Den kommunistiska arbetarekommunen behandlade Göteborgsresolutionen på ett möte i början av september 1925.332 Utan diskussion antogs den enhäl-ligt. Diskussionen kom istället att handla om hur den skulle förankras bland
medlemsmötesprotokoll 1/5 1926; SOS 1925 al 2, Riksdagsmannavalet åren 1922–1924, s 128.
329 SOS 1925 al 2, Riksdagsmannavalen åren 1922–1924, s 128.
330 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 4/10 1924.
331 SOS 1929 al 2, Riksdagsmannavalen åren 1925–1928, s 85.
332 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 13/9 1925.
•
ortens arbetare. Mötet ansåg att det bäst gjordes genom att arbetarekommu-nens medlemmar i ortens fackliga avdelningar arbetade för att respektive av-delning antog densamma.
I slutet av september tog metallavdelningen upp Göteborgsresolutionen till behandling.333 Före avdelningsmötet sammanträdde den kommunistiska arbetarekommunen för att diskutera avdelningsmötets kommande behand-ling av resolutionen.334 Arbetarekommunens styrelse diskuterade fram ett för-slag till uttalande som skulle presenteras på mötet. I det krävdes krafttag mot strejkbryteriet, att strejkbrytares namn skulle offentliggöras samt att personer och affärsidkare som anlitade strejkbrytare skulle bojkottas. Därtill skulle av-delningen uppmana övriga fackliga organisationer på orten att följa deras ex-empel och anta ett liknande uttalande. Jämte det föreslogs att ett aktionsut-skott med representanter för alla fackliga organisationer på orten bildades.
Det skulle organisera arbetet mot fascismen och mot strejkbryteriet. Förslaget var i enlighet med Göteborgsresolutionen och dess intentioner.
Metallavdelningens medlemsmöte diskuterade resolutionen och förslaget till uttalande. På förslag från styrelsen ställde sig avdelningen, utan någon debatt, bakom såväl resolutionens uppmaning till lO att arrangera en landskonferens som det av kommunisterna föreslagna uttalandet.335 Därjämte beslutade avdel-ningen att ta initiativet till att bilda ett lokalt utskott. Till sina representanter i det lokala utskottet utsågs kommunisten Albert Blomkvist336 och Gottfrid Norbäck.
Göteborgsresolutionen och metallavdelningens uppmaning diskuterades ock-så inom några av ortens övriga fackliga avdelningar. Hofors fackliga samarbetsor-ganisation ställde sig bakom avdelningens förslag.337 Dessutom beslutade den att sända en uppmaning till lO om att genomföra den konferens som Svenska Metall-industriarbetarförbundets avdelning 41 föreslog. Därtill skickades en uppmaning till ortens fackliga avdelningar att utse representanter till ett lokalt utskott.
333 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 27/9 1925.
334 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 27/9 1925.
335 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 27/9 1925.
336 Blomqvist, Albert, kommunist 1925–1940. Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekom-mun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 18/1 1925 och 25/2 1932; Ny Dag, 21/12 1939, s 12.
337 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors, a1:1 Protokoll, verkställandeutskottets mötesprotokoll 28/9 1925.
••
Sågverksarbetareavdelningen behandlade frågan på ett medlemsmöte i mitten av oktober.338 Utan större diskussion beslutade avdelningsmötet att sluta upp bakom idén om ett lokalt utskott. Till representanter utsågs Georg Högström och Henning Magnusson. Avdelningens syn på landskonferensen är otydlig, men eftersom den ställde sig bakom metallavdelningens uttalande, finns det anledning att anta att även den stödde tanken på en landskonferens.
Gjutareavdelningen tog upp metallavdelningens upprop mot fascismen och strejkbryteri till behandling på ett medlemsmöte i oktober.339 Utan diskussion instämde avdelningen i uppropet samt utsåg gjutarna Waldemar och Fredrik Dandanell till sina representanter i utskottet.
