Konferensinbjudan gav upphov till en omfattande debatt på metallavdelning-ens medlemsmöte i slutet av april.590 Styrelsen föreslog att avdelningen skul-le representeras av två ombud. Mot förslaget vände sig fskul-lera socialdemokra-tiska medlemmar, däribland Anders Lif, Edvard Lans och Gottfrid Norbäck.
Argumentet var att det inte fanns något behov av en dylik organisation, ef-tersom frågan låg inom ramen för lO:s uppgifter. Därtill uttalades misstankar om att kommunisternas egentliga syfte med detta var att stärka den egna
orga-587 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 19/4 1933.
588 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 23/4 1933.
589 Ibid.
590 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 23/4 1933.
••
nisationen. Samtidigt sade Anders Lif att frågan var viktig och blev det så att den handhades av metallavdelningen hamnade den i en helt annan dager. Då ställde han sig positiv till arrangerandet av en konferens. J V Engvall såg ing-et problem med att initiativing-et till denna konferens kom från kommunistiskt håll. Samtidigt föreslog han att de ombud som avdelningen skickade skulle få i uppdrag att föreslå att metallavdelningen och fCO övertog frågan. Anders Lif anslöt sig till förslaget och tog med det tillbaka sitt avslagsyrkande.
Byggnadsträavdelningen behandlade frågan i början av maj och utan dis-kussion beslutade den att sända två ombud, vilka fick i uppdrag att förmå konferensen att hänskjuta frågan till fCO.591 Sågverksarbetaravdelningen tog upp konferensen på sitt medlemsmöte samma månad, också den beslutade att skicka två ombud med uppdrag att på konferensen få frågan hemställd till fCO.592 De två sistnämnda avdelningarnas beslut att skicka ombud med nämnt uppdrag ska ses i ljuset av metallavdelningens beslut veckorna inn-an. Det öppnade en möjlighet för socialdemokraterna att slå den antifascistis-ka frågan ur kommunisternas händer och detronisera kommunisternas försök att via den bygga en lokalpolitisk plattform. Omständigheterna kring frågan, bland annat att det var aktiva socialdemokrater som drev idén om att frågan skulle lyftas över till fCO, indikerar att detta var en planlagd del i de lokala so-cialdemokraternas antikommunistiska arbete.
Förutom Gjutarna och Elektrikerna närvarade alla ortens fackliga organi-sationer på konferensen. Metalls, Sågverks och Byggnadsträs förslag att frå-gan skulle övertas av fCO gillades inte av mötesmajoriteten.593 Istället utsågs en kommitté, med representanter från varje organisation, som fick till uppgift att utarbeta riktlinjer för det fortsatta antifascistiska arbetet. Kommittén utsåg i sin tur ett verkställande utskott bestående av fem personer. Till ordförande valdes Karl Klintberg. Konferensen behandlades av metallavdelningens med-lemsmöte i slutet av maj. Röster höjdes för att omröstningen angående frågans
591 Arkiv Gävleborg, Svenska Byggnadsträarbetareförbundets avdelning 174, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 2/5 1933.
592 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 9/5 1933.
593 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, odaterat med-lemsmötesprotokoll, mötet hölls någon gång mellan 11/5 och 29/7 1933; Svenska Metallin-dustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 21/5 1933.
•
hänskjutande till fCO inte gått rätt till, men någon debatt kring detta blev det inte. Mötet beslutade att avdelningens ombud skulle kvarstå i kommittén.
Byggnadsträavdelningen diskuterade konferensen på ett av sina medlems-möten i början av juni.594 Avdelningens ordförande, socialdemokraten Karl Uggla,595 berättade att han valts in i kommittén men att han inte hade närva-rat på dess första möte, eftersom han inte ansåg sig äga avdelningens mandat att så göra. Vid avrapporteringen framkom ett förslag om att avdelningen inte skulle sitta med i kommittén. Mötet biföll förslaget.
