I likhet med tidigare forskning med fokus på musikaktiviteter på förskolor i mångkulturella områden (Författare, 2012; Bilalovic Kulset, 2015) visar vår studie att upplevelser av glädje i musicerandet har stor betydelse för den in- blandade personalen och för barnen och beskrivs som en förutsättning för El Sistema arbetet. Framförallt förskolepersonalen ger uttryck för att El Sistema- arbetet gör dem glada och ger lustfyllda upplevelser. En av förskolepersonalen säger:
Man är ju uppfylld hela dagen av den där känslan. Alltså man har ju blivit på bra humör, man blir glad så det känns i hela kroppen hela dagen. (Förskoleper- sonal 4)
Upplevelsen av glädje understryks även av musiklärarna som också ser att det är viktigt att de musikaktiviteter de erbjuder faktiskt bidrar till något lustfyllt både för barn och personal på de aktuella förskolorna. Beskrivningarna av mu- sikaktiviteter som glädjekälla grundar sig också i att samtliga inblandade upp- lever att barnen ger uttryck för glädje i samband med El Sistema verksam- heten.
Jag har ju en hel grupp med jättelyckliga barn som verkligen lever upp när de ska få gå iväg då på El Sistema (…) Just när vi ska sjunga och spela då händer det någonting. Det är svårt att ta på. Det är som hokus pokus. (Förskoleperso- nal 3)
Men alltså man ser ju på barnen att de tycker att det är kul och de är med och sjunger av hjärtans lust liksom och de är med när vi gör rörelser (Musiklärare 1)
Lärarnas glädje är även relaterad till den utveckling som de upplever i barn- grupperna. Samtliga lärare ger ett antal exempel på hur barn har utvecklats språkligt, socialt och som individer.
Jag tänker på speciellt på en kille som bara grät som bara sitter och gråter hela lektionen de två första och han kunde ingen svenska och det var någon personal som fick stödja honom. Och sedan bara några månader senare så är han så hjärtans glad och kan alla sånger och man ser verkligen att han sjunger och att han kan göra rörelser och allting och det då känner man bara Yes! (Musiklärare 1)
Framförallt förskolepersonalen framhåller El Sistema-inspirerade arbetet som ett redskap för att stödja barns språkliga och sociala utveckling. Det kan yttra sig i att de upplever att barnen snabbt utökar sitt ordförråd med stöd av sång- texter men också att de gemensamma musikaktiviteterna stärker barnens själv- förtroende att ta för sig i tal.
Det som man ser genom musiken är ju hur snabbt barn lär sig ord. De kanske inte har ordförståelse av ordet i sig när de börjar sjunga ”Ekorr´n satt i granen” eller ”Bä bä vita lamm”, men svenskan kommer ju mer och mer. (Förskoleper- sonal 2)
Vi har ju sett väldigt tydligt att barn som är väldigt tysta och tillbakadragna vågar släppa ut, öppna sig och börja prata. Vågar ta för sig. (Förskolepersonal 3)
Musiklärarna, som träffar barnen 30 minuter en gång i veckan, menar att de inte lika tydligt kan uppfatta barnens språkutveckling men de vet om att för- skolepersonalen gör det. De beskriver däremot att de märker att barnen på kort tid blir delaktiga i de musikaktiviteter de erbjuder.
Vi ser ju det också. Barn som kommer helt nyanlända och sitter och gråter i gruppen och några månader senare sjunger de med och är glada och kan varenda sång och rörelse. De är med som vilket annat barn som helst. Så att ja man ser ju det. Att de snappar upp så snabbt och så. (Musiklärare 1)
På vilket sätt kan El Sistema-inspirerad musikverksamhet förstås som ett red- skap för integration?
Musiklärarna ger tydligt uttryck för att de ser på det El Sistema-inspirerade arbetet som ett redskap för integration. Musikaktiviteterna framställs kunna ge både barn och föräldrar en möjlighet att ”komma in i det svenska sam- hället.” Bakom det finns en tanke om att musik kan utgöra ett redskap varige- nom barnen kan finna en meningsfull fritidsaktivitet, få gemenskap, växa som människor och fostras till demokratiska medborgare.
Att de [barnen] kan. Jag kan, jag kan, jag har möjlighet att göra saker, jag kan sjunga, jag kan dansa, jag kan, jag vet vem jag är lite mer. Framförallt den biten. Och att man finns i ett sammanhang i samhället, jag tillhör, jag tillhör någon. Jag tillhör El Sistema. Vilket ger en självsäkerhet tror jag. Eller jag vet att det ger det. (Musiklärare 3)
Både förskolepersonalen och musiklärarna beskriver att de ser El Sistema som en bra grund för barnen att bygga vidare på när det gäller fortsatt musicerande i musikskolan varigenom de kan få en väg in i ”den svenska kulturen.”