I början av november var representantskapet för Hfs samlat. På mötet dis-kuterades Göteborgsresolutionen. 340 Det rapporterades även att Elektriker-na och Hofors ls anslutit sig till det lokala utskottet. Utan diskussion anslöt sig representantskapet till utskottets verksamhetsplan samt utsåg järnbruksar-betaren och kommunisten Joel Åberg341 och gjutaren tillika socialdemokraten Gunnar Källberg342 till sina representanter i detsamma.
lO avvisade som tidigare nämnts Göteborgsresolutionens begäran om en landskonferens, vilket fick Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 41 att själv organisera en konferens i slutet av januari 1926. I december 1925 fick de fackliga organisationerna i Hofors en inbjudan till den. Metallavdelningen i Hofors tog upp frågan till behandling på medlemsmötet i början av decem-ber.343 Diskussionen om huruvida avdelningen skulle sända ett ombud eller ej
338 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 13/10 1925.
339 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 6/10 1925.
340 Arkiv Gävleborg, fco Hofors, a1:1 Protokoll, verkställande utskottets mötesprotokoll 9/11 1925.
341 Åberg, Joel (f. år 1894), socialdemokrat –1917, vänstersocialdemokrat 1917–1921, kommu-nist 1929–1937, socialdemokrat 1943–. Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 8/12 1920; Hofors Kommunistis-ka arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 21/1 1923, 22/12 1928, 10/2 1934 och 23/10 1937; Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:2 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 15/9 1943; Stormklockan, 4/3 1922 s 8, där framkommer det att Joel Åberg var ord-förande för Gästriklands kommunistiska ungdomsdistrikt, vilket bör betyder att Joel Åberg var socialdemokrat innan partidelningen år 1917; Ny Dag, 24/12 1936 s 8.
342 Källberg, Gunnar, socialdemokrat. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetare-kommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 23/5 1925, 8/2 1930 och 30/1942.
343 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 6/12 1925.
•
var het. Kommunisterna argumenterade för medan socialdemokrater och hög-lundare argumenterade mot. Förespråkarna hävdade att konferensen var ett vik-tigt steg i riktning mot en facklig samling, medan de som yrkade avslag ansåg att konferensen bara skulle samla ett fåtal representanter och med det sakna re-ella påverkansmöjligheter. Gottfrid Norbäck var en av dem som talade mot sän-dandet av en delegat, det ska dock framhållas att han instämde i den kritik som riktades mot lO. Han ansåg däremot att konferensen inte var rätt sätt att bedri-va opposition mot lO-ledningen, istället skulle de inrikta sig på att organisera ett motstånd med sikte på lO-kongressen år 1926. Även om debatten var livlig tog avdelningen tydligt ställning i frågan, med 102 röster mot 19 beslutade den att sända ett ombud. Till ombud valdes Joel Åberg och på konferensen valdes han till en av dess sekreterare.344 Vid konferensens avslutande framförde Joel Åberg en hälsning från järnarbetarna i Hofors till konferensen i Göteborg samt lova-de att lova-de skulle sätta in all sin kraft för lova-den fackliga enhetens förverkliganlova-de.345 En notering rörande debatten på avdelningens möte var att de tidigare kommu-nisterna Gunnar Andersson och Gottfrid Norbäck var förslagets aktivaste mot-ståndare. Huruvida detta var ett uttryck för någonting eller inte är svårt att ha en bestämd uppfattning om. Men troligt är att agerandet var ett uttryck för de-ras önskan att för sina nya partikamrater visa att de lämnat kommunismen bak-om sig och numera var goda socialdemokrater.
Sågverksarbetarna behandlade frågan på ett medlemsmöte i början av de-cember, också där väckte den debatt.346 Gjutaren Erik Österberg347, medlem av den kommunistiska arbetarekommunen, argumenterade och röstade för att avdelningen skulle närvara med ett ombud, men han var tämligen ensam om den ståndpunkten. Avdelningen beslutade att inte sända någon. Gjutareavdel-ningen tog aldrig upp inbjudan till behandling.
