Studiens teoretiska utgångspunkter är inspirerade av Vygotsky och Bruners teorier om lärande. Vygotsky introducerade begreppet den proximala utveck- lingszonen, ZPD (Vygotsky, 1978). Zonen syftar till skillnaden mellan det barnet kan och det barnet klarar av att lära sig med hjälp av någon annan.
The zone of proximal development. It is the distance between actual develop- ment level as determined by independent problem solving and the level of po- tential development as determined through problem solving under adult guid- ance or in collaboration with more capable peers (Vygotsky, 1978, s. 86). Vygotsky (1978) menar att det barnet idag klarar med stöd av en vuxen eller kamrater klarar det imorgon själv under förutsättning att uppgifterna ligger inom gränsen för barnets utvecklingsnivå. Tillsammans med en mer kompe- tent person kan barn lösa en uppgift eller klara av en färdighet som den ännu inte klarar på egen hand. Sammantaget blir det lärarens roll att utifrån barnens utvecklingsnivå hitta lämpliga vägar för att utmana barnen och stötta dem för att komma vidare i sin utvecklingszon. Flint (2010) har i en studie undersökt
hur barn kan utmana och stötta varandra genom kompisläsning utifrån var de befinner sig i sin utvecklingszon. Ett sätt att främja läsning och lärande enligt Flint är att låta barn läsa tillsammans med en annan kamrat som ligger i samma utvecklingszon eller med en lite mer kompetent kamrat. När barnen fastnade i sin läsning och inte kunde avkoda ord kunde den mer erfarna läsaren hjälpa den andra med olika lässtrategier utifrån deras kunskapsnivå. Kompisläsning medförde även att barnen samtalade om det lästa, diskuterade textens innehåll och budskap genom att använda sina egna erfarenheter för att skapa en mening av textens innehåll. Griffin (2002) har i en studie med 15 barn i åldrarna 6 - 7 år studerat hur barn med olika lässtrategier hjälper varandra när de läser i par. När en läsare hade problem med att avkoda ett ord kunde den andra läsaren stötta kompisen genom att peka långsamt med fingret under ordet, eller täcka över delar av ordet med fingret för att fokusera på en bokstav i taget och försöka ljuda ihop ordet.
Begreppet den proximala utvecklingszonen är också nära sammankopplat med scaffolding, vilket kan översättas med stöttning på svenska som introduc- erades av Bruner och Bruner och hans medarbetare (Wood, Bruner & Ross, 1976). Scaffolding kan beskrivas som ett tillfälligt stöd i elevernas lärande. Läraren ger stöttning i elevens lärandeprocess på olika sätt som med tiden avtar allteftersom eleven klarar att göra saker på egen hand Scaffolding handlar om alla de åtgärder som en lärare använder för att stötta en elevs lärande. Ankrum, Genest och Belcastro (2014) visar i en studie hur en lärare med olika typer av muntliga instruktioner kan stötta och vägleda nybör- jarläsare i läsning beroende på var barnen befinner sig i sin utvecklingszon. Läraren i studien organiserade läsning för barn i mindre grupper och valde texter som låg i barnens utvecklingsnivå och utifrån deras intresseområde. Läraren använde tiden i dessa mindre grupplektioner till att skapa menings- fulla och riktade läsinstruktioner istället för att lyssna på barnen när de läste högt. I dessa grupplektioner kunde läraren exempelvis instruera barnen kring olika läsförståelsestrategier, arbeta med ordförståelse, visa på olika avkod- ningsstrategier som kunde användas vid läsning av nya ord som några ex- empel.
Metod
Insamling av empirin har genomförts i samverkan med ett utvecklingsprojekt
Flerspråkighet, barns förutsättningar och övergångar för språk-, läs- och skrivutveckling i förskola, förskoleklass och grundskolans årkurs 1 mellan
Mälardalens högskola och Mälardalens kompetenscentrum för lärandet. Flera metoder har använts för att hitta deltagare till studien. Infor- mationsbrev kring studien och dess syfte har skickats ut via mail till alla skolledare inom F - 6 skolor i kommunen och skolledarna har även fått muntlig information om studien från kommunens utvecklingsledare inom grundskolans tidiga år. Informationsbrev kring studien har även skickats ut
direkt till lärare i grundskolans tidiga år via mail. Slutligen har även personliga besök på skolor genomförts för att informera om studien för att hitta deltagare. Dessa olika förfaringsätt resulterade i att arton lärare från tre olika skolor i en mellanstor stad önskade delta i studie. Sex förskollärare som arbetar i för- skoleklass, tolv grundskollärare som arbetar inom grundskolans tidiga år varav en även var utbildad specialpedagog och talpedagog och en annan grundskollärare med fördjupning inom svenska som andra språk. Fokusgrup- perna blev tre till antalet och organiserades efter vilken skola lärarna arbetade i. Varje fokusgrupp bestod av sex lärare med olika yrkeskompetenser som ar- betade i förskoleklass eller i grundskolans tidiga år.