Jag tänker att det ger de här barnen möjligheter. Många av de här barnen skulle inte få den här möjligheten utan El Sistema att gå vidare med musiken. Att komma in i musikskolan på naturlig väg. Jag tror nog inte att man skulle välja det utan El Sistema. (Förskolepersonal 4)
Sedan är det ju inte bara integration i samhället utan vi ser ju integration i mu- sikskolan. Att de ska komma till oss, välja instrument, vara med i våra orkest- rar. Att orkestrarna ska spegla samhället (…) det gör det inte idag. (Musiklä- rare 3)
Samtlig personal menar att El Sistema även skapar möjlighet för föräldrarna att komma in i ett socialt sammanhang. Barnens framträdanden - framför allt på de ”vänsdays” som arrangeras en kväll varje månad, men även enstaka andra evenemang - ger dem en chans att möta varandra, lärare, övrig försko- leverksamhet, musikskoleverksamhet men också nya platser som t.ex. musik- skolans konserthall.
Det kommer kvinnor, somaliska kvinnor som inte kan ett ord svenska, ändå tar man sig dit för att titta på det. Det är så häftigt första gången vi var med om det. (Förskolepersonal 4)
Musiklärarna ser möjligheter i ett ökat utbyte med barnens föräldrar och öns- kar att de kunde göra föräldrarna mer delaktiga i El Sistema arbetet. Den del- aktighet från föräldrar som efterfrågas måste enligt lärarna dock fogas in i de ramar som är uppsatta för musikskolan som handlingsgemenskap, vilket är något man enligt musiklärarna hittills inte har lyckats uppnå. På vägen till att bli en kompetent aktör i musikskolan som handlingsgemenskap finns alltså en del hinder som behöver bemästras. Utöver samverkan med föräldrar lärarna även fram vad som kan förstås som hinder som kan förekomma i interaktionen med barnen. Framförallt en av musiklärarna beskriver situationer som kan vara problematiska. Musikläraren beskriver att hon själv i likhet med kollegor har erfarit att det av religiösa skäl finns musikaktiviteter som inte är helt själv- klara för alla barn att ta del i, t.ex. att hålla någon av motsatt kön i handen. När det gäller just det är lärarna inte helt klara över hur de ska bemöta problema- tiken och var gränsen ska gå för vad som kan ses som nödvändigt att kräva av ett barn i svensk förskola och musikskola.
Vår analys är att samtliga lärare som deltar i studien strävar efter ett inter- kulturellt pedagogiskt förhållningssätt, och i flera avseenden besitter en inter- kulturell pedagogisk kompetens. Samtidigt går det att urskilja tendenser till att det i vissa avseenden är svårt för några av musiklärarna att inte utgå från ett monokulturellt, etnocentriskt förhållningssätt med majoritetssamhälleliga normer och värderingar som utgångspunkter. Lärarna framhåller att musikak- tiviteter som att dansa och sjunga, medverka i eller lyssna på en konsert är ett redskap för social fostran. Dessa aktiviteter ger barn och föräldrar möjlighet att skolas in i svensk förskole- och musikskolekultur. Det kan innebära att t.ex. lära sig sitta i ring, lyssna på någon annan, vänta på sin tur, hålla varandra i händerna, uppträda för föräldrar och syskon, att som förälder lämna med- delande om deltagande i olika evenemang och att lämna och hämta sitt barn i tid i samband med olika tillställningar. En av musiklärarna säger:
Det som är bra med musiken är just det här fostrande. Det måste vara tyst när vi ska öva med dem. Alltså nu måste ni sitta tysta till exempel. Nu måste ni stå upp när vi ska spela, nu kan ni sitta ned, alltså sådana basic saker. Annars fun- gerar det inte att spela tillsammans. Alla börjar samtidigt annars fungerar det
inte, alltså sådana konkreta grejer som man genom musiken övar och som man sedan kan använda i massa andra sammanhang. (Musiklärare 4)
Vad vi kan se är att musiklärarna har en strävan att den El Sistema-inspirerade verksamheten ska utgöra ett redskap för att komma in i musikskolan, vilket i sin tur utgör ett led i att komma in i det svenska samhället. Musikskolan kan förstås som en handlingsgemenskap inom det svenska samhället, och att bli en kompetent aktör inom den El Sistema-inspirerade verksamheten är en väg att också bli en kompetent aktör i det svenska samhället.
