Den 23 augusti 1939 offentliggjordes Molotov-Ribbentroppakten, den sovjet-tyska ickeangreppspakten. Med den nådde kommunisternas enhetsfrontspoli-tik vägs ände. Pakten ställde kommunisterna i en prekär situation. Sannolikt var det svårt för många av dem att dagen efter offentliggörandet av pakten gå till sina arbeten och inför arbetskamraterna försöka förklara och försvara Sov-jetunionens agerande. Inte blev situationen bättre av att Sovjetunionen den 30 november samma år angrep Finland.
I spåret av det sovjetiska anfallet växte det i Sverige fram en aktivism för Finland med få motstycken i svensk hjälpverksamhet.667 I denna verksamhet utgjorde den svenska fackföreningsrörelsen en viktig del.668 Kravet från Kom-intern och sKP/Ki centralt om disciplin och rättning i ledet i en tid som den-na upplevdes av många medlemmar som nära nog ogörligt. Situationen ställ-de ställ-den lokala organisationen inför stora svårigheter och ställ-den kom att utsättas för ett hårt inre och yttre tryck.669
667 Carlqvist, Erik, Solidaritet på prov. Finlandshjälp under vinterkriget. Stockholm 1971, s 9.
668 Ibid, s 33ff.
669 Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelnings arkiv, Äldre aktsystemet XXii a, vol:552, pärm 9. I volymen finns en skrivelse från sKP/Ki centralt till partidistrikten, utskickat någon gång ef-ter Molotov-Ribbentropspaktens ingående men före Sovjetunionens angrepp på Finland.
Enligt den skulle kamrater som ”vacklade” i sin inställning till pakten omedelbart lyftas bort från sina styrelseuppdrag och om så behövdes uteslutas ur partiet. Ingen ”tolerans” fick
Kapitel Fyra
Kap 4: s 171-225 Mellan massan och Marx Stefan Dalint
Vi bygger landet i gärning och ord, röjer dess tegar och plö-jer dess jord. Vi bärgar skörden som åkrarna gav timret ur sko-gen och fångsten ur hav.
Vi är de tusenden som byg-ger landet, vi bar det fram i nöd och strid, i trots och läng-tan , i svält och armod nu byg-ger vi den nya tid.
Malmen ur berget och mi-lornas kol stöpte vi järn av och smidde till stål. Fiskarens koja och torparens hem röjde vi plats för och timrade dem.
Vi är de tusenden som byg-ger landet, vi bar det fram i nöd och strid, i trots och läng-tan, i svält och armod nu byg-ger vi den nya tid.
Vi är fabrikens och plogar-nas män, vi reste bygden och värnade den. Vi är de kvin-nor som bördorna bar, skapade lyckan och höll henne kvar.
Vi är de tusenden som byg-ger landet vi bar det fram i nöd och strid, i trots och längtan , i svält och armod nu bygger vi den nya tid.
•
Det uppkomna läget, med en ökad antikommunism inom fackförenings-rörelsen, gav saP och lO möjlighet att gå till offensiv mot sKP/Ki. Den 15 de-cember 1939 uppmanade lO:s representantskap anslutna fackföreningar att inte välja kommunister till förtroendemän. Uppmaningen upprepades i lO-ledningens cirkulär nr 1144 i vilket de fackliga organisationerna anmodades att bekämpa kommunisterna inom den fackliga rörelsen och se till att inga kom-munister fick fackliga förtroendeuppdrag.670
Även statens tryck på kommunisterna ökade under denna period. Den 19 december 1939 bildades det första arbetskompaniet för kommunister, vilket upprättades i syfte att internera kommunister som ansågs utgöra ett akut hot mot rikets säkerhet.671 Sammanlagt placerades mellan 3 000 och 3 500 munister i något av de tio arbetskompanier som upprättades. Det sista kom-paniet avvecklades i slutet av oktober 1942.672 Den 10 februari 1940 genomför-de Statspolisen en riksomfattangenomför-de razzia mot svenska kommunister och genomför-deras organisationer.673 Den genomfördes av ca 3 000 poliser mot 969 personer och 45 kommunistiska lokaler.674 Runt 2 000 handlingar beslagtogs, uppgifter om ca 8 000 personer samlades in och den skriftliga sammanställningen av det be-slagtagna materialet omfattar 1 100 sidor.675 I slutet av februari 1940 beslutade riksdagen att tidningar och tidskrifter ”som överskrida de grundlagsstadgade gränserna för tryckfriheten på ett sätt som innebär ett ansvarslöst åsidosättan-de av hänsyn till lanåsidosättan-dets yttre och inre säkerhet” inte fick fraktas med statli-ga transportmedel.676 Ej heller fick de sändas via Posten eller med motorfor-don i linjetrafik. I första hand slog lagen mot kommunistiska tidningar, men även några nazistiska tidningar kom att beröras av den. Naturligtvis vände sig kommunisterna mot lagförslaget, men deras argumentation var återhållsam
670 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Landsorganisationen i Sveriges arkiv. Cirkulär 1144.
