H8 – ett öppenvårdsprogram med insatser för unga

H8:s lokal ligger på andra våningen i ett vanligt MKB-ägt hyreshus i den nordvästra delen av stadsdelen Rosengård. Familjebasens kontor och lokaler ligger i ett lika oansenligt MKB-ägt hyreshus 5– 10 minuters gångavstånd från H8. Socialbyrån ligger på bottenvå- ningen i det tiovåningar höga och iögonfallande huset Tre Skåne i hjärtat av Rosengård. Från B&U till H8 eller Familjebasen tar det omkring 10–20 minuter att promenera. Med andra ord är inte de geografiska avstånden mellan de olika IoF-enheterna särskilt stora. Öppenvårdslokalen utgörs av en större ombyggd lägenhet med kraftigt förbättrad säkerhet och rum som är särskilt avpassade för verksamhetens aktiviteter.

Besökare som kommer till lokalen måste först ringa på porttelefo- nen och därefter ringa på lokalens dörrklocka för att bli insläppt. Om besökaren inte vet att H8 inryms i hyreshuset är lokalen svår att hitta eftersom det inte finns någon skylt på vägen utanför som vägleder besökaren till lokalen. Samtliga H8-team sitter i det första rummet till höger när man kommer in i lokalen, vilket minskar ris-

ken för att det skall uppstå grupperingar inom personalen. Rum- met består egentligen av två rum som fungerar som ett gemensamt arbetsrum. Tack vare att personalen delar arbetsrum och arbets- platser får de också dela varandras vardagliga erfarenheter i med- och motgång. En verklig och symbolisk gräns mellan teamen och de unga är tröskeln till teamens kontor. Den får helst inte överträ- das av de unga. Om någon av de unga gör detta kan de få lämna lokalen. Samma sak gäller om de unga bryter mot någon av de reg- ler som finns på H8. De unga får inte heller vistas i lokalerna om det inte finns personal närvarande. Det blev diskussion om detta inom personalgruppen när jag gjorde en intervju med en av de unga utan att någon från teamen fanns i lokalen. När jag gjorde intervjuer och observationer under perioden mars-april 2007 fanns i lokalen, förutom socialrådgivarnas gemensamma arbetsrum, ett kombinerat kök och seminarie- eller sällskapsrum, två samtals- el- ler grupprum samt ett rum som var särskilt avsett för ART- lektioner. Därefter har lokalen renoverats, vilket gör att jag inte vet om den fortfarande har samma planlösning. Tanken är att de unga endast skall vistas i lokalerna när de har schemalagda aktiviteter, vilket har bekräftats genom mina intervjuer och observationer. I januari 2007 hade H8:s veckoschema följande innehåll: Måndag: Tjejgrupp 15:30–16:30

Tisdag: ART 15:30–16:30; KSL 16:30–17:30; Fotboll i korpen på kvällen

Onsdag: Fysiska aktiviteter på Värner Rydénskolan 15:00 och framåt

Torsdag: Tjejgrupp 09:00–10:00; ART 15:30–16:30; KSL 16:30– 17:30

Fredag: Fysiska aktiviteter i Rosengårds Sporthall 13:00 och fram- åt (ibland)

Tiderna för de ungas strukturerade schemalagda aktiviteter ligger mestadels efter att de slutat i skolan eller sin praktik. Schemats in- nehåll har delvis förändrats sedan dess, även om grundstrukturen finns kvar. Observera att H8-teamen under den icke schemalagda tiden bedriver vardagligt socialt arbete med den unge och dennes

familj och har nätverkskommunikation med aktörer i den unges privata och professionella nätverk. Så här i efterhand har jag insett att det även hade varit värdefullt att studera H8-teamens vardagli- ga sociala arbete med den unge i större utsträckning än vad jag har valt att prioritera och haft möjlighet att göra inom ramen för den- na utvärderingsstudie. Det är också värt att uppmärksamma att de schemalagda aktiviteterna med flickor respektive pojkar är uppde- lade. Enligt H8-teamen var det för mycket trams och flams när ak- tiviteterna gjordes gemensamt. Det har enligt H8-teamen blivit bättre efter könsuppdelningen.

