De tre berättelserna konstruerades med hjälp av retrospektiva intervjuer och
inspiration hämtades från en kvalitativ metodansats som i
forskningssammanhang kallas för livsberättelser (Bertaux, 1981; Goodson & Sikes, 2001; Jepson Wigg, 2015; Perez Prieto, 2006). En forskare som använder sig av, eller låter sig inspireras av, metodansatsen livsberättelser är intresserad av att ta del av människors livserfarenheter och deras reflektioner över dessa erfarenheter. Jepson Wigg (2015) förklarar livsberättelser på följande sätt: ”Inom livsberättelseforskning tar forskaren fasta på historieberättande och använder det för att skapa förståelse kring människors liv så som de själva minns och berättar det” (s. 238). Intresset är sällan avgränsat till en särskild händelse eller kort episod i en människas liv, utan istället vill forskaren förstå erfarenheter ur ett längre tillbakablickande
perspektiv. Jepson Wigg (2015) skriver att denna “metodansats passar bra att använda när forskaren är intresserad av människors erfarenheter ur ett längre perspektiv” (s. 238).
Mammorna i studien bor i mellersta Sverige. Innan intervjuerna påbörjades informerades mammorna om studien och de rättigheter de har som respondenter. De lämnade samtycke till att delta i studien och till att bli intervjuade. Intervjuerna pågick mellan 60 och 90 minuter, och genomfördes på deras arbetsplatser eller i deras hemmiljöer. De ombads berätta fritt om sitt barn och om hans/hennes väg från förskola och in i förskoleklass. De uppmuntrades också att berätta hur de upplevt sitt barns väg från förskola till förskoleklass. Intervjuerna spelades in för att sedermera ord för ord transkriberas på dator. Inspelningar och transkriberingar förvaras på ett säkert sätt.
Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ bioekologisk innehållsanalys som har utvecklats av författarna Lundqvist, Sandström och Axelsson (Lundqvist, Sandström, & Axelsson, 2016). I den kvalitativa bioekologiska innehållsanalysen och dess tillhörande matris (Tabell 1) används bärande begrepp från ett bioekologiskt synsätt på barns, ungas och vuxnas utveckling. Det bioekologiska synsättet har utvecklats av Bronfenbrenner (1979) och Bronfenbrenner & Morris (1998). Synsättet och den av oss utvecklade matrisen innehåller följande system: biosystemet (en beskrivning av barnet); mikrosystemet (en beskrivning av barnets hem, förskola och förskoleklass, samt signifikanta andra och proximala processer);
mesosystemet (en beskrivning av samverkan mellan hem och skola, och
övergångar mellan mikromiljöer); exosystemet (en beskrivning av kommunala resursfördelningar, stödteam och arbetsliv); makrosystemet (en beskrivning av kulturella aspekter, nationella lagar och internationella konventioner); och
kronosystemet (en beskrivning av förändringar över tid). Dessa system
påverkar varandra och en individs utveckling (Bronfenbrenner, 1979; Bronfenbrenner & Morris, 1998). Analysen gick till på följande sätt:
Transkriberingarna av intervjuerna lästes igenom och det noterades samtidigt sådant som kunde relateras till biosystem, mikrosystem, mesosystem, exosystem, makrosystem och kronosystem. Dessa noteringar fördes sedan in matrisen (Tabell 1). I samband med analysen noterades också vändpunkter (kronosystem) och signifikanta andra (mikrosystem). En vändpunkt handlar här om att något förändras till det bättre eller till det sämre på grund av något, till exempel en händelse, nya relationer, en sjukdom eller en övergång. En övergång kan till exempel resultera i att ett barn som tidigare inte behövt stöd nu behöver det, och vice versa (Lundqvist, 2016). Signifikanta andra syftar här på personer som framställs som särskilt betydelsefulla för barn och mammor. Med hjälp av transkriberingarna och den utförda kvalitativa bioekologiska innehållsanalysen konstruerades sedan tre livsberättelser, en för varje mamma. Berättelserna formulerades i jag-form för
att läsaren skulle ges möjlighet att komma nära mammorna. Dessa livsberättelser är inte så långa som intervjuerna med mammorna, utan kan beskrivas som förkortade versioner av deras berättelser. Det betyder att vi gjort ett urval och att allt det som mammorna berättade i intervjuerna inte finns med i deras livsberättelser. Med anledning av detta blir livsberättelserna, i sin skriftliga och förkortade version, en slags rekonstruktion av berättarnas (i det här fallet mammornas) berättelser (Perez Prieto, 2006). Vi var måna om att inte tappa berättelsernas karaktär i samband med rekonstruktionerna och vävde därför in ord och uttryck som mammorna själva använt i intervjuerna. Berättelserna avidentifierades och de namn som används (Adam, Benjamin och Cilla) är fiktiva. Några få detaljer, av ringa betydelse för studiens syfte och frågeställningar, ändrades i berättelserna för att säkerställa avidenti- fiering. De tre livsberättelserna utgörs av Adams väg från förskola till försko- leklass, en mammas tillbakablick; Benjamins väg från förskola till förskole- klass, en mammas tillbakablick; Cillas väg från förskola till förskoleklass, en mammas tillbakablick.
När det gäller kvalitativ forskning kan begreppen reliabilitet och validitet användas med samma betydelse som i kvantitativ forskning, med undantaget att man då inte lägger vikt vid mätning (Bryman, 2002). Denna studie kännetecknas av intern reliabilitet, innebärande att vi tre författare kommit överens om hur vi skulle använda det tolkningsverktyg som vi utarbetat inför analys av resultatet i studien. Studien kännetecknas också av intern validitet innebärande att vi tre författare genomfört tolkningarna tillsammans och att vi därigenom validerat varandras tolkningar. Extern reliabilitet hävdas dock inte – det är inte möjligt att få exakt samma resultat om studien replikeras. Inte heller extern validitet hävdas - resultaten kan inte generaliseras till andra miljöer eller relationer.
Tabell 1. Matris för bioekologiska innehållsanalyser (Lundqvist, Sandström, & Axelsson, 2016).
Matris, en bioekologisk innehållsanalys
System: Centralt innehåll i berättelserna: Reflektion: Biosystem Om barnets ålder, egenskaper, intressen, förmågor,
behov och funktionsnedsättningar.
Mamma 1 … …
Mamma 2 … …
Mamma 3 … …
Mikrosystem Om barnets hem och lärmiljöer, samt signifikanta andra och proximala processer.
Mamma 1 … …
Mamma 2 … …
Mamma 3 … …
Mesosystem Om samspel och övergångar mellan mikrosystem.
Mamma 1 … …
Mamma 2 … …
Mamma 3 … …
Exosystem Distanserande påverkansfaktorer såsom kommunala resursfördelningar och resursteam, samt föräldrars arbetsliv.
Mamma 1 … …
Mamma 2 … …
Mamma 3 … …
Makrosystem Kulturella aspekter, samt nationella och internationella påverkansfaktorer såsom innehåll i författningar och konventioner.
Mamma 1 … …
Mamma 2 … …
Mamma 3 … …
Kronosystem Förändringar över tid i biosystem och ekologiska system. Vändpunkter.
Mamma 1 … …
Mamma 2 … …
Mamma 3 … …
Notera. Denna matris kan utökas till att innehålla fler intervjuanalyser än tre.
Lärmiljöer avser förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Reflektioner avser de frågor och funderingar som väcks hos forskare/en under det att matrisen fylls i och dess innehåll analyseras.