• No results found

2 STADSDELEN ROSENGÅRD OCH VARFÖR

2.9 Vårdkostnader

Det var under det första och andra verksamhetsåret (2005–2006) som de tyngst brottsbelastade unga i stadsdelen enligt polisens s.k. lista var inskrivna vid H8, vilket ledde till att de externa vårdkost- naderna kunde minskas rejält. Flera av dessa unga hade annars va- rit aktuella för kostsam extern vård. H8 var tänkt som ett treårigt projekt, men redan under det första verksamhetsåret visade projek- tet så pass bra påverkansresultat och ekonomiska besparingar att SDF beslutade att permanenta verksamheten. Under den relativt korta tid som programmet funnits sedan starten i januari 2005 har arbetet visat goda ekonomiska resultat och IoF har minskat sina vårdkostnader från omkring 13,3 miljoner kronor 2003 till om- kring 7 miljoner kronor år 2007. Som jag tidigare påpekat var ett av de primära syftena med att öppna H8 att få ner de externa vårdkostnaderna.98

97 Sarnecki 2003; Socialstyrelsen 2006, s. 16. 98 Intervju med IoF-personal 080214.

Figur 2. Vårdkostnader för IoF-Rosengård 2003–2007.

Enligt enhetschefen vid Familjebasen och programansvarig för H8 är orsaken till den ökade vårdkostnaden från 4 489 000 kronor 2006 till 7 114 000 kronor 2007 att antalet unga med svåra psy- kiska funktionshinder eller tung missbruksproblematik har ökat i Rosengård. Unga med svåra psykiska funktionshinder eller tung missbruksproblematik utgör inte målgruppen för H8 som i första hand är inriktat på barn och ungdomar som har ett kriminellt eller aggressivt beteende samt har en mindre allvarlig missbruksproble- matik. Unga med svåra psykiska funktionshinder eller tung miss- bruksproblematik måste således hänvisas till kostsamma externa vårdplaceringar. Forkby menar att ett av de främsta hoten mot den framväxande kommunala öppenvården kan vara om ”kostnaderna inte sjunker så som avsett. Vinsten har ofta förskotterats genom att verksamheterna framställts som investeringar”.99

Om de ökade ex- terna vårdkostnaderna under 2007 är en varaktig förändring och om denna eventuella förändring (kostnadsökning) i så fall utgör ett 99 Forkby 2005, s. 254.

Vårdkostnader

-

2 000 000

4 000 000

6 000 000

8 000 000

10 000 000

12 000 000

14 000 000

16 000 000

2003

2004

2005

2006

2007

framtida hot mot H8:s fortlevnad är naturligtvis för tidigt att be- svara, men är icke desto mindre viktigt att ta i beaktande.

B&U har haft en nyckelroll i kostnadsminskningen av barn- och ungdomsvården i Rosengård. Socialsekreterarna på B&U har näm- ligen både det ekonomiska och det myndighetsutövande ansvaret för aktuella barn och ungdomar. När ett ärende med ett barn eller en ungdom som har ett kriminellt eller aggressivt beteende kommer till ”Slussen” på B&U samråder de med Ungdomsgruppen om kli- enten exempelvis skall placeras på en SiS-institution, HVB, Famil- jehem, UA, H8 eller motsvarande. Teamledaren samråder i sin tur med programansvarig för H8 om hur IoF bör agera. Även om ärendegången formellt alltid har detta förlopp kan urvalet av unga som skrivs in på H8 i praktiken ske på andra sätt. Ett exempel på detta skulle kunna vara om en socialrådgivare på H8 kommer i kontakt med en av de ungas lillebror eller kamrat som kan vara ak- tuell för placering på H8 och tar upp ärendet med programansva- rig för H8 som därefter vidareförmedlar ärendet till teamledaren på B&U o.s.v.

