Nätverkskartan

Elf och Garphult skriver följande om nätverkskartans strukture- rande betydelse:

För att få en någorlunda överskådlig bild av hur nätverket och relationerna ser ut runt en individ är det till stor hjälp att struk- turera all information i någon form. Genom att använda sig av en nätverkskarta blir det ofta komplexa sammanhanget också

154 Intervju med en ung 070302.

grafiskt tydligt. Individen som står i fokus ritar upp alla viktiga personer runt sig själv, sitt subjektivt upplevda nätverk på ett papper.156

Nätverkskartan (se figur 5 nedan) är indelad i fyra grundläggande fält eller sektorer. Klienten (namnet på den unge) placeras i mitten av figuren. I figuren nedan, som är en modell, visas ego eller fo- kusperson i form av en triangel, vilket talar om att det är en man eller pojke. En kvinna eller flicka symboliseras av en cirkel. Det är viktigt att observera att nätverkskartan nedan inte specifikt gäller för en av de unga som är inskriven vid H8, även om teamen arbe- tar med en liknande typ av karta som visas i figuren, utan kan gälla för vilken klient som helst vars privata och professionella nätverk blir kartlagt. Min beskrivning av nätverkskartans funktion skall dock i första hand ses som en beskrivning av hur metoden används på H8. Andra målgrupper inom socialt arbete där metoden prakti- seras är familjer som riskerar att bli vräkta, förebyggande stöd till barn i problemfamiljer, missbrukare och psykiskt funktionshindra- de.157

Nätverkskartans övre del är indelad i två fält varav ett visar familj och andra personer som delar hushållet och ett visar släkt, anhöri- ga och partnerns släkt. Värt att notera är att även klientens barns släktingar, ingifta och f.d. partners inkluderas i släkten. Kartans nedre del är indelad i tre fält som visar följande: Det första fältet visar på övriga vänner, grannar och fritidsaktiviteter. I det andra fältet ingår arbete, utbildning och skola eller förskola. Det tredje innefattar myndighetspersoner och andra professionella. Nätverks- arbetets idé med att inkludera professionella och myndighetsperso- ner i nätverkskartan är bl.a. för att det finns klienter som saknar vänner eller att det kan uppstå livskriser eller andra situationer då de professionella temporärt behövs för att förstärka och stödja nätverket runt familjen. Antagandet bygger på att både det privata och professionella nätverket behövs i klientens liv. Familj och släkt anses dock vara en mer betydelsefull och varaktig del av klientens nätverk än vänner och professionella. Nätverkskartan nedan utgör

en schematisk idealmodell som i praktiken varierar från individ till individ, men som trots allt utgör en central utgångspunkt i nät- verksarbetet med klienten.158 Maria Elf skriver insiktsfullt om nät- verkskartans konkreta betydelse i fallbeskrivningen av 14-årige Juan som inte ville prata:

I det här läget var nätverkskartan ett bra instrument att använ- da eftersom Juan inte ville prata, och det kanske skulle gå lätta- re om vi skrev och ritade istället. Uppmärksamheten kan istället riktas mot något konkret och frågorna som uppstår runt kartri- tandet känns mer naturliga och inte så ”förhörsinriktade”. Det blir också möjligt att få en överblick över det komplexa sam- manhanget och öka förståelsen för Juans situation. Destruktiva mönster kan bli tydliga, brutna kontakter kan kanske återupp- tas eller konfliktfyllda relationer upptäckas och lösas på ett bättre sätt. […] Att rita sin egen nätverkskarta är även en tera- peutisk intervention i sig. Nätverket blir medvetandegjort och tydligt så att det kan användas på ett mer konstruktivt sätt.159

På H8 börjar den unge i samarbete med teamet att lista de personer som han eller hon tycker är viktiga i sitt liv, oavsett om relationen med dessa personer är behaglig eller konfliktfylld. Det går med andra ord inte ut på att lista samtliga personer i släkten eller släk- tens hela bekantskapskrets utan endast de personer som är betydel- sefulla för den unge här och nu. Därefter placerar den unge in des- sa personer i nätverkskartan.160

