Förändringsverktygen ART, KSL och socialt

På mer än ett sätt kan KBT-metoder som ART och KSL respektive socialt nätverksarbete sägas vara varandras motsatser. Enligt Månsson har KBT ”sina rötter i behaviorismen och den medicinska tankefiguren och går ut på att modifiera ’felaktiga’ beteenden”.399

Socialt nätverksarbete hämtar däremot några av sina bärande idéer från socialantropologiska studier av sociala nätverk i Norge och Centralafrika samt Urie Bronfenbrenners komparativa studier av barnuppfostran.400 En fundamental skillnad mellan perspektiven är att medan ART och KSL är inriktade på att kognitivt och rationellt korrigera eller omstrukturera den unges beteende och tänkande, är det sociala nätverksarbetet en holistisk metod vars uppgift bland annat är att kontrollera och stödja den unge genom att mobilisera prosociala krafter i dennes privata och professionella nätverk. Det sociala nätverksarbetet tar med andra ord även i beaktande det emotionella, heterogena, svårmätbara och intuitivt erfarenhetsba- serade inom socialt arbete, något som förespråkare av manualbase- rade metoder, som ART, KSL och MST vill skärma sig ifrån eller åtminstone minimera. För att illustrera nätverksarbetets svårmät- bara mångfald återger jag en berättelse från en ung man om hur det är att vara i centrum på ett nätverksmöte:

Jag vet inte, man bara pratar om hur det har gått. Så länge dom inte säger något sjukt så har jag inget emot det. Jag bryr mig

398 Intervju med en ung 070315. 399 Månsson 2007, s. 11.

inte så mycket om vad dom vill. Vad dom där borta tänker. Mest dom i min omgivning, speciellt mina föräldrar bryr jag mig om. Det kvittar vad andra folk tycker. Jag bryr mig också om vad H8-teamet tycker, eftersom jag diggar dom. Vad mina föräldrar tycker är dock viktigast. Jag vill att mina föräldrar ska höra bra saker om mig på nätverksmötena. Det känns mer bra än jobbigt att gå på nätverksmötena. Jag vill aldrig kalla dom från polisen till nätverksmöten. Från min gamla gymnasieskola kom receptionisten. Min socialsekreterare kommer, de från Fa- miljebasen och H8-teamet kommer också. Jag väljer bara att dom ska komma.401

Det som framför allt framkommer i den unge mannens berättelse är att det är centrala aktörer i hans liv som med utgångspunkt ifrån H8-manualen träffas för att prata och utbyta information. För även om den unge mannen i detta fall inte tycker att samtliga aktö- rer är lika betydelsefulla är de på ett eller annat sätt involverade i hans liv. På nätverksmötet behandlas både det som har gått bra och det som har varit mer problematiskt, vilket gör att det kan fin- nas en emotionell anspänning och frustration för den unge att be- finna sig på ett nätverksmöte. Nästa exempel visar på en annan ung man vars erfarenheter från nätverksmöten inte är lika positiva:

Det fanns sådant som jag inte gillar och började skrika. Det går snett och sånt. Jag har inte så mycket att säga om nätverksmö- ten. Det är bra från början men sedan går det snett, men det av- slutar fint. Det finns saker som jag inte gillar och har börjat skrika – nej, inte så och så. Någon som snackar om mig och det går snett. Det är jobbigt att höra på när det bara är dåliga saker om en. Jag har haft tre nätverksmöten. Det senaste nätverksmö- tet gick faktiskt dåligt. Jag hade skolkat mycket från skolan och inte skött mig här. Det var mycket med sånt. Min mamma var där, mina syskon, från skolan, kontaktpersoner från H8, kom- pisar kunde komma, men dom kom inte. Mina kompisar har inte kommit på något nätverksmöte. Dom har satt mycket press på mig genom nätverksmötet och satt upp regler för hur det ska

gå till. Jag fick ändå hjälp av nätverksmötet. Jag tycker det är obehagligt när många ska prata om dig. Vad dom tycker, vad du har gjort, vad som är bra och vad som är dåligt. Det känns jobbigt. Det är jobbigt när ens mamma får höra dåliga saker om en som andra säger.402

Denna berättelse visar att nätverksmötet inte bara handlar om för- utsättningslös ”nätverksterapi inom ramen för vad det ofrivilliga sammanhanget medger”403 utan också om klassisk myndighetsut- övning och social kontroll. Nätverksmötet fungerar i detta fall som ett tillfälle för åtminstone delar av nätverket att sätta press på den unge att sköta sig i fortsättningen. Detta kan göras tack vare att betydelsefulla aktörer i den unges liv får tillfälle att lyssna på andra och berätta sin version. Det finns enligt min tolkning en tydlig am- bivalens i den unges berättelse som visar att det finns möjligheter att påverka den unge i olika riktningar vid ett nätverksmöte. Den unge kan under nätverksmötet befinna sig i ett emotionellt krisar- tat tillstånd som gör att han eller hon känner kraven från omgiv- ningen att upphöra med sitt avvikande beteende. Det är därför vik- tigt att IoF vid sådana tillfällen ger den unge stöd och framtida möjligheter att bearbeta sina problem, så att den unge inte känner sig bortstött och i stället vill återvända till sina ”trygga” kamrater. De båda berättelserna visar också att erfarenheterna från nät- verksmötet hänger samman med om nätverket har positiv eller ne- gativ kritik att ge den unge. Om de närvarande hade positiva saker att säga om den unges förändringsvilja blev även upplevelsen av mötet positiv och tvärtom. Detta visar att nätverksmötet i sig nöd- vändigtvis inte behöver vara en bra eller dålig erfarenhet, utan att det avgörande i stället är vad som sägs och diskuteras på mötet. Medan KBT anses vara en metod som prioriteras inom ungdoms- vården i Sverige kan knappast socialt nätverksarbete lika självklart sägas hamna under samma satsning. Ett av grundkraven för stan- dardiserade evidensbaserade metoder är att dessa går att effektut- värdera och kan ingå i metaanalyser, vilket inte är möjligt med so- cialt nätverksarbete eftersom det är alltför många svårmätbara fak-