Detta innebär att urvalsförfarandet av barn och ungdomar som skrivs in på H8 inte alltid följer ett helt enkelspårigt tillvägagångs- sätt, utan i praktiken är mer flexibelt och mångfacetterat. Det cen- trala är att socialarbetarna inom IoF:s organisation har ett prestige- löst förhållningssätt så att urval och insatser för den unge blir så behandlings- och kostnadseffektivt som möjligt. Skola och polis kan också ha indirekt inflytande för urvalet av unga som kommer till H8 genom att de rapporterar om unga med ett kriminellt eller aggressivt beteende som både är kända och okända för IoF. Det är dock viktigt att understryka att ärendegången därefter följer den formella gången som alltid tar sin början hos ”Slussen” på Social- byrån.

Tack vare ett intensifierat och fördjupat samarbete inom IoF och mellan IoF, närpolis, skola och andra privata och professionella aktörer är tanken enligt enhetschefen och programansvarig att barn och ungdomar uppmärksammas innan de har internaliserat en kriminell livsstil. Detta har möjligen redan blivit verklighet, ef-

tersom det 2008 var färre inskrivna unga på H8 med en grov och vanemässig kriminalitet, vilket var den ursprungliga målgruppen för verksamheten. De unga på polisens s.k. lista var de tyngst brottsbelastade i stadsdelen. En anledning till att det har skett en viss vårdgruppsförskjutning kan vara att den specialiserade Ung- domsgruppen på Socialbyrån, i nära samarbete med H8-teamen, har blivit allt bättre på att urskilja och sätta in tidiga insatser för barn och ungdomar som är i riskzonen att utveckla en vanemässig kriminell livsstil.100 Ju allvarligare brott den unge har begått över en längre tidsperiod, desto svårare är det att förändra den unges kri- minella livsstil eller levnadsvanor. Resonemanget bygger på att ekonomiska medel och socialt lidande kan sparas om det förebyg- gande arbetet förbättras och rätt insatser sätts in i ett tidigt skede i den unges liv. Enhetschefen och programansvarig är dock angeläg- na att påtala, att de unga som inte har utvecklat en lika vanemässig kriminalitet för övrigt har samma tunga sociala problematik i ba- gaget och ett aggressivt beteende.101

Enligt psykologerna Anna-Karin och Henrik Andershed ökar ris- ken avsevärt om barnet har ett normbrytande beteende före 12 års ålder att detta beteendemönster skall följa med upp i tonåren och t.o.m. befästas i vuxen ålder. De skriver att ”Ungefär en av två pojkar med normbrytande beteende i barndomen uppvisar fortfa- rande normbrytande beteende i vuxen ålder medan motsvarande andel bland flickor är ungefär en av fem”.102

Nackdelen med att socialtjänsten (gäller inte specifikt IoF-Rosengård) har som mål att i allt yngre åldergrupper uppmärksamma barn i riskzonen kan vara att dessa barn möjligen kan stämplas som normbrytande i tidig ål- der. Dessutom är det så att socialtjänsten ofta uppmärksammar normbrytande barn i familjer som redan är aktuella för andra åt- gärder, vilket kan medföra ”att det offentliga har trängt allt längre in i familjen”.103 Jag påstår inte att IoF-Rosengård stämplar unga till att bli kriminella i samhällets ögon, men det är enligt min upp- fattning värt att fundera över vad förebyggande insatser kan inne-

100 Intervju med IoF-personal 080214. 101 Intervju med IoF-personal 080515.

102 Andershed & Andershed 2006, s. 188; Intervju med IoF-personal 070226. 103 Levin 1998, s. 88.

bära för den unge. I litteraturen uppfattas det förebyggande eller preventiva sociala arbetet nästan enbart vara något önskvärt efter- som tanken är att dessa insatser hindrar den unge från att utveckla en vanemässig kriminalitet, men baksidan kan vara att de unga som införlivas i sociala myndigheters insatser också får en negativ stämpel på sig av omgivningen. De sociala konsekvenserna för den unge av förebyggande insatser är enligt min mening värda att fun- dera över mer än en gång.104

I figur 3 nedan (s. 59) ges en översikt av öppenvårdsprogrammet H8. Syftet med figuren är att ge läsaren en inledande översikt av H8:s programinnehåll.