Sammanfattning
Det musikpedagogiska konceptet El Sistema har under de senaste åren spridits i Sverige, och finns idag i ett antal städer runt om i landet. Under våren 2015 inleddes ett forskningsprojekt vid Mälardalens högskola med syfte att belysa hur inblandad förskolepersonal och musiklärare erfar arbetet med ett El Siste- mainspirerat arbetssätt i förskolan i en mellansvensk stad. Följande forsk- ningsfrågor har varit utgångspunkt i studien: Vad framhåller förskolepersona- len och musiklärarna som mest betydelsefullt i musikverksamheten? Hur kommer verksamhetens inriktning mot integration till uttryck? Forskningspro- jektet baserar sig på intervjuer med tre förskollärare, en barnskötare samt fyra musiklärare. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ analys. Förskole- personalen beskriver den El Sistema-inspirerade verksamheten som ett red- skap för att stödja barns språkliga och sociala utveckling samt den glädje de upplever att verksamheten ger. Musiklärarna ger uttryck för det El Sistema- inspirerade arbetet som ett redskap för integration. Musikaktiviteterna fram- ställs kunna ge både barn och föräldrar en möjlighet att ”komma in i det svenska samhället” och att fostras in i svensk förskole- och musikskolekultur. Med ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv framstår de inblandades reso- nemang om den El Sistema-inspirerade verksamheten vara ett uttryck för as- similation snarare än integration. Studien ger upphov till problematisering av de deltagande musiklärarnas och förskolepersonalens uppfattningar om integ- ration genom El Sistema. Inkludering framstår som ett mer relevant begrepp för förståelsen av den studerade musikverksamheten.
Inledning
Mer än ett halvt sekel av omfattande arbetskrafts-, flykting- och anhörigin- vandring har lett till att Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle. I slutet av 2014 hade 21 procent av Sveriges befolkning utländsk härkomst (Statistiska centralbyrån, 2015). Som en följd av den omfattande och för många migranter dramatiska migrationen till Europa under åren därefter, i vil- ken Sverige har tagit ett stort mottagaransvar, har andelen av befolkningen med utländsk härkomst ytterligare ökat.
Genom åren har migrationen och dess betydelse för samhället kommit att debatteras. Alltsedan slutet av 1990-talet har etnisk mångfald växt fram som en eftersträvansvärd
vision
i de flesta sammanhang i samhället. Etnisk mång- fald ses med få undantag som något positivt och värdefullt, något som berikar och ska tas tillvara. Mångfaldens positiva effekter lyfts fram både för eko- nomi, arbets- och samhällsliv (Lindensjö & Lundgren, 2000; de Los Reyes, 2001, Lahdenperä & Lorentz, 2010; Gustavsson, 2014). Samtidigt har det vi- sat sig att den etniska mångfald som migrationen har medfört har kommit att få en baksida. Forskning och nationella utredningar ger bilden av ett allt mer segregerat svenskt samhälle med bostadssegregation, strukturell diskrimine- ring, exkludering från arbetsmarknaden, ökad ekonomisk ojämlikhet, social marginalisering och en uppdelning i ”vi” och ”dom” med negativa attityder till vissa etniska grupper (SOU 205:41; SOU 2005:56; SOU; 2012:74; Sern- hede, 2014; Scarpa, 2015). I flera svenska städer finns stadsdelar där den största andelen boende, i vissa fall uppemot 90 %, består av personer med utländsk härkomst eller bakgrund (Scarpa, 2015). Så var fallet i den medel- stora staden i Mellansverige vid tiden för föreliggande studie. Ett av bostads- områdena där studien genomfördes är ett av de 53 bostadsområden i Sverige som den svenska polismyndigheten har klassat som ”utsatta områden”, på grund av hög kriminalitet med allvarlig brottslighet och låg socioekonomisk status med stor arbetslöshet, låga inkomster, trångboddhet, elever som inte klarar godkänt i alla skolämnen, social oro med stora ungdomsgrupper som upplever marginalisering och alienation på grund av sin etnicitet. År 2014 var 70 % av befolkningen i det aktuella bostadsområdet helt eller delvis beroende av bidrag för att klara sin ekonomi (Polisen, 2015; Statistiska centralbyrån, http://www.scb.se/).Musikaktiviteter för integration i förskolan
De senaste årens stora antal nyanlända barn och unga har kommit att innebära att den svenska förskolan och skolan har ställts inför stora utmaningar. Allt fler förskolor och skolor har blivit involverade i mottagandet och behöver ut- veckla förhållningssätt och undervisning som möter dessa barn och ungas för- utsättningar och behov, både när det gäller psykisk hälsa, sociala relationer, språkutveckling och ämneskunskaper (Bamford, 2009; Ehrlin, 2012). Såväl forskning som beprövad erfarenhet visar att musik kan inrymma värdefulla
redskap för alla dessa områden. Utöver musik som ett värde i sig så har mu- sikverksamhet uppmärksammats i forskning och rapporter som ett redskap att använda för att skapa gemenskap och glädjefylld undervisning samt för att arbeta med barns sociala utveckling eller lärande inom andra områden som t.ex. språk och matematik (Gooding, 2009; Hallam, 2010; Bilalovic Kulset, 2014).
Den alltmer tilltagande segregationen låg till grund för att den kommunala musikskolan i den aktuella staden år 2012 fick i uppdrag av kommunen att arbeta för ökad integration i musikskolans verksamhet för elever med annat etniskt ursprung än Sverige genom musikaktiviteter ledda av lärare från mu- sikskolan. Musikskolan valde El Sistema som grund för arbetet med uppdra- get. El Sistema är en modell för kör- och orkesterverksamhet som riktar sig till barn och unga. Modellen introducerades i Sverige 2010 i Göteborg och finns idag i flera kommuner. På El Sistemas hemsida i Sverige beskrivs mo- dellen som ”… den nya grenen i svensk kulturskola som med musik bryter utanförskap”.
El Sistema-verksamheten i den aktuella staden inleddes med att två av den kommunala musikskolans lärare åkte till Göteborg för att inspireras av verk- samheten där. Detta utbyte blev sedan startskottet till att musikskolan år 2012 startade El Sistema-inspirerad verksamhet i en av kommunens förskolor. Se- dan dess har verksamheten växt och idag har två