Kommunisternas försök att få ortens fackliga avdelningar att sluta upp bakom skrivelsen mot fascism och strejkbryteri samt att få till stånd ett ak-tionsutskott mot strejkbryteri lyckades, som tidigare nämnts, väl. Sämre gick
344 Enhetlig facklig kamp. Resolutioner och protokoll från Enhetskonferensen i Göteborg den 23–24 januari 1926. Stockholm 1926, s 13.
345 Ibid, s 53.
346 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 8/12 1925.
347 Österberg, Erik (f. år 1882), kommunist. Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetar-ekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 10/5 1925 och 24/8 1928; Intervju med Åke Söderblom, Hofors, den 14 juni 2007.
••
det med försöken att få avdelningarna att skicka representanter till Göteborgs-konferensen. Flera av ortens avdelningar ställde sig bakom metallavdelning-ens resolution. Alla fackliga avdelningar på orten, förutom Lantarbetarna, ut-såg representanter till aktionsutskottet, men endast metallavdelningen sände en representant till konferensen.348 Detta kan tolkas som ett utslag av en soci-aldemokratisk dominans i de övriga avdelningarna, vilket är en möjlig delför-klaring. Jag anser dock att huvudförklaringen är ekonomisk. Ortens fackliga
348 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 15/11 1925.
Styrelsen för Svenska Metallindustriarbetareförbundets avd 169 i Hofors år 1926.
Främre raden från vänster: sekreterare Joel Åberg, ordförande K J Andersson och kassör Gunnar Andersson. Bakre raden: Vice ordförande Gottfrid Norbäck, vice sekreterare Götrik Nyberg och biträdande kassör J V Engvall.
(Bilden tillhör Hofors hembygdsförening.)
•
avdelningar, förutom metallavdelningen, hade få medlemmar och svag eko-nomi. Av den anledningen blev det inom dessa avdelningar aldrig någon dis-kussion i frågan. Medvetenheten om att den ekonomiska situationen omöjlig-gjorde sändandet av en representant omöjlig-gjorde att den aldrig aktualiserades.
Den kommunistiska arbetarekommunen diskuterade Göteborgskonferen-sen och metallavdelningens kommande möte på ett möte i mars 1926.349 Inför det underströks hur viktigt det var att avdelningen antog de resolutioner kon-ferensen beslutat om. Kommunistiska avdelningsmedlemmar uppmanades att mangrant inställa sig på de möten där frågan skulle avhandlas. Joel Åberg läm-nade sin rapport på avdelningens februarimöte. I sin rapport betoläm-nade han vikten av internationell, nationell samt lokal enhet i det fackliga arbetet. Det senare skulle förverkligas genom bildandet av en lokal enhetskommitté, men på förslag från Edvard Lans bordlades frågan till nästa möte.350
Göteborgskonferensen och avdelningens eventuella deltagande på den togs upp på ett möte i slutet av mars 1926.351 Diskussionen blev hätsk. Motstån-darna sköt in sig på att konferensen inte kommit med några nya lösningar på problemet med exempelvis strejkbrytare. Kritikerna ansåg dessutom att hela arrangemanget, med tanke på den enligt deras mening dåliga uppslutningen, var ett fiasko. Farhågor uttrycktes för att en anslutning till Enhetskommittén innebar att avdelningen var tvungen att ställa sig bakom alla framtida krav och resolutioner från kommittén. Kritikerna betraktade det hela som ett för-sök från kommunisternas sida att bryta sig in i fackföreningsrörelsen och be-reda mark inför lO-kongressen samma år. Några socialdemokratiska medlem-mar var kritiska till konferensen och avdelningens beslut att närvara där. En av dem ansåg till och med att det var en skam för Hofors arbetare att avdel-ningen varit representerad där, att det inte fanns någon fascism i Sverige och att det bara var något som kommunisterna inbillade sig. Alla som talade mot förslaget var aktiva medlemmar i den socialdemokratiska arbetarekommunen och flera av dessa var tidigare medlemmar i den vänstersocialdemokratiska se-dermera kommunistiska arbetarekommunen.