Fokusgruppsamtal som datainsamlingsmetod
Bryman (2015) menar att fokusgruppsamtal syftar till att få fram deltagarna åsikter och synsätt samt uttrycka dessa tankar med egna ord utifrån frågeställningar. Halkier (2010) anser att fokusgruppsamtal är en bra metod som belyser normer för gruppers praktiker och tolkningar. Deltagarna i föreliggande studies tre fokusgruppsamtal består av lärare med olika yrkeskompetenser varpå fokusgruppsamtal kan vara en lämplig metod då deltagarna kan jämföra sina erfarenheter och få förståelse för hur lärare i för- skoleklass handlar som de gör i praktiken. Wibeck (2010) beskriver fokusgruppsamtal som en bra metod för att få en fördjupad förståelse av män- niskors tolkningar av ett problemområde. Deltagarna kan jämföra sina erfaren- heter genom att ställa frågor till varandra och få insikt i varandras verksam- heter vilket inte skulle komma fram om enskilda intervjuer skulle ha använts som datainsamlingsmetod. Nackdelen med metoden enligt Wibeck (2010) är att mängden data från samtalen blir omfattande och transkribering tar tid samt att det ibland kan vara svårt att tyda vem som säger vad då flera personer pratar samtidigt. Vid analysarbetet av det transkriberade textmaterialet och de in- spelade samtalen har det ibland varit svårt att tyda vem som säger vad då flera personer har pratat samtidig, vilket har varit en nackdel och försvårat analysar- betet.
Fokussamtalen har genomförts på deltagarna respektive skola och samtalen har tagit 60 - 90 minuter att genomföra. Innan samtalen inleddes och spelades in informerades deltagarna muntligt om syftet med studien, hur samtalet skulle genomföras, vilka frågor som skulle diskuteras och vilken roll två deltagande forskare skulle ha under samtalets gång. En skulle agera moderator och den andra skulle anteckna vad som diskuterades för att i slutet av samtalen sam- manfatta diskussionen. Detta för att deltagarna skulle få möjlighet att göra tillägg och förtydligande om missuppfattningar förekom.
Fokusgruppsamtalen var semistrukturerade och inleddes med att modera- torn inledde diskussionen med en ställa en fråga för att öppna upp till diskus- sion mellan deltagarna. Under diskussionen ställde även moderatorn följdfrågor för att föra samtalet vidare eller för att styra in samtalet till de
frågor som var i fokus. Efter att alla samtal var genomförda transkriberades de ordagrant.
Bearbetning och analys
De temafrågor som användes vid fokusgruppsamtalen i samverkan med ut- vecklingsprojektet var följande:
- Vad innebär och beskriv språk-, läs- och skrivutveckling i för- skoleklass?
- Vilka förutsättningar ges barn och flerspråkiga barns språk-, läs- och skrivlärande i förskoleklass?
Följande intervjufrågor användes också vid fokusgruppsamtalen: - Beskriv språk-, läs och skrivutveckling i förskoleklass?
- På vilket sätt följer ni upp barns språk-, läs- och skrivutveckling i verksamheten?
- Beskriv vilka aktiviteter i förskoleklass som ni anser främjar barns språk-, läs- och skrivlärandet?
Utifrån svaren på dessa frågor och det transkriberade intervjuerna har materi- alet till detta kapitel analyserats med fokus på att få svar på följande frågor:
- Vilka aktiviteter beskriver lärare i förskoleklass att de utför i praktiken för att utveckla barns läsande och skrivande?
- I vilka sammanhang får barn erfara olika skriftspråksaktiviteter enligt lärarna?
Vid analysarbete av samtalstexter har latent innehållsanalys tillämpats för att analysera kvalitativa data (Graneheim & Lundman, 2004). Arbetet inleddes med att hela texten lästes igenom ett flertal gånger för att få en känsla för helheten. För att i det transkriberade materialet identifiera vilken utsaga de olika lärarna uttryckt har det inspelade samtalen analyserats ett flertal gånger och lärarnas utsagor kodats in i det transkriberade materialet.
