Observation av ett sista nätverksmöte

Fredagen den 11 januari 2008 observerade jag ett sista nätverks- möte. Mötet kretsade kring en 15-årig pojke som skulle skrivas ut från H8. Han hade under två omgångar varit inskriven vid H8 se- dan början av januari 2006. Närvarande vid nätverksmötet var, förutom jag, även pojkens mor och storebror, två nätverksledare, två lärare och en skolkurator, ansvarig socialsekreterare, moderns tolk och två observatörer (socialarbetare) som gick nätverksutbild- ning. Med andra ord saknades pojkens far, kamrater och närpoli- sen på mötet.

Socialrådgivaren från H8, som till stora delar förde pojkens talan under mötet, berättade att pojken hade förändrats till det bättre framför allt under hösten 2007. Anmälningarna från polisen hade upphört att komma in. Det var framför allt fritiden som enligt so- cialrådgivaren hade blivit bättre, även om pojken fortfarande emel- lanåt hade svårt att stå emot grupptrycket från kamratkretsen. Med andra ord var nyckeln till pojkens väg ut från en kriminell livsstil enligt socialrådgivaren att han skulle lära sig att säga nej till att begå nya brott eller helt sluta att umgås med sin kriminella kamratkrets under fritiden. Sarnecki menar att ”man kan säga att ungdomar som uppvisar olika typer av sociala problem, bl.a. benä- genhet till brott, tillbringar sin fritid oftare utanför hemmet och tillsammans med jämnåriga kamrater”.192 Pojkens storebror höll

med socialrådgivaren och menade att hans lillebror inte gick ut lika ofta på kvällar och nätter. Både socialrådgivaren och storebrodern berättade att det var pojkens kamrater som var roten till problemet och att om han lyckades att stå emot grupptrycket skulle det att gå bra.

Socialrådgivaren betonade också att det var pojkens eget ansvar och val om han ville försätta att begå brott med sina kamrater eller tacka nej och gå därifrån. Min egen reflektion under mötet var att det hade varit ännu mer givande om pojkens kamrater hade varit närvarande på nätverksmötet, eftersom det var de, enligt socialråd- givaren och storebrodern, som lockade pojken att eventuellt begå nya brott. Peter Martens menar att den effektivaste brottsförebyg- gande insatsen för unga är att ”föräldrarna bryr sig om vad ung- domarna gör när de är ute med sina kamrater, var de håller hus samt vem eller vilka de är tillsammans med”.193

Socialrådgivaren berättade vidare att det var storebrodern som fortsättningsvis skul- le ha huvudansvaret för sin lillebror, dvs. storebrodern skulle till stora delar ta över föräldrarollen. Enligt programansvarig har fa- dern gett upp sin föräldraroll i familjen, vilket har gjort att store- brodern har fått ta ett allt större ansvar för familjen.

Pojkens lärare och kuratorn på skolan sade dock att det hade gått

sämre de senaste månaderna på rasterna, men bättre på lektioner- na. Han gjorde dock inte sina läxor, men hade bra närvaro i sko- lan. För många av de unga som är inskrivna på H8 handlar det inte i första hand om att få godkänt betyg i kärnämnena när de går ut årskurs nio, utan om att ha en acceptabel närvaro och sitta still på lektionerna. Skolans representanter berättade vidare att flera av pojkarna som gick årskurs åtta var stökiga och att pojken alltför lättvindigt föll för grupptrycket. Det fungerade dock bättre på lek- tionerna när kamraterna inte lika lätt kunde påverka pojken. Min reflektion är följande: är det verkligen möjligt att byta kamra- ter på en skola där umgänget hänger nära samman med ens identi- tet och att det många gånger blir så att elever och lärare faller in i

sina respektive invanda roller sedan flera år tillbaka? Med tanke på pojkens problem i skolan ville en av lärarna att pojken skulle fort- sätta på H8, men socialrådgivaren menade att detta inte var möj- ligt, eftersom pojken enligt IoF och polisen inte längre begick några brott. Skolans oro över pojkens normbrytande beteende på raster- na fick sin tillfälliga lösning i och med att socialrådgivaren föreslog att de kunde ringa hans storebror om problem uppstod. Storebro- derns föräldraroll blev i detta fall lösningen på lillebroderns avvi- kande beteende i skolan. Pojkens mor menade dock att skolan överdrev sonens problem och att han ofta blev felaktigt anklagad. Pojken blev enligt modern gjord till syndabock för vad andra hade gjort. Om pojkens moder hade rätt är naturligtvis omöjligt att veta. Skolans representanter hade en annan uppfattning än modern. Nätverksmötet slutade i någon form av konsensus eller samför- stånd mellan pojkens familj, skolan och socialtjänsten – även om jag fick intrycket att pojken i framtiden åter kan bli aktuell för so- cialtjänsten och H8.

Torbjörn Forkby har avslutningsvis en viktig poäng när han upp- märksammar betydelsen av nätverksmötets eventuella uppföljande effekter:

Nätverksmöten kan innebära viktiga omställningspunkter. I dessa kan goda processer starta, men det behövs också stöd för att hålla sådana processer vid liv. Det skulle därför behövas ett lika kraftfullt kontinuerligt nätverksarbete för att goda proces- ser inte skall rinna ut i sanden. Det är lätt att vara entusiastisk och vilja bidra under ett känslomässigt laddat möte. Det är svå- rare att hålla lågan vid liv över tid, särskilt om det blir svårare att skapa förändring när vardagen kommer än man kan se un- der ett nätverksmöte.194

Fördelen med att det ingår tre ”obligatoriska” nätverksmöten i H8-manualen är att nätverksmöte två och tre inleds med att de närvarande aktörerna får möjlighet att berätta om de tycker att vårdplanen från de föregående mötena har fullföljts av respektive

part. På de tre nätverksmöten som jag har observerat har detta dock inte varit en avgörande eller återkommande samtalspunkt; antingen har vårdplanen fungerat som tänkt eller så har nya pro- blem uppstått på vägen som varit viktigare att diskutera än om ti- digare avtal har fullföljts. Jag har dock inom ramen för denna ut- värdering inte haft möjlighet att följa upp hur det går för de unga efter att de skrivits ut från H8, mer än att sammanställa översiktlig statistik över antalet och typen av brottsmisstankar före, under och efter H8 för 35 av de 38 först inskrivna unga på H8 (se bilaga 1).

3.8 Schema över H8:s nätverksarbete och den normala