Den sociala situationen i Rosengård 2003

Enligt SDF- och IoF-Rosengård skilde sig den sociala situationen i Rosengård markant i början av 2000-talet från tidigare perioder i stadsdelen. Antalet anmälningar till B&U om unga med kriminellt beteende växte på ett sätt som nästintill saknade motstycke i staden

45 Fokusgruppintervju med IoF-personal 070831.

46 Värt att observera är att samtliga unga som är eller har varit inskrivna vid H8 har utländsk bak- grund. Utländsk bakgrund definieras här som att den unge antingen är född utomlands eller att hans eller hennes båda föräldrar är födda utomlands. Jag kommer dock av avgränsningsskäl inte att följa upp etnicitetsfrågan i rapporten.

47 Fokusgruppintervju med IoF-personal 070831.

i övrigt. Enligt polis och socialtjänst ökade ungdomsbrottsligheten och en begynnande gängbildning kunde skönjas, vilket gjorde att socialtjänsten insåg att något måste göras akut, d.v.s. insatser av olika former som inte innebar externa vårdplaceringar till stora kostnader. SDF- och IoF-Rosengård skriver i verksamhetsdoku- mentet att ”Antalet anmälningar om unga kriminella har ökat mycket under de senaste 5–6 åren. Det finns ett statistiskt samband mellan polisens nedskärningar under dessa år och antalet brott som unga rosengårdsbor begår”.49 Med tanke på att situationen med barn- och ungdomsbrottsligheten i Rosengård blev allt allvarligare valde IoF därför att prioritera arbetet med denna målgrupp.50 I jämförelse med SDF- och IoF-Rosengårds beskrivning av ung- domsbrottsligheten i Rosengård pekar Brå:s kvantitativa beräk- ningar av den svenska ungdomsbrottsligheten generellt i motsatt riktning. I rapporten Ungdomar och brott åren 1995–2005 skriver Brå: ”Generellt har inte andelen ungdomar som uppger att de be- gått någon av de beskrivna brottshandlingarna ökat sedan 1995. Däremot är det flera brottshandlingar som har minskat”.51

Diskre- pansen mellan SDF- och IoF-Rosengårds beskrivning och Brå:s be- räkningar visar sannolikt på stora skillnader i ungas brottsfrekvens mellan Rosengård och generellt i Sverige. Om detta i sin tur beror på att barn och ungdomar i Rosengård är mer kontrollerade och övervakade av stat och kommun än på andra platser eller om det finns andra ekonomiska, kulturella och sociala orsaker som ligger bakom skillnaden har jag inte haft möjlighet att fördjupa mig i.52 Enligt enhetschefen och programansvarig hade det under omkring 30 år vid Familjebasen funnits ett utbrett missnöje med behand- lingsresultaten från externa vårdplaceringar i öppenvården och den slutna ungdomsvården, vilket gjorde att det prekära budgetläget i stadsdelen gav dem möjlighet att starta öppenvårdsprogrammet H8. Det hade också genom bl.a. Rådgivningsgruppens mångåriga sociala öppenvårdsarbete med familjer och unga ackumulerats

49 SDF- och IoF-Rosengård 2004, s. 2. 50 Sundberg 2006.

51 Brå 2006, s. 6.

52 Se även sociologen Sven-Åke Lindgrens (2006) sammanvägning av brottsutvecklingen i Göte- borgsområdet 1975–2004.

praktiska erfarenheter om vilka påverkansinsatser som fungerar och inte fungerar för unga med ett kriminellt eller aggressivt bete- ende. IoF:s officiella argument och förklaring i två verksamhetsdo- kument (2004 och 2006) för att starta H8 var IoF:s ekonomiska nödläge och en tydlig ökning av ungdomsbrottsligheten i stadsde- len, medan det i praktiken var minst lika viktigt att Familjebasen hade omkring 30 års praktiska erfarenheter och kunskaper av öp- penvårdsarbete för barn och ungdomar samt deras familjer.53

Merparten av de unga med ett kriminellt eller aggressivt beteende som under de två första verksamhetsåren 2005/2006 var inskrivna på H8 ingick bland samma unga som förekom i polisens två kart- läggningsrapporter 2003/2005 om ”kriminella ungdomsgäng”54

och unga som var ”extremt brottsfrekventa”55 i Malmö och Skåne. Programansvarig skriver att: ”Av de först inskrivna 8 ungdomarna, var 6 av dem med på polisens lista över mest brottsaktiva ungdo- mar, med mer än nio brott vardera”.56 Polisens s.k. lista över de omkring 20 mest brottsaktiva unga i Malmö och Skåne figurerade vid tidpunkten (2003–2005) i olika massmediala och politiska sammanhang. H8 började med andra ord att behandla de svåraste fallen av unga kriminella under de två första verksamhetsåren 2005/2006. Detta visar sig också vid en genomgång av statistik över antalet och typen av misstänkta brott för 35 av de 38 först in- skrivna unga på H8. Statistiken visar på att det framför allt var de omkring 15–20 först inskrivna unga som hade börjat internalisera en kriminell livsstil och i flera fall återfallit i brott under och efter inskrivning vid H8. Teamledaren för Ungdomsgruppen säger föl- jande om den dåvarande (2003–2005) sociala situationen:

Faktorer som gjorde att det här systemet kom till var att i poli- sens kartläggning av ungdomar återkom de här listorna med de mest brottsaktiva ungdomarna. Vi kände till den första gruppen också, men vi hade kanske inte gjort insatser. När det kom till dom andra åren kunde vi konstatera – han är insats, han är in-

53 Intervju med IoF-personal 080515. 54 Länskut Skåne 2003, s. 1. 55 Ibid.

sats, han är insats. Det var väldigt gott att se det, där var inget vi hade missat. Vi är också snabba och har själva sett att det här har gått över.57

Samtidigt som barn- och ungdomsbrottsligheten ökade i stadsdelen är det dock ”viktigt att observera att den brottslighet som de flesta ungdomar har egen erfarenhet av varken är särskilt allvarlig eller särskilt omfattande”.58 Detta gäller naturligtvis även för stadsdelen Rosengård där det var en relativt liten grupp unga som begick de flesta grova brotten och hade utvecklat en vanemässig kriminalitet. Enligt Jerzy Sarnecki fördelades antalet brottsmisstänkta flickor och pojkar i Sverige 1991 på följande vis: ”Bland pojkar i ålder 15–20 år fanns det 54 individer som misstänktes för fler än femtio brott. Av dessa misstänktes 13 för fler än hundra brott. Bland flickorna var det 7 stycken som misstänktes för fler än 50 brott och ingen som misstänktes för fler än hundra brott”.59

Således är det nödvändigt att poängtera att de unga som är eller har varit in- skrivna på H8 är en mycket liten minoritet av alla unga som växer upp i Rosengård och som inte har ett kriminellt eller aggressivt be- teende.60

57 Fokusgruppintervju med IoF-personal 070831. 58 Sarnecki 1993, s. 11.

59 Ibid, s. 15.

60 Jag är medveten om att jag som forskare och utvärderare också är med och konstruerar fältet om unga kriminella i stadsdelen Rosengård i Malmö stad. Den amerikanske kriminologen Malcolm W. Klein (1995) menar att denna problematik inte går att undvika som forskare och enligt min uppfatt- ning är det bättre att uppmärksamma sociala problem än att låtsas som att de inte existerar.

37