158 Elf 2003; Forsberg & Wallmark 2002 [1998]a och b. 159 Elf 2003, s. 97–98.

Nätverkskartan

Figur 5. Källa: Nätverkskompaniet, Mälardalen

Ju viktigare personen är för den unge ur emotionell synpunkt, des- to närmare nätverkskartans centrum placeras personen. Detta gäll- er såväl personer som den unge har en positiv som en negativ emo- tionell relation till. När samtliga personer som är viktiga för den unge ritats in på kartan börjar nästa fas i kartritandet. Den unge förbinder (länkarna) då dels personer som inte känner varandra (isolat), men som är viktiga för henne eller honom, dels personer som känner varandra och träffas regelbundet (plexus). När de oli- ka linjerna mellan personerna är dragna går det att utläsa vissa grundläggande drag från den unges privata och professionella nät- verk.161

Enligt Elf och Garphult är grundläggande för denna modell ”att utvecklingsförloppet är en produkt av samspelet mellan den växande individen och den ständigt föränderliga miljön”.162

Exakt vad som går att utläsa från nätverkskartan är omtvistat, men i en ömsesidig dialog mellan den unge och teamet kan den fungera som en bra utgångspunkt i det fortsatta förändringsarbetet. I sam- manhanget kan det vara värt att nämna nexuspersonen (samman- hållande person) i klientens nätverk. Nexuspersonen är den person som känner flera personer i den unges nätverk utan att de nödvän- digtvis känner varandra. Nexuspersonen kan därför ses som spin- deln i nätet som håller ihop de olika trådarna när en kris uppstår i den unges liv. Om nexuspersonen försvinner från den unges liv kan det därför uppstå en kris på så vis att den unge riskerar att bli mer isolerad, eftersom det då inte finns någon nexusperson som kan hjälpa till och mobilisera nätverket. Det kan också vara så att den unge inte har någon mobiliserande kraft i sitt nätverk och att H8- teamet blir något av ett ”nexus-team” när nätverksmötet mobilise- ras. Jag väljer att begränsa mig till den grundläggande nätverkskar- tan, det finns andra varianter på nätverkskartor såsom hypotetisk karta, historisk nätverkskarta, framtidskarta, sammanhangskarta o.s.v.163

Syftet med ritandet av nätverkskartan är bland annat att den unge skall reflektera över vilken typ av relation som han eller hon har till dessa personer och hur relationerna har förändrats över tid. Ett annat syfte är för att teamet skall få en bättre översikt och kunskap om hur den unges privata och professionella nätverk ser ut och hänger samman, vilket i sin tur gör att teamet effektivare kan sätta in stödjande och kontrollerande sociala resurser för den unge.164 En annan tänkbar effekt av nätverkskartan kan bli att den unge börjar fundera över hur relationerna i nätverket hänger samman med situationen som den unge befinner sig i. Som i fallbeskrivning- en med 14-årige Juan. Den unges eventuella ökade medvetenhet kring relationen till de personer som ritats in på kartan gör också att teamet behöver vara särskilt uppmärksam på hur detta påver- kar den unge. Det är dessutom teamet som har föreslagit för den unge att rita en nätverkskarta. På H8 är ritandet av nätverkskartan

163 Forsberg & Wallmark 2002 [1998]a och b.

en integrerad del av förändringsarbetet. Därför är det lämpligt att H8-teamen fullt ut också tar ansvaret för de följder som kartritan- det kan medföra för den unge.165

Samtidigt som den unge ritar sin nätverkskarta och kopplar sam- man de olika personerna i nätverket ställer teamet fördjupande följdfrågor. I detta arbete är det centralt att teamet tålmodigt stäl- ler frågor till den unge som gör att hans eller hennes nätverk blir så heltäckande och uttömmande som möjligt. Nätverkskartan utgör därefter underlag i teamets fortsatta påverkansarbete med den unge och till Nätverksgruppen när de mobiliserar den unges privata och professionella nätverk inför nätverksmöten. Samtalen mellan tea- met och den unge leder fram till nya frågeställningar som i sin tur gör att gamla sociala relationer kan få nya former. Efter mobiliser- ing och sammankopplingar, både på nätverkskartan och i prakti- ken, hålls första nätverksmötet vars främsta uppgift är att börja förändra de sociala relationerna i den unges liv i positiv (lösnings- fokuserad) emotionell och social riktning. Mot bakgrund av detta resonemang går det att påstå att Nätverksgruppen och teamet fun- gerar som ”nätverkskopplare” mellan olika personer såväl när den unge ritar sin nätverkskarta som när det privata och professionella nätverket mobiliseras i praktiken. Det är med andra ord i den var- dagliga interaktionen mellan teamet och den unge som föränd- ringsprocessen tar sin början.166