Inom den socialistiska arbetarekommunen följdes avtalsförhandlingarna av en omfattande diskussion, inte minst berördes J V Engvalls agerande och hans
”brott” mot partilinjen. Frågan diskuterades på två medlemsmöten, ett i slu-tet av januari och ett i sluslu-tet av februari.546 På det andra mötet medverkade Ar-vid Olsson från partiledningen.
På första mötet hängde frågan om en eventuell uteslutning av J V Engvall i luften, men ingen var beredd att ställa detta krav i öppen dag. Förmodligen därför att det inte fanns något stöd för en sådan åtgärd, dels för att J V Engvall hade ett starkt stöd, dels till skydd för arbetarekommunen. Uteslöts han fanns
544 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 12/3 1932.
545 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 10/4 1932.
546 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 28/1 och 20/2 1932.
••
det en risk att arbetarekommunen splittrades och att hans eventuella sympa-tisörer också lämnade densamma. Med det skulle en viktig maktresurs gå för-lorad. På mötet framkom det att ”en kamrat”, vem går inte att slå fast, försökt förmå ungdomsklubben att begära att J V Engvall uteslöts. Försöket betrak-tades av några mötesdeltagare som ”osympatiskt” och ”fegt”. Av allt att döma visste alla vem denna ”kamrat” var.
Mötet avslutades, på förslag från J V Engvall, med en omröstning inom kommunen om huruvida han skulle uteslutas eller ej. Frågan skulle slutgiltigt avgöras av förbundsledningen, men han trodde att den ville veta arbetarekom-munens syn på saken innan den fattade sitt beslut. Tyvärr finns inte resultatet från omröstningen nedtecknat. På förslag från Oskar Hultman beslutade mö-tet också att anta ett uttalande där arbetarekommunen uttalade sitt ogillan-de över att J V Engvall tillstyrkt ogillan-det första medlingsförslaget och på så vis gått emot partilinjen, samtidigt som det påpekades att han genom sitt motstånd till det andra medlingsförslaget handlat rätt.547
På det andra mötet deltog, som tidigare nämnts, Arvid Olsson för att pre-sentera partiledningens syn på saken.548 Vid denna tidpunkt hade J V Eng-vall fått sin dom. Som tidigare redovisats tilldelades han en varning av parti-ledningen och frågan om en eventuell uteslutning av J V Engvall var med det utagerad. Arvid Olsson inledde med att beskriva förhandlingsförloppet, par-tiets syn på detsamma samt Oscar Westerlunds och J V Engvalls roll i detta.
Intressant i Arvid Olssons föredrag var synen på Oscar Westerlund och den-nes framtida förhållande till partiet. Enligt honom var Oscar Westerlund inte utesluten ”i vanlig mening” och skulle även i framtiden ha ett nära samarbe-te med partiet. Arvid Olssons uttalande bekräftar Bernt Kennerströms slutsats att partiledningen med stor ovilja uteslutit Oscar Westerlund. Samtidigt ger Arvid Olssons uttalande om att det i detta fall inte handlade om en uteslut-ning i vanlig meuteslut-ning upphov till flera frågor. Var det så att det fanns en över-enskommelse mellan Oscar Westerlund och partiledningen att han i sinom tid skulle få återgå till partiet, så fort den värsta stormen lagt sig? Arvid Olssons uttalande pekar i denna riktning, men så blev det aldrig.
547 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 28/1 1932.
548 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 20/2 1932.
•
Vad det gällde J V Engvall pekade Arvid Olsson på flera för honom för-mildrande omständigheter. Det viktigaste var att han inför andra medlings-förslaget yrkat avslag och med det återgått till partiets linje. Därtill under-strök Arvid Olsson att J V Engvall endast var fritidsfackföreningsaktiv och inte besatte någon central facklig position utan var ”endast en arbetare”. Ar-vid Olsson ansåg att det inte var rimligt att ställa samma krav på honom som på Oscar Westerlund. Intressant att uppmärksamma i sammanhanget är J V Engvalls beskrivning av sitt handlande och bevekelsegrunden för det. Enligt honom var det tack vare de ”hemliga konferenserna” mellan arbetsgivarna och Fritjof Ekman som lönereduceringarna stannade vid 4-6 procent. Även nu de-klarerade J V Engvall sin uppfattning om att en lönereducering varit oundvik-lig, och att det inte var motståndet inom partiet och rädsla för eventuell ute-slutning som fick honom att reservera sig mot medlingskommissionens andra avtalsförslag, utan förslagets direkta likhet med det första.
Inom arbetarekommunen var synen på J V Engvall och dennes ageran-de unageran-der avtalsförhandlingarna tuageran-delad. Många ansåg att han handlat fel när han gått med på medlingskommissionens första förslag. Samtidigt fanns det de, i huvudsak äldre kamrater med stor facklig erfarenhet, som ansåg att J V Engvalls belägenhet inte varit helt enkel och att även de kunnat handla som honom i samma situation. Inom metallavdelningen syntes hans ställning och förtroende inte på ett avgörande sätt ha naggats i kanten. På årsmötet omval-des han utan diskussion.549 Visserligen var kommunisterna kritiskt inställda till J V Engvall.550 De tyckte att han blivit maktfullkomlig och ”stor på sig”, och att någonting borde göras åt detta, men kritik framkom bara på arbetare-kommunens egna möten. På avdelningsmötena yppades inget om detta.
Turerna kring J V Engvalls roll och agerande i samband med avtalsför-handlingarna tolkar jag som ett uttryck för att hans ställning inom såväl me-tallavdelningen som den socialistiska arbetarekommunen var stark. Krav på hans avgång drevs inte på allvar därför att det inte fanns någon möjlighet att få med en majoritet bakom ett sådant. Det att J V Engvall öppet stod för sitt agerande, såväl inför arbetarekommunen som avdelningen, visar att han var
549 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 28/2 1932.
550 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 23/4 1932.
••
medveten om sitt värde för båda två. Trots den skarpa kritiken förstod J V Engvall att han inte skulle tvingas avgå som metallavdelningens ordförande eller uteslutas ur partiet.
Socialisten Elis Bloom. (Bilden tillhör Ann Majberg-Bloom.)
•
Utgången av metallavdelningens styrelseval på årsmötet 1932 blev att soci-alisterna behöll sina fyra poster i styrelsen. Förutom J V Engvall var det hytt-arbetaren Elis Bloom551, Helmer Karlsson och Johan Öberg. Kommunister-na förlorade siKommunister-na båda mandat till socialdemokraterKommunister-na. Dessa två var Gottfrid Norbäck och Johan Berglöf. Utgången av styrelsevalet misshagade kommu-nisterna. Inför valet av vem som skulle representera Pressverksklubben var två personer nominerade, socialisten Johan Öberg och kommunisten Sven Er-iksson. Vid omröstningen fick Johan Öberg 47 röster och Sven Eriksson 18.
Kommunisten Karl Klintberg uttryckte betänkligheter med anledning av vo-teringens utfall. Han menade att de som nu satt i styrelsen för Pressverksklub-ben inte representerade majoritetsuppfattningen inom densamma. Förmodli-gen hade Sven Eriksson fått flest röster vid omröstninFörmodli-gen på klubbmötet och därför önskade de en diskussion om förfarandet vid valet av avdelningsstyrelse och hur det skulle se ut i framtiden. Mötet beslöt att bordlägga frågan till ett senare möte. Frågan togs upp till diskussion på decembermötet, men eftersom det hela reglerades av förbundets stadgar kunde ingenting göras.552