Det första nätverksmötet

Det första nätverksmötet iscensätts omkring en månad efter att den unge blivit inskriven på H8. Uppdragsgivaren för mötet är vanligt- vis socialsekreteraren och H8-teamet. Mötet hålls cirka fyra veckor efter inskrivning och beräknas vara i cirka tre timmar. Frågeställ- ningar som förmodas avhandlas på det första nätverksmötet mötet är:

• Vad har kommit fram under teamets kontakter och kartlägg- ning?

• Vilken hjälp (stöd, insatser, åtgärder) behöver den unge och familjen?

• Hur kan den unge och familjen få hjälp?

• Kan socialsekreteraren avsluta socialtjänstens utredning? Andra ämnen som förmodas behandlas på det första nätverksmötet är:

• Ungdomens familj samt privata och professionella nätverk • Skolgång

• Fritid • Kriminalitet • Droger

• Aggressivitet och impulskontroll • Attityd och inställning

• Riskfaktorer – vilken oro har olika delar av nätverket

• Friskfaktorer – myndighetens perspektiv om risker och konse- kvenser

• Tidigare lösningar för den unge

Under det första nätverksmötet upprättas också en muntlig över- enskommelse mellan de personer som är direkt berörda av beslu- ten. Avtalet kan omfatta planering och beslut kring:

• Kontakter med föräldrarna och eventuellt bistånd till dessa • Teamets insatser

• Insatser för den unge: program, drogtester, kontaktperson osv. • Eventuellt fortsatta kontakter med skola och fritid

• Hjälp från den unges privata och professionella nätverk

• Hjälp från andra professionella som exempelvis FMN och Maria Malmö

• Närmsta konsekvenser om avtalet inte följs

• När och hur avstämning/uppföljning skall ske, exempelvis nästa nätverksmöte

Om det behövs kan nätverksledarna, H8-teamet och socialsekrete- raren stanna en kort stund efter mötet för att sammanfatta viktig information som skall dokumenteras. Det kan exempelvis gälla ärenden där ett yttrande skall färdigställas omgående. Socialsekre- teraren bör senast efter första nätverksmötet kunna avsluta sin ut- redning och eventuellt skriva en formell vårdplan med stöd av tea- mets dokumentation, nätverksmötets muntliga avtal och den in- formation som i övrigt framkommit under mötet.

Det som beslutats på mötet skall alltid följas upp. Detta bevakas gemensamt av socialsekreteraren och H8-teamet. Formerna för att följa upp besluten görs i samarbete mellan H8-team, socialsekrete- rare och eventuellt av den unge och dennes familj. Övriga aktörer på nätverksmötet är också involverade på olika sätt i beslutspro- cessen. Exempelvis kan skolan få i uppdrag att vid nästkommande nätverksmöte rapportera om hur det har gått för den unge beträf- fande uppförande på rasterna och i klassrummet samt betygen i kärnämnena. Dessa former bör beslutas på det första nätverksmö- tet, men kan naturligtvis revideras efterhand beroende på vad som händer i den unges liv. Det är dock viktigt att tydliggöra vem eller vilka som blir uppdragsgivare för uppföljningsmötet. Samtidigt som det står i manualen att vem som helst i nätverket kan ta initia- tiv till uppföljande möte skall det understrykas att H8 har ett grundkoncept som följer modellen: Inskrivningsmöte. Förmöte. Första nätverksmötet. Förmöte. Uppföljningsmöte. Förmöte. Sista nätverksmötet. Allt sker inom cirka ett år, även om den unges be-

hov och sociala problematik styr i slutändan. Extra insatta akuta nätverksmöten kan exempelvis handla om att den unge har begått nya brott, fått ett positivt drogtest, skolkat eller har brister i närva- ro och delaktighet på H8. Trots att det står i manualen att social- sekreteraren skriver den formella vårdplanen är H8-teamet i högsta grad involverat och är de som i slutet av varje nätverksmöte pre- senterar den fortsatta behandlingsplanen för den unge på H8. Om den unge följer den fastslagna vårdplanen och avbryter sin kriminella bana följer efter de första sex månaderna en mindre in- tensiv uppföljningsfas under ytterligare cirka sex månader då den unge får fortsatt socialt stöd. Det är dock vanligt att de första sex månadernas behandling förlängs, eftersom flera unga på H8 har en social problematik som kräver längre tid för att påverka och för- ändra. Under de tolv månader som den unge är inskriven på H8 utgör nätverksmötena centrala hållpunkter då utvalda delar av den unges privata och professionella nätverk samlas för att stämma av den unges eventuella förändring efter inskrivning. Det finns även exempel på andra individuella lösningar för ett fåtal unga som emotionellt inte klarar av att ha nätverksmöten. En av idéerna med hemmaplanslösningen H8 är att det skall vara mycket svårt att ”straffa ut sig” från verksamheten. Enligt verksamhetsansvariga vid Familjebasen är det bättre att försöka finna individuella lös- ningar än att den unge skall placeras på kostsam LVU-institution eller få annan extern öppenvård.

Som framgår ovan innehåller H8-programmet tre obligatoriska nätverksmöten, vilket gör att det inte behöver vara någon uppen- bar kris för att mötet skall äga rum. Det kan naturligtvis finnas undantag som bekräftar regeln, men merparten av de unga på H8 följer proceduren med tre nätverksmöten. Om den unge på H8 har följt sin vårdplan som bestämts i samband med det första nät- verksmötet är de två efterföljande nätverksmötena avstämningsmö- ten där det privata och professionella nätverket får tillfälle att träf- fas och berätta hur det går för den unge. Uppföljningsmötena är nog så viktiga för att de involverade aktörerna skall få en helhets- bild över den unges aktuella situation och för att den unge skall uppleva att omgivningen verkligen bryr sig om hur det går för hen-

ne eller honom. Om den unge har följt vårdplanen får denne posi- tiv feedback från nätverket, vilket flera unga i intervjuer har berät- tat för mig känns som en belöning. Det finns även unga som inte är lika positiva till nätverksmöten, eftersom de inte alltid har följt vårdplanen och därmed fått en del negativ kritik (se även kap. 5). Programansvarig för H8 ger för sin del följande beskrivning av de uppföljande nätverksmötenas betydelse:

Det är lite så att de här uppföljande nätverksmötena blir någon slags examinationer för ungdomarna. Förutom det vi gör i var- dagen, frågar vi efter förändringar. Vi frågar också efter när det är framgångar och bekräftar framgångar. Och gör det väldigt konsekvent, bekräftar och berömmer framgångarna. Så nät- verksmötena blir ett slags examination där man också mer eller mindre rutinmässigt frågar – när ni säger att det går bra hur ser man det då? Man frågar mamma och pappa, man frågar far- bröder, man frågar socialsekreterarna. Så den här konsekventa uppmärksamheten kring effekter gör ju också att det efterhand blir betydelsefullare.188