Diskussion
I resultatet framträder ett antal handlingsgemenskaper. Generellt sett framstår det som att det El Sistema-inspirerade arbetet bidrar till att aktörers deltagande i olika former av handlingsgemenskaper går från ett perifiert mot ett alltmer centralt deltagande. Detta gäller både barn, föräldrar och förskolepersonal och musiklärare.
Sammantaget, när det gäller studiens forskningsfråga vad förskolepersona- len och musiklärarna framhåller som mest betydelsefullt i musikverksam- heten, ger resultat framför allt anledning att uppmärksamma den glädje som genomsyrar de deltagandes berättelser. Förskolepersonalen och musiklärarna återkommer både till den glädje de själv känner i arbetet i El Sistema-verk- samheten och den glädje de erfar att barnen känner och ger uttryck för. Dessa delade erfarenheter av glädje framstår som en viktig dimension i den El Sis- tema-inspirerade verksamheten, och utgör en betydelsefull drivkraft i det pe- dagogiska arbetet. Musiklärarna känner att de kan bidra med sin kompetens i förskolornas verksamhet och förskolepersonalen får stöd i att leda barnen i musikaktiviteter. I den handlingsgemenskap som det El Sistema-inspirerade arbetet utgör finner båda lärargrupperna en balans mellan krav och prestation och känner engagemang för det de gör, vilket utgör omständigheter som Csikszentmihalyi (1990, 1997, 2003) beskriver som förutsättningar för att uppleva glädje och tillfredställelse i det man gör. I likhet med tidigare forsk- ning (Ehrlin, 2012; Bilalovic Kulset, 2014) visar studien av det El Sistema- inspirerade arbetet att musikaktiviteter i förskolan förknippas med upplevelser av glädje och tillfredställelse.
Med studiens andra forskningsfråga ”Hur kommer verksamhetens inrikt- ning mot integration till uttryck?” i åtanke ger resultatet grund för problema- tisering av de deltagandes uppfattningar om den El Sistema-inspirerade verk- samhetens inriktning på integration. Med en idéhistorisk förståelse av utveckl- ingen från assimilation till integration framstår lärarnas berättande om att mu- sikaktiviteterna ger både barn och föräldrar en möjlighet att ”komma in i det svenska samhället” och att de ser på det El Sistema-inspirerade arbetet som ett redskap för integration i en annan dager. Tankarna leds snarare till assimi-
lation än till integration. Med ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv (Cum- mins, 1996; Lahdenperä, 2004) kan de inblandades resonemang om vissa aspekter tolkas som uttryck för monokulturalism med ”svenskhet” som förut- sättning för handlingsgemenskapen. Detta kan i hög utsträckning relateras till vad som framkommer i tidigare interkulturell pedagogisk forskning med fokus på förskolan (Lunneblad, 2013) om att det i heterogena barngrupper går att urskilja tendensen att det är kring det svenska språket och förskolans tradit- ioner och rutiner som det gemensamma skapas.
För en fördjupad förståelse av vad de inblandade i studien uttrycker om integration, som går utöver deras egna val av begrepp och formuleringar, till- sammans med en strävan efter förståelse av den glädje som all personal är så angelägna om att lyfta fram, har vi i den abduktiva analysprocessen funnit att begreppet inkludering erbjuder ingångar till värdefull ytterligare förståelse. Inkludering ger möjligheter att se och förstå värdefulla nyanser i den El Sis- tema-inspirerade handlingsgemenskapen som inte har kunnat urskiljas med ett tolkningsperspektiv enbart baserat på integration.
En framträdande aspekt i studien som inkludering öppnar upp för ytterli- gare förståelse av är den glädje som förskolepersonalen och musiklärarna be- skriver att barnen uttrycker i de El Sistema-inspirerade sammankomsterna. En central dimension i att förstå huruvida en handlingsgemenskap är inklude- rande är att individen ger uttryck för att denne är inkluderad (Sandström, 2014; Haug, 2014; Nilsson Folke, 2015). Sett i ljuset av att en grund för att förstå en verksamhet som inkluderande och en individ som inkluderad utgörs av den upplevelse av sitt deltagande i verksamhetens gemenskap som individen har, framstår barnens glädje som belägg för att sammankomsterna och verksam- heten som helhet har en inkluderande inriktning. Denna tolkning förstärks yt- terligare av den utveckling, både socialt, språkligt och som individer, som per- sonalen beskriver att de kan urskilja hos enskilda barn. De inblandade mu- siklärarna och förskolepersonalen beskriver bland annat hur de upplever att barnen snabbt utökar sitt ordförråd med stöd av sångtexter och att de gemen- samma musikaktiviteterna även stärker barnens självförtroende att ta för sig i tal och samspelet med andra barn.