Efter genomläsning ett flertal gånger organiserades materialet i en tabell med tre kolumner för att strukturera datamaterialet enligt Graneheim och Lundman modell (2004), se tabell 1. Första kolumnen kallas för menings- bärande enheter och består av meningar och fraser som plockats ut från det transkriberade materialet och som är relevanta för studiens frågeställningar. Nästa kolumn kallas för kondenserad enhet vilket innebär att de menings- bärande enheterna har kortats ner för att bli mer lätthantering men ändå bibehålla innehållet. Sista kolumner består av kategorier och är grupperingar av de koncentrerade meningsenheterna för att återspegla det centrala bud- skapet i texterna. Sist i analysarbetet har teman formulerats utifrån kate- gorierna och efter varje kategori har korta koder med teman lagts till för att få en bättre överblick över materialet. Tabell 1 visar ett exempel.
Tabell 1. Exempel på strukturering av samtalstexter enligt modell av Graneheim & Lundeman (2004).
Meningsbärande enhet Kondenserad enhet Kategori
Det är klart vi håller på med bokstäver och det är liksom det här självklara sakerna, högläsning, man får skriva, lekskriva, man får skriva ord
”Vi håller på med bokstäver” ”Högläsning” ”Man får skriva, lekskriva, man får skriva ord” • Bokstavsar- bete (FS) • Högläsning (LÄS) • Skrivande (SKR) Kvalitetskriterier och etik
Validitet och reliabilitet är begrepp som används för att beskriva kvalitet i for- skning. I kvalitativ studie väljer dock forskare som Thornberg och Fejes (2015) att lyfta begreppen trovärdighet och tillförlitlighet för att bedöma for- skningens kvalitet. De menar att dessa begrepp inbegriper ”hur noggrann och systematiskt man har varit under hela forskningsprocessen, hur trovärdig och tillförlitliga ens resultat är som en följd av hur man har gått till väga beträf- fande datainsamling och analys” (Thornberg & Fejes, 2015, s. 259).
Det insamlade datamaterialet har inte i sin helhet designats för denna studie utan för ett större utvecklingsprojekt. Delar av det insamlade materialet har dock insamlats för att svara mot syfte och frågeställningar som gäller denna studie. Genom att noggrant beskriva hur analysen av datamaterialet har ge- nomförts, hur det transkriberade fokusgruppsamtalen bearbetats till kategorier för att till slut hitta övergripande teman kan läsaren följa hur analysprocessen genomförts vilket ökar trovärdigheten och resultatets tillförlitlighet. Larsson (2005) nämner triangulering som viktigt för att ge trovärdighet åt tolkningar. En form av triangulering är ”respondent - validering”, vilket använts vid analysen av de samtalstexter som samlades in genom utvecklingsprojektet och som även använts som ett underlag i denna studie. Det handlar om att det som forskarna har tolkat återförs till de personer som deltagit i fokusgruppsamtalen för att bedöma tolkningens rimlighet. Deltagarna i fokusgruppsamtalen har fått tagit del av det transkriberade samtaltexterna, och hur forskarna har ana- lyserats datamaterialet, för att de sedan getts möjlighet att ge respons på om forskarna tolkat material rimligt. På så sätt ska resultatets trovärdighet öka.
Att beakta de etiska övervägande och ha en etisk förhållningsätt är en viktig roll för forskaren och i föreliggande studie har de etiska principerna som for- mulerats av Vetenskapsrådet för humaniora och samhällsvetenskap följts (Vetenskapsrådet, 2011). De etiska principerna inbegriper fyra områden; in- formationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekra- vet har beaktats i denna studie.
Informationskravet innebär att deltagarna har informerats om studiens syfte och hur studien ska genomföras. I denna studie har deltagarna informerats
både skriftlig och muntligt. Skriftligt genom ett informationsbrev som skick- ades till deltagarna innan första mötet samt muntligt vid första mötet inför fokusgruppsamtalen. Samtyckekravet genom att deltagarna själva har fått välja om de vill medverka i studien eller inte. Vidare har deltagarna även fått information om att de när som helst under projektet gång kan ångra sitt deltagande. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet innebär att deltagar- nas ska ges största möjliga anonymitet och personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att inga obehöriga kommer åt det insamlade materialet endast kom- mer att användas i forskningssammanhang. I denna studie har personuppgifter avidentifierats och det inspelade materialet förvarats på en säker plats och används endast i forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2011). Wibeck (2010) framhåller att det är svårt att utlova full anonymitet men att konfidentialitet ändå kan uppnås då alla namn byts ut i transkriptionen samt deltagarnas iden- titet skyddas noggrant genom att försvara ljudinspelningarna på en säker plats, vilket har genomförts i denna studie.