Precis som år 1928 stod fCO i Hofors som arrangör för Förstamajfirandet år 1929. Då som tidigare erbjöd sig den kommunistiska arbetarekommunen att ordna fram en talare, vilket fCO även denna gång avvisade.452 Avslaget väck-te heta känslor inom arbetarekommunen. Besluväck-tet ansågs bryta med det som var kutym på orten i fråga om Förstamajtalare. Det vill säga, var någon av or-tens arbetarekommuner själv beredd att bekosta en talare till Första maj skul-le denne få tala i Folkets Park. Som motåtgärd beslutade kommunisterna att dels skriva till partiet centralt för att informera om situationen och be om nå-gon av partiets bästa talare, dels kräva att fCO upphävde sitt avslag. Trots nya påstötningar vägrade fCO att häva sitt beslut. Med anledning av fCO:s vägran att släppa in en kommunistisk talare i Folkets Park begärde kommunisten Os-kar Ahlin på metallavdelningens möte i slutet av april upplysning av Anders
451 Berglöf, Johan (f. år 1895), kommunist 1925–?, socialdemokrat 1930–. Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 18/1 1925;
Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 10/10 1930, 14/5 1933 och 6/12 1943.
452 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 9/4 1929.
•
Lif, ett tungt lokalt socialdemokratiskt namn, med vilken rätt han som avdel-ningens ombud i fCO:s representantskap aktivt motarbetade kommunisterna i denna fråga.453 Enligt Oskar Ahlin var det sed att arbetarekommunerna fick medverka med sina talare vid Förstamajfirandet i Folkets Park. Oskar Ahlin fick medhåll av Johan Berglöf, som ansåg att det var fel att förbjuda kommu-nisternas talare att medverka. Även han pekade på gammal hävd. Socialdemo-kraten och byggnadsarbetaren Anders Lif454 hävdade, precis som året innan, att fCO: s styrelse ansåg att Första maj skulle vara en facklig dag utan partipoli-tik. Därför avslog styrelsen kommunisternas begäran. Argumentet var uppen-barligen ett svepskäl för att inte släppa in kommunisterna i Folkets Park. Den talare som fCO bjöd in var den socialdemokratiska riksdagsledamoten Ernst Eriksson, en i högsta grad politisk talare.455
Med det att grindarna till Folkets Park stängdes för den kommunistis-ka arbetarekommunen beslutade den att själv arrangera ett föredrag med den av partiet tilldelade talaren.456 Några personer inom arbetarekommunen var av den meningen att deras talare skulle ställa sig vid ingången till parken och hålla sitt föredrag samtidigt som fCO:s talare höll sitt.457 Mot detta vände sig J V Engvall. Han ansåg att risken för ett fiasko för deras del var stort och att det var någonting som de skulle akta sig för. Istället föreslog han att de skulle hyra Godtemplarnas lokal samt förlägga föredraget efter begivenheterna i Fol-kets Park. Detta blev också mötets beslut. Arbetarekommunens möte besöktes av ca 500 personer och bedömdes av kommunisterna som en framgång, trots
”sossarnas utestängningsaktion”.458
I slutet av maj 1929 nådde lO:s cirkulär 638 fram till Hofors. Metallavdel-ningen behandlade det i slutet av maj och samtidigt behandlades Svenska
Me-453 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 21/4 1929.
454 Lif, Anders (f. år 1906), socialdemokrat. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska ar-betarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 8/2 1930, 15/2 1936 och 30/5 1942.
Flyttade från Hofors år 1942.
455 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors a1:1 Protokoll, representantskapsmötesprotokoll 7/9 1929.
456 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 9/4 1930.
457 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 28/4 1929.
458 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 1/3 1930.
••
tallindustriarbetareförbundets cirkulär nr 6/1929, vilket berörde samma fråga.459 Avdelningsordföranden beskrev innehållet i cirkulären, vilka båda riktades mot Enhetskommittén och krävde att avdelningar och enskilda medlemmar skul-le ta avstånd från Enhetskommittén. Han redogjorde också för ett cirkulär från kommittén vilket var en reaktion på cirkulär 638. Med anledning av lO:s och förbundets cirkulär hade styrelsen ett förslag till uttalande i vilket avdelningen skulle uttala sig mot åsiktsförtryck från lO och Svenska Metallindustriarbeta-reförbundets sida. Diskussionen som följde blev lång och het. Socialdemokra-ter och kommunisSocialdemokra-ter anklagade varandra för förfalskade historiebeskrivning-ar både vad gällde den för stunden aktuella frågan, men också i frågan om den fackliga oppositionens historia. Joel Åberg påtalade att det inte bara var kom-munister som bedrev fraktionsarbete inom fackföreningsrörelsen, utan att so-cialdemokraterna i lika hög grad gjorde så. Intressant att notera från diskussio-nen är Johan Berglöfs uttalande mot lO:s och förbundsstyrelsens krav. Inte för att ge stöd till Enhetskommittén utan därför att han ansåg att detta var en fråga som avdelningarna själva skulle avgöra, huruvida de ville ställa sig bakom kom-mittén eller inte.460 Frågan drevs till votering och i den segrade styrelsens förslag.