Under hösten 2004 påbörjades personalrekrytering och sökandet efter lämplig verksamhetslokal. Möten anordnades också där IoF, skola och närpolis informerades om verksamhetens arbetsformer, innehåll och målsättning. I januari 2005 samlades verksamhetsled- ning på Familjebasen och H8-teamen och drog upp riktlinjerna för arbetet. De första inskrivningarna av unga påbörjades i februari 2005. De nyanställda socialrådgivarna vid H8 började samtidigt genomgå grundläggande utbildning i ART, KSL, psykosocialt fa- miljearbete och socialt nätverksarbete. Vidareutbildning av perso- nal har pågått sedan verksamheten öppnade. Exempelvis har samt- liga socialrådgivare blivit utbildade i KSL. Programmet arbetar kontinuerligt med en medveten systematisering och utveckling av insatser för unga med ett kriminellt eller aggressivt beteende, i en mängd olika kombinationsvarianter, utifrån den unges individuella förutsättningar och behov.85

Programansvarig för H8 skriver att programmets mål är:

…att prioritera och intensifiera arbetet med stadsdelens krimi- nella barn och ungdomar. Syftet är att stoppa (minska) krimina- liteten och därmed minska kostnader i samband med vård och insatser, för verksamhetens inskrivna ungdomar, men ändå ha tillräckligt hög ändamålsenlighet och kvalité i insatserna för målgruppen. […] [Målgruppen är] Unga pojkar eller flickor, som är eller blir aktuella inom stadsdelens Individ och Familje-

omsorg (IoF), med kriminalitet och eventuellt övrigt riskbeteen- de. Målgruppen skall omfatta redan kända ungdomar, med på- gående vård och insatser, på väg in i eller ut från kostsam pla- cering, eller där detta inte kan uteslutas i framtiden. Ungdo- marna i projektet skall ha en strukturerad vardag beträffande skolgång, praktik eller liknande.86

Arbetsgruppen fastslog följande urvalsvariabler för H8:s unga: • Kriminellt beteende

• Aggressivt beteende • Ålder (13–18)

• Skolgång, intresse och sociala förutsättningar

• Den unges attityder och motivation (vid konkurrens om plats) • Missbruk, drogtester

(Socialsekreterarens utredning skall omfatta dessa variabler.)87

Vid konkurrens om plats skall nedanstående prioritering följas: • De kriminella barn och ungdomar som IoF annars allvarligt

skulle överväga att köpa instanser för.

• De barn och ungdomar som har ett utpräglat aggressivt, våldsamt, beteende i kombination med kriminalitet eller utan formell kriminalitet.

• De barn och ungdomar som har pågående köpta insatser eller åtgärder som eventuellt kan skrivas ut eller överföras till öp- penvården.

• Grundskoleålder prioriteras före äldre ungdomar.88

H8 arbetar med flickor och pojkar (merparten) mellan 13–18 år, dvs. den åldersgrupp som vanligtvis ingår i studier av svensk ung- domsbrottslighet.89 Till skillnad från som i fallet med HVB eller en SiS-placering kan den unge fortsätta att bo kvar hos sin familj eller anhöriga och gå kvar i sin skola eller praktik. Ett annat viktigt på-

86 Ibid, s. 5. 87 Ibid. 88 Ibid, s. 8–9.

pekande är att frågan om den unge skall placeras i familjehem, in- stitution, fosterfamilj eller bo kvar hos sina biologiska föräldrar redan är avgjord på B&U, dvs. innan han eller hon kommer till H8. Unga som är aktuella för H8 är de som annars skulle skrivas in vid någon form av extern öppenvård eller inom kort riskera att placeras på ett behandlingshem, på grund av att de begår brott el- ler har ett aggressivt beteende samt möjligen har missbrukspro- blem. Det skall vara särskilt svårt att bli utskriven från H8 och verksamheten skall i möjligast mån anpassas till den unges och fa- miljens specifika sociala problematik. Urvalet av unga har emeller- tid förändrats en aning sedan starten 2005. Numera skrivs också unga in som inte har kommit lika långt i sin kriminella karriär, vil- ket också verifieras av brottsstatistik. Flera av de unga som skrevs in under 2007 hade helt enkelt inte begått lika många och grova brott som de som skrevs in under 2005. De unga som inte har kommit lika långt i sin kriminella karriär har för övrigt en likartad social problematik i bagaget och uppvisar ett aggressivt beteende i hemmet, skolan eller på fritiden. Dessa ungdomar benämns många gånger som barn och ungdomar i riskzonen att utveckla en interna- liserad kriminell livsstil.90 Programansvarig skriver utförligt beträf- fande den förändrade målgruppen och situationen på H8:

Det visade sig att flera av de först inskrivna i verksamheten, kanske också tillhörde dem som var lättast att se och prioritera. De var belastade med omfattande kriminalitet och var tydligt och frekvent drivande och tongivande i negativa sammanhang i stadsdelen. För alla de i den första kullen var öppenvårdsinsat- serna ett alternativ till, eller för att undvika, snar placering på SiS-institution. För resterande inskrivna ungdomar skulle man allvarligt övervägt att köpa någon form av öppenvård, om inte den egna öppenvården funnits.