Från kommunistiskt håll kommenterades turerna kring bildandet av en antifascistisk kommitté eller arbetet som bedrevs inom ramen för densamma inte i någon större utsträckning. Arbetarekommunen fick dock beröm från centralt håll för sitt arbete i den fascistiska frågan, vilket innebar att den i re-lativt stor omfattning var aktiv i detta arbete.596 Socialdemokraternas ageran-de i frågan kan inte tolkas på annat sätt än att ageran-de ville hindra kommunisterna från att skapa en möjlig facklig och politisk plattform. Denna bild förstärks av den diskussion om lO:s bojkott av tyska varor som fördes inom den socialde-mokratiska arbetarekommunen i mitten av september. Frågan skulle upp till behandling på metallavdelningens medlemsmöte och från socialdemokratiskt håll fruktade man att den skulle hänskjutas till ortens antifascistiska kommit-té, något de önskade förhindra.597 Frågan komplicerades av att Sverige skulle sända en representant till ”Nürnbergdagarna” samtidigt som lO beslutat om bojkott. Utan att det uttalas i diskussionen på arbetarekommunens möte går det att på god grund anta att de önskade förhindra att frågan hemställdes till kommittén, eftersom den gav kommunisterna en konkret möjlighet att gå till angrepp mot den socialdemokratiska regeringen. Samtidigt uttryckte flera inom den socialdemokratiska arbetarekommunen stor förvåning över att
Sve-594 Arkiv Gävleborg, Svenska Byggnadsträarbetareförbundets avdelning 174, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 5/6 1933.
595 Uggla, Karl, socialdemokrat. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, A1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 17/2 1934 och 15/2 1936. a3:1 Verksamhetsberättel-ser, verksamhetsberättelsen för år 1943. Eftersom Karl Uggla år 1934 satt i arbetarekommunens styrelse kan det med fog antas att han varit socialdemokrat sedan i alla fall tidigt 1930-tal.
596 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 11/5 och 29/7 1933.
597 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 12/9 1933.
••
rige skickade en representant till Nürnberg. Röster höjdes också för att de av den anledningen skulle sända en protest till regeringen.598 Ledande personer inom arbetarekommunen avvisade förslaget och påtalade det olämpliga i att arbetarekommunen protesterade mot en socialdemokratisk regering. Frågan drevs till votering i vilken den linje som inte ville skicka en protest segrade.
Arbetsmarknadslagstiftningsfrågan aktualiseras
I slutet av år 1933 aktualiserades återigen frågan om en arbetsmarknadslag-stiftning inom metallavdelningen.599 Byggnadsklubben hade i en skrivelse till avdelningsstyrelsen begärt att avdelningen skulle arrangera ett möte med anledning av lagförslaget om tredje mans rätt i samband med arbetsmarknads-konflikter, som presenterades i november 1933. Sigfrid Hansson, redaktör för lO:s tidskrift Fackföreningsrörelsen, föreslogs som föreläsare. Avdelningsmötet instämde i klubbens begäran och det beslutades att ordna ett dylikt möte.
Sigfrid Hansson gästade avdelningen i slutet av januari 1934.600 Avdelning-en i sin helhet ställde sig avvisande till förslaget. Inte minst var kritikAvdelning-en kom-pakt mot det skydd lagförslaget erbjöd strejkbryteriet. Det fanns de som peka-de på att peka-det hapeka-de några förtjänstfulla peka-delar men att peka-det i sin helhet var, som J V Engvall uttryckte det, ”mycket motbjudande”. Visserligen var socialdemo-krater som Anders Lif och Gottfrid Norbäck något mer modesta i sin kritik men deras avvisande hållning går inte att ta miste på.
År 1934 tog kommunisterna, efter ett par års frånvaro, åter plats i metallavdel-ningens styrelse. På årsmötet valdes Karl Klintberg ånyo in i den.601 På grundval av källmaterialet går det inte direkt koppla återinträdet till sKP/Ki:s nya fackliga och politiska taktik, men det ska inte uteslutas att det hade en viss betydelse. En vilja till dialog och kompromiss brukar i dessa sammanhang leda längre än kon-flikt och konfrontationsskapande hållningar. På årsmötet tog Anders Lif strid med J V Engvall om posten som avdelningsordförande. Den sistnämnda gick
598 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 23/9 1933.
599 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 17/12 1933.
600 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 28/1 1934.
601 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 18/2 1934.
•
segrande ur den striden. Med 73 röster mot 30 valdes han till ordförande. Anders Lifs kandidatur var aldrig uppe till diskussion inom den socialdemokratiska ar-betarekommunen, så av allt att döma var detta inte ett allvarligt försök från soci-aldemokraternas sida att ta strid om ordförandeskapet i metallavdelningen. Må-hända var det ett försök till att känna av stämningarna inom densamma.