Med särskilt fokus på inkludering relaterat till hälsofrämjande arbete, och vad som i traumabearbetningssammanhang betonas om betydelsen av trygg- het, struktur och förutsägbarhet som grund för traumabearbetning (Angel & Hjern, 2004), framstår den likartade utformning som varje sammankomst ges som särskilt betydelsefull och värdefull för nyanlända barn, vilkas tidigare livssituation eller i samband med migrationen kan ha varit förenat med svåra upplevelser.
På ett övergripande plan ger studien bilden av att handlingsgemenskapen – med barnskötare, förskollärare, musiklärare – som arbetar med den El Sis- tema-inspirerade verksamheten har en inkluderande inriktning. I sina beskriv- ningar och reflektioner ger de uttryck för öppenhet, lyhördhet och ett inkän- nande förhållningssätt. Detta går även att urskilja i de situationer de beskriver.
Det inkluderande förhållnings- och arbetssättet leder tankarna vidare till ett interkulturellt pedagogiskt förhållningssätt. Som tidigare har redogjorts för är vår tolkning att samtliga som deltar i studien strävar efter ett interkulturellt pedagogiskt förhållningssätt, och i flera avseenden besitter en interkulturell pedagogisk kompetens. Samtidigt är vår tolkning att det går att urskilja ten- denser till att det i vissa avseenden är svårt för några av musiklärarna att inte utgå från ett monokulturellt, etnocentriskt förhållningssätt med majoritetssam- hälleliga normer och värderingar som utgångspunkter. Inkludering som tolk- ningsredskap, med möjligheten till förståelse av barns uttryck av glädje, har gett utrymme att urskilja nyanser i detta.
Studien kan genom att vetenskapliggöra den El Sistema-inspirerade verk- samheten i Eskilstuna bidra till att synliggöra och vidareutveckla förståelse av dimensioner i den form av handlingsgemenskap som El Sistema-inriktad mu- sikverksamhet utgör. Därtill pekar studien på områden för kompetens- och verksamhetsutveckling, som kan vara värdefull för utvecklingen av musik- verksamhet i förskola och skola, inte enbart med El Sistema-inriktning utan även för förskolan i allmänhet och förskollärarutbildning (Ehrlin & Gustavs- son, 2015).
För fortsatt forskning ser vi framför allt motiv för att på djupet undersöka de aspekter av samspel inom och mellan handlingsgemenskaper som analyser hittills har gett vid handen. Vi har kunnat urskilja hur samspel inrymmer flera olika aspekter. Förutom samspel mellan barn och lärare inom El Sistemas mu- sikaktiviteter finns aspekter av samarbete mellan förskolans personal och mu- sikskolans personal, mellan lärare och föräldrar och på organisatorisk nivå även mellan förskola och musikskola.
Referenser
Allan, J., Morgan, N., Duffy, C., & Loening, G. (2010). Knowledge exchange with Sistema Scotland. Journal of Education policy, 25 (3), 335-347.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Angel, B. & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. (2.,[utök. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Baker, G. (2014). El Sistema orchestrating Venezuela´s youth. New York: Oxford University Press.
Baker, G. (2016). Editorial introduction: El Sistema in critical perspective. Action,
Criticism & Theory for Music Education, 15(1), 10–32.
Bamford, A. (2009). The Wow factor. Global research compendium on the impact of
arts in education. Műnster: Waxmann.
Bergman, Å. & Lindgren, M. (2014a). Studying El Sistema as a Swedish community music project from a critical perspective. International Journal of Community Mu-
sic. 7(3), 365-377.
Bergman, Å. & Lindgren, M. (2014b). Social change through Babumba and Beetho- ven. Musical educational ideals of El Sistema. Swedish Journal of Music research, 1, 43-58.
Bonde, Lars Ole. (2009). Musik og menneske. Introduktion til musikpsykologi. Fred- riksberg C: Samfundslitteratur.
Bilalovic Kulset, N. (2014). Musikk og andrespråk. Norsktilegnelse for små barn med
et annet morsmål. Oslo: Universitetsforlaget.