349 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 14/3 1926.
350 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 21/2 1926.
351 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 21/3 1926.
••
De som talade för en uppslutning bakom konferensen och dess krav be-mötte argumentet om den mindre goda anslutningen med att konferensen var ett första steg och att det hela skulle växa med tiden. De menade också att nå-gonting måste göras när ledningen för lO ställt sig likgiltig inför de problem som konferensen pekade på. Den rädsla som talare uttryckt för att en anslut-ning till kommittén skulle binda avdelanslut-ningen till alla uttalanden som den kom att göra i framtiden, tillbakavisades. Avdelningen skulle behandla och ta ställning till varje fråga enskilt. De som talade för en anslutning till konferen-sen var aktiva medlemmar i den kommunistiska arbetarekommunen.
Frågan drevs till votering och mötet beslutade med 41 röster mot 14 att ställa sig bakom Göteborgskonferensens resolutioner.352 Mot beslutet reserve-rade sig Gunnar Andersson och Gottfrid Norbäck. Som en konsekvens av be-slutet att stödja Enhetskommittén föreslog Joel Åberg att avdelningen skul-le lämna ett bidrag om 15 kronor till densamma. Gunnar Andersson yrkade bordläggning, förmodligen med avsikten att vinna tid för att mobilisera folk till nästa möte och där försöka avslå förslaget. Mötet avslog hans begäran. Ef-ter ännu en voEf-tering beslutade avdelningen med röstsiffrorna 35 rösEf-ter mot 14 att anslå ett bidrag. Mot beslutet reserverade sig nio personer, däribland Gun-nar Andersson och Gottfrid Norbäck.
I detta sammanhang ska det framhållas att även om det fanns ett mot-stånd till Enhetskommittén som sådan, delade i princip alla inom avdelning-en kommitténs önskan om ökad facklig avdelning-enighet i kampavdelning-en mot arbetsgiva-re och block- och starbetsgiva-rejkbrytaarbetsgiva-re. Gottfrid Norbäck föarbetsgiva-reslog att avdelningen skulle sända en motion till lO-kongressen i vilken den skulle kräva att lO:s och saC:s ledningar skulle undersöka möjligheten för en organisatorisk sam-ling i arbetarrörelsens kamp mot arbetsgivarna.353 Avdelningen ställde sig bak-om förslaget. Med andra ord riktade sig motståndet i första hand mot En-hetskommittén och inte mot de krav den framförde. Kommittén sågs som ett kommunistiskt inbrytningsförsök i den fackliga rörelsen.
Omröstningarna var en kraftmätning mellan kommunister och socialdemo-krater inom metallavdelningen. Inför mötet mobiliserade såväl kommunisterna som socialdemokraterna sina sympatisörer och uppenbarligen var de
förstnämn-352 Ibid.
353 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 11/4 1926.
•
da mer framgångsrika.354 Tydligt är att kommunisterna hade ett större stöd bland metallarbetarna i Hofors för sin fackliga linje än vad socialdemokraterna hade.
Ytterligare beslut som visar på socialdemokraternas svårigheter att inom av-delningen få gehör för sina förslag är frågan om anslag till Arbetarbladet, re-gionens socialdemokratiska tidning, som diskuterades på ett medlemsmöte i mars.355 Tidningen hade förlorat ett tryckfrihetsmål och dömts till att betala dry-ga böter. I en skrivelse riktad till länets facklidry-ga ordry-ganisationer bad den om hjälp med att betala dessa. Ur socialdemokratisk synvinkel var detta en viktig fråga in-för vilken det fanns anledning att mobilisera sina sympatisörer, men trots deras argumentation avslogs skrivelsen med 87 röster mot 2. Ett förslag om frivillig in-samling inom avdelningen samlade 11 röster. Tydligen hade de svårt att få egna partimedlemmar och sympatisörer att rösta för ett anslag till tidningen.