit bätt- re eller mycket bättre sedan de skrevs in på H8 är det högst troligt att detta sociala band är ganska skört, vilket gör att det krävs lång- siktigt kontinuerligt familjearbete för att bandet inte ska brista

386 Börjeson 2008, s. 125. 387 Intervju med en ung 070309. 388 Intervju med en ung 070315.

igen. Vistelsen på H8 utgör trots allt en relativt kort period i per- sonens hela liv. Därför blir min poäng att det är särskilt viktigt att fortsätta det påbörjade familjearbetet även efter H8 för att den unge inte skall återfalla i brott.

En annan observation som i och för sig är vida känd, men som ve- rifieras här, är att den allra effektivaste preventiva insatsen för att förebygga att unga inte skall begå brott är att staten, kommuner och näringslivet investerar ekonomiska och sociala resurser i utsat- ta områden när det gäller arbetstillfällen, familjearbete, skola, fri- tidsverksamheter och förskola. IoF arbetar i de allra flesta fallen med ambitionen att den unge inte skall placeras på HVB eller insti- tution, så vida det inte är absolut nödvändigt utifrån samhällets och den unges perspektiv. Det kan också finnas ett domstolstolsbe- slut om ungdomsvård enligt LSU som gör att den unge skrivs in på H8 efter avslutad institutionsvistelsen.389