När väl dessa var under åtgärd, blev det efterhand inte lika en- kelt att prioritera i urvalet bland en större mängd aktuella ung- domar, som hade en mindre kriminell och social belastning. So- cialsekreterarna fann svårigheter i att motivera en inskrivning på Hållplats 8, för barn och ungdomar som, eventuellt, befann

sig i en mindre allvarlig situation. Det var också svårare att få föräldrarnas stöd för insatsen, när situationen var otydligare. Från polisens sida bekräftades denna bild av att fler barn och ungdomar gör ett mindre antal brott vardera.91

En socialrådgivare på H8 berättar apropå den förändrade mål- gruppen att

när målgruppen började förändras lite, när det inte längre var lika tungt kriminellt belastade ungdomar som kom till H8, där det stora problemet inte var kriminaliteten utan skolan eller hemmet. Då var det lite som att alla undrade – vad hände nu? Då visade sig tilliten mellan kollegor ha stor betydelse – för bör- jar det bli lite diffust i kanterna så riskerar det att bli diffust överallt. Det är en förändringsprocess som vi fortfarande är i på något sätt och hur vi skall kunna anpassa vårt arbetssätt till ungdomar som inte är lika kriminella.92

Enhetschefen på Familjebasen förklarar beträffande den delvis för- ändrade målgruppen att

osäkerheten inte kretsade lika mycket kring insatsresursen som om förspelet. En av orsakerna till att vi klarade de värsta ung- domsbrottslingarna var tvångssituationen. Samtliga dessa ung- domar var i ett läge där de var tvungna att tacka ja till Hållplats 8 eller annars så åker du in någon annanstans. Man kan säga vad man vill om detta som behandlingsmetod, men det är syn- nerligen effektivt vid inskrivningsskedet. Så det var väl snarare där vi hade ett bekymmer och hur vi skulle utveckla kunskap och erfarenhet för att få ungdomar att tacka ja till Hållplats 8 som inte är lika tungt kriminellt belastade. För jag var inte sär- skilt orolig för att man [H8, författarens anm.] inte sväljer rätt så många typer av ungdomar i systemet. Problemet var snarare att få in dem på Hållplats 8, eftersom de inte var lika tungt kriminellt belastade.93

91 Ibid, s. 10.

92 Fokusgruppintervju med IoF-personal 070831. 93 Fokusgruppintervju med IoF-personal 070831.

Det som har hänt det senaste året (2007/2008) är dock enligt soci- altjänsten att unga med svåra psykiska funktionshinder och tung missbruksproblematiken har ökat i stadsdelen. För även om H8 arbetar flexibelt, utvecklas och förändras i förhållande till lokal- samhället kan programmet inte ”svälja” ungdomar med svåra psy- kiska funktionshinder och tung missbruksproblematik, vilket också har gjort att de externa vårdkostnaderna åter har börjat öka (se fi- gur 2).94

Tanken med programmet är att ta ett helhetsgrepp på ungdomens hela livssituation och främja förbättrade familje- och kamratrela- tioner, deltagande i skola och praktik, en organiserad fritidssyssel- sättning med korpfotboll och fysiska aktiviteter samt att ungdo- marna skall utveckla sina moraliska, sociala och språkliga färdig- heter genom schemalagd träning i ART och KSL. Enligt kriminolo- gen Peter L. Martens visar:

Analyser […] att de faktorer som särskilt förknippas med brottslighet hos ungdomar i invandrartäta bostadsområden är dålig social och känslomässig kontakt med föräldrarna, låga krav på att passa tider om kvällarna, många brottsliga kamrater samt flitig vistelse i city om kvällarna.95

Som ett kompletterande led i det holistiskt inriktade sociala arbetet använder teamen de manualbaserade behandlingsmetoderna ART och KSL för att träna unga att komma bort från sitt kriminella tänkande eller aggressiva beteende. Således är målet med H8 att minska ungdomsbrottligheten och därmed även kostnader i sam- band med externa vårdinsatser, men att ändå ha tillräckligt hög ändamålsenlighet och kvalitet i insatserna för målgruppen.96

Unga kommer till H8 en eller ett par gånger per vecka under en avgrän- sad tid till strukturerade aktiviteter såsom ART, KSL eller korpfot- boll. Det finns även öppenvårdsprogram där ungdomen vistas stora delar av dagen, men detta gäller alltså inte för H8. Verksamhets-

94 Intervju med IoF-personal 080214. 95 Martens 1992, s. 102.

ledningen var redan från början på det klara med att H8 inte skulle innefatta fritidsgårdsliknande aktiviteter där unga från stadsdelen kunde träffas spontant. Ett öppenvårdsprogram som upprätthåller sina lokaler till unga i riskzonen utan strukturerade aktiviteter ris- kerar i stället att fungera som en samlingsplats där kriminella handlingar planeras snarare än att de förebyggs.97