671 Molin, Karl, Hemmakriget. Den svenska krigsmaktens åtgärder mot kommunister under andra världskriget. Stockholm 1982, s 185.
672 Ibid, s 186.
673 Ibid, s 31.
674 Schmidt, Werner, Antikommunism och kommunism under det korta nittonhundratalet.
Stockholm 2002, s 160.
675 Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelnings arkiv, Äldre aktsystem XXii a, vol:553, s 1-419 Y-län, Rapport ”Resultat kommunistrazzian”.
676 Proposition 1940:57, Förslag till förordning rörande förbud mot befodran av vissa periodis-ka skrifter med statliga transportmedel mm, s 5; Hirdman, Yvonne, Sverges Kommunistisperiodis-ka Parti 1939–1945. Stockholm 1974, s 117.
••
och undfallande. Historikern Yvonne Hirdman har tolkat det som en taktik partiet valde för att bryta sin politiska isolering.677
I Norrbotten var tonen mot kommunister särskilt hård. Tidningen Norr-ländska Socialdemokraten krävde att myndigheterna tog i med hårdhandskar-na mot de landsförrädiska kommunisterhårdhandskar-na och deras press.678 Högertidningen Norrbottens-Kuriren uppmanade myndigheterna att snarast slå sönder kom-munisternas distriktsorganisation. Den 3 mars 1940 efterkom en grupp höger-extremister kraven på hårdare tag mot kommunisterna. Tidigt på morgonen sprängdes den kommunistiska tidningen Norrskensflammans lokaler i Luleå i luften. Attentatet krävde fem människors liv och utfördes av kapten Uno Svanbom, fänrikarna Hans Borgström, Gösta Krendel och Torsten Norström, redaktör Gunnar Hedenström, handelsbiträdet Jim Palmqvist samt Luleås stadsfiskal Ebbe Hallberg.679
sP:s ledning kom att se Sovjetunionens anfall på Finland och den svenska allmänhetens uppslutning för Finland som en möjlighet att profilera sig poli-tiskt och att återta en del av det stöd som förlorats.680 Partiets ledare Nils Flyg tillhörde dem som talade sig varm för Finlands sak. En inställning som inte delades av alla inom partistyrelsen eller ute i partiorganisationen. Flera parti-medlemmar hade svårt att se hur partiets syn i Finlandsfrågan stämde överens med dess traditionella syn på internationalism.681 Efterhand blev sP:s ledning allt mer fientligt inställd till Sovjetunionen och kommunisterna. I ett försök att begränsa de sistnämndas inflytande inom den svenska fackföreningsrörel-sen avstod sP på ett flertal platser i landet från att driva fram egna kandidater vid de fackliga valen våren 1940. Partiets sympatisörer uppmanades istället att rösta på socialdemokraternas kandidater.682 På så sätt ville partiet minska ris-ken för röstsplittring, vilket ansågs gynna kommunisterna.
677 Hirdman 1974, s 119.
678 Forsberg, Filip, Fem döda. Luleådådet i processprotokollens belysning. Stockholm 1940, s 11;
Haste, Hans, Det första seklet. Människor, händelser och idéer i svensk socialdemokrati, del 2.
Stockholm 1989, s 123.
679 Forsberg 1940, s 37ff; Haste 1989, s 123.
680 Blomqvist 1999, s 205ff.
681 Ibid, s 206f.
682 Nilsson 1985, s 30.
•
Andrakammarvalet år 1940 blev en framgång för socialdemokraterna. Jämfört med andrakammarvalet år 1936 gick partiet fram 7,9 procentenheter och samlade 53,8 procent av rösterna.683 Kommunisterna samlade 3,5 procent av landets röster, vilket var en framgång med 0,2 procentenheter. För socialisternas del markerade valet den definitiva slutpunkten. I landet som helhet fick partiet endast 0,7 pro-cent av rösterna, vilket ska jämföras med 4,4 propro-cent vid valet år 1936.