Booth, Eric. (2009). Thoughts on seeing El Sistema. Teaching Artist Journal,7(2), 75-84.
Booth, Eric and Tunstall, Tricia. (2014). Five encounters with “El Sistema” Interna- tional: A Venezuelan Marvel becomes a global movement. Teaching Artist Jour-
nal, 12(2), 69-81.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Camauër, L. (2005). Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige: en kart-
läggning. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.
Csikszentmihalyi, M. (1990). Flow: The psychology of optimal experience. New York: HarperCollins.
Csikszentmihalyi, M. (1997). Finding Flow: The psychology of engagement with eve- ryday life. New York: Basic Books.
Csikszentmihalyi, M. & Hunter, J. (2003). Happiness in everyday life: The use of experience sampling. Journal of Happiness Studies 4, 185-199.
Cummins, J. (1996). Negotiating identities: education for empowerment in a diverse
society. Ontario: California Association for bilingual education.
de Los Reyes, P. (2001). Mångfald och differentiering. Diskurs, olikhet och normbild-
ning inom svensk forskning och samhällsdebatt. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Dobson, N. (2016). Hatching plans: Pedagogy and discourse within an El Sistema- inspired music program. Action, Criticism & Theory for Music Education, 15(1), 88–119.
Ehrlin, A. (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i
förskolan i en flerspråkig miljö. Diss. Örebro: Örebro Universitet.
Ehrlin, A. & Gustavsson, H-O. (2015). The Importance of Music in Preschool Educa- tion. Australian Journal of Teacher Education, 40(7), 31–42.
El Sistema. El Sistema Around the World. Hämtat 2016-04-24 från http://www.elsis- temausa.org/el-sistema-around-the-world.htm).a
Gabrielsson, A. (2008). Starka musikupplevelser: musik är mycket mer än bara musik. Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien.
Gooding, L. (2009). Enhancing Social Competence in the Music classroom. General
Music Today. 23(1), 35-38.
Gustavsson, H-O. (2007). "Utan bok är det ingen riktig undervisning": en studie av
skolkulturella referensramar i sfi. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Gustavsson, H-O. (2014). På spaning i mångfaldens tecken. I: P. Lahdenperä (red.).
Forskningscirkeln: en mötesplats för samproduktion: mänskliga rättigheter i of- fentlig förvaltning. Västerås: Mälardalen University, 75-92.
Gustavsson, H.-O. & Ehrlin, A. (2016). Music pedagogy as an aid to integration? El Sistema-inspired music activity in two Swedish preschools. Early Child Develop-
ment and Care, 1-12.
Hallam, S. (2010). The power of music: Its impact on the intellectual, social and per- sonal development of children and young people. International Journal of Music
Education, 28(3). SAGE, 269-289.
Haug, P. (2014). Förord. I: M. Sandström, J. Stier & L. Nilsson (red.). Inkludering:
möjligheter och utmaningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur, 9-10.
Integrationsverket (2003). Rapport integration 2002. Norrköping: Integrationsverket. Kamali, M. (2006). Den segregerande integrationen: om social sammanhållning och
dess hinder: rapport. Utredningen om makt, integration och strukturell diskrimi- nering. Stockholm: Fritze.
Kristensson Uggla, B. (1999). Kommunikation på bristningsgränsen: en studie i Paul
Ricoeurs projekt. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposium.
Kuuse, A-K, Lindgren, M & Skåreus, E. (2016).The feelings have come home to me. Examining advertising films on the Swedish website of El Sistema. Action, Criti-
cism & Theory for Music Education, 15(1), 188-215.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lahdenperä, P. (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Stu-
dentlitteratur.
Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter?: en textanalytisk
studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Diss. Stockholm:
Universitetet Stockholm.
Lahdenperä, P. & Lorentz, H. (red.) (2010). Möten i mångfaldens skola: interkultu-
rella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. (1. uppl.) Lund: Studentlit-
teratur.
Lange, A. & Westin, C. (1981). Etnisk diskriminering och social identitet: forsknings-
översikt och teoretisk analys: [en rapport från Diskrimineringsutredningen].
Stockholm: Liber Förlag.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation. New York: Cambridge University press.
Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag.
Lindgren, M. & Bergman, Å. (2014). El Sistema som överskridande verksamheter – konstruktion av ett musikpedagogiskt forskningsfält. I: T. Karlsson Häikiö, M. Lindgren, & M. Johansson (red.). Texter om konstarter och lärande. Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet: Göteborg, 107-130.
Ljungberg, C. (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella - en paradox? Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2005.