torer som sam- och motverkar med varandra i det ekologiska sy- stemet.404 Det kan exempelvis finnas intressemotsättningar mellan olika aktörer i den unges nätverk. Nätverksmötet har en nyckelroll för att kunna navigera dessa eventuella sam- och motverkande processer i samma riktning. Förhoppningsvis blir de olika aktörer- na under nätverksmötet varse om att det är för den unges skull de är samlade och inte för sin egen vinning. H8-teamet arbetar också i sitt vardagliga sociala nätverksarbete med den unges privata och professionella nätverk.

Fördelen med processutvärdering är att jag i detta fall såväl har be- skrivit vissa centrala delar av innehållet i H8:s KBT-metoder som socialt nätverksarbete. H8 använder de båda arbetssätten komplet- terande snarare än konkurrerande, även om Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse främst vill satsa på evidensbaserade me- toder som går att effektutvärdera. Sture Korpi, som var chef för SiS under perioden 1993–2005, framhåller att ”En av de enskilt vikti- gaste satsningarna för ungdomsvården har varit att införa evidens- baserade metoder i arbetet med unga kriminella, s.k. kognitiva be- teendeterapeutiska metoder”.405

En väsentlig skillnad mellan ART och KSL, som också flera unga berättar om, är att KSL går ut på att i terapeutiska samtal korrige- ra den unges ”felaktiga” tankemönster medan kärnan i ART hand- lar om att i rollspelets grupprocesser få den unge att i lektionssalen träna på verkliga situationer från gatans värld. De unga får också efter varje ART-lektion en hemläxa där de ute på gatan skall träna på vad de har lärt sig i lektionssalen. Detta är ett medvetet sätt för att försöka minska det sociala och rumsliga avståndet mellan H8 och gatan. För även om ART benämns som en KBT-metod betyder de interaktiva rollspelen i lektionssalen även mycket för de ungas förbättrade reflektionsförmåga (exempelvis med hjälp av ilske- dämpare och påminnelser) och självkänsla i förändringsarbetet. En ung man som åtminstone retoriskt har tagit till sig H8:s vårdideo- logi berättar synnerligen initierat och träffsäkert om kärnan i ART och behandling i allmänhet:

404 Payne 2008 [1991]. 405 Korpi 2002, s. 7.

Jag har varit med på ART och gått ut utbildningen. Det har hjälpt mig bra. Jag menar ART är väldigt bra för nån som vill förbättra sig. Vill man inte förbättra sig är det inte lönt. Visst dom kan komma hit, dom kan lyssna, dom kan reglerna, dom kan räcka upp handen, dom kan säga hej, dom kan låtsas vara trevliga, det är en timme, det är inte så långt tid. Visst kan man sköta sig en timme, men vad vet dom vad du gör efteråt. Förstår du? Det handlar mycket om dig själv. Du måste själv ta ett stort ansvar. Vill du förbättra dig, okej gå till ART. Vill du inte för- bättra dig är det lika bra att skita i det. Vad ska du sitta där och leka snäll när du inte är det. Förstår du? […] I ART kan man rollspela verklighet eller det som kan hända eller det som inte alls har hänt. Grupptryck t.ex. där kompisar säger – kom så vi röker en holk för fan, kom vi röker, kom vi gör inbrott, kom vi gör det och det. Förstår du? Då lär du dig att tacka nej. Då lär du dig att inte göra det. Du lär dig mycket där. Till exempel när du ska bråka med någon – hur du ska dämpa ner din ilska. Hur du ska kunna kontrollera dig istället för att slåss. Det är klart man vill slåss. Man knyter näven. Förstår du? Vi diskuterar mycket om inre och yttre avtryckare.406

Tack vare att den unge mannen har gått ART-träning för att bli en förebild för andra unga, är han särskilt lämpad att dels berätta om vad man skall lära sig under lektionerna, dels att det går att mani- pulera systemet om man inte vill förändra sitt beteende och tän- kande. Särskilt det han berättar om möjligheterna att manipulera vad man skall lära sig i träningen är värt att uppmärksamma, efter- som den unge i och med detta har internaliserat den förhärskande vårdideologin som utgår ifrån att individen alltid har en valmöjlig- het att förändras. En annan observation i sammanhanget är att den unges berättelse visar att det är mycket svårt att mäta vad som händer inom en klient under själva insatsen. Evidensbaserade (be- havioristiska/positivistiska) metoder kan nämligen inte mäta den inre emotionella upplevelsen eller kognitiva erfarenheten av be- handlingen. Inom evidensbaserad forskning är det enda vetenskap-

ligt legitima sättet att mäta effekten av en insats att urvalet skall vara randomiserat,407 men ur detta kvantitativa urvalsperspektiv är det knappast möjligt att inkludera den kulturella kontexten eller klientens erfarenhetsgrundade berättelser av insatsen.