Med röstsiffrorna 126 röster mot 84 avslog avdelningen lO:s cirkulär och antog styrelsens förslag till uttalande samt instämde i enhetskommitténs paroller. Mot beslutet reserverade sig socialdemokraterna några socialdemokrater, bland an-dra Gottfrid Norbäck och Edvard Lans. På samma möte lyftes frågan om att ge ett ekonomiskt bidrag till kommittén, vilket avdelningen beslutade att göra.
Gjutareavdelningen behandlade cirkuläret på ett medlemsmöte i mitten av juni.461 Kommunisten Carl Pira462 föreslog att mötet med ogillande skulle lägga det till handlingarna varvid socialdemokraten Oscar Hammarberg yrka-de att cirkuläret med godkännanyrka-de layrka-des till handlingarna. Utan någon längre debatt genomfördes en votering, i vilken Carl Piras förslag segrade med röst-siffrorna 6 mot 5.
459 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 26/5 1929.
460 Ibid.
461 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 16/6 1929.
462 Pira, Carl, kommunist 1926–1929, socialist 1929–1940. Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunis-tiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 6/11 1926; Hofors Socialistis-ka arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 18/3 1939.
•
Sågverksindustriarbetareavdelningen behandlade cirkulär 638 i mitten av juni och debatten var omfattande.463 Precis som inom metall- och gjutareavdelningen ställdes ett förslag, som formulerades av kommunisten Erik Österberg, om att cir-kuläret med ett ogillande skulle läggas till handlingarna. Mot yrkades att det skulle läggas med ett godkännande till handlingarna. Erik Österberg ansåg att detta var ett försök från lO:s sida att kväsa oppositionen inom fackföreningsrörelsen genom att utmåla den som splittrare. Andra ansåg att det var ett riktigt steg i riktning mot att göra lO mindre politiserad. Socialdemokraten Georg Högström sade sig i prin-cip kunna ställa sig bakom kommitténs förslag men var emot den splittring av den fackliga rörelsen som den och kommunisternas arbete innebar. I den efterföljande voteringen segrade Erik Österbergs förslag med röstsiffrorna 14 mot 9. Noterbart, med anledning av voteringsutfallet, är det stora stöd kommunisterna fick för sitt förslag, något som inte hörde till vanligheten inom avdelningen.
I mitten av juni meddelade Svenska Metallindustriarbetareförbundet att en allmän omröstning skulle hållas inom förbundet för att klara ut dess ställ-ning till Enhetskommittén. Responsen från avdelställ-ningarna på cirkulär 6/1929 var tydligen för disparat och för att föra frågan till vägs ände skulle en omröst-ning genomföras. I samband med att metallavdelomröst-ningen genomförde sitt val av kongressombud fick medlemmarna även ta ställning för eller emot Enhets-kommittén. Omröstningen utföll med 167 röster till stöd för förbundet och 147 för kommittén.464 Kommunisterna förklarade bakslaget med den ”bedräg-liga propositionsordningen”.465
Sommaren 1929 höll Svenska Gjutareförbundet och Svenska Metallindustri-arbetareförbundet kongresser. Gjutareavdelningen utsåg kommunisten Oskar Hultman466 till sitt kongressombud.467 Där valdes han in i förbundets
förtroen-463 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 11/6 1929.
464 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a2:1 Styrelsepro-tokoll, styrelsemötesprotokoll 15/7 1929.
465 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 1/3 1930.
466 Hultman, Oskar, socialdemokrat –1917, vänstersocialdemokrat 1917–1921, kommunist 1921–1929, socialist 1929–1936. Arkiv Gävleborg, a1:1 Protokoll, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, styrelsemötesprotokoll 8/4 1916; Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetar-ekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 26/12 1917, Hofors Kommunistiska arbe-tarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 10/3 1923 och 23/2 1929; Hofors Socia-listiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 27/8 1931, 18/2 1933; Folkets Dagblad 24/12 1935 s 7.
467 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 16/6 1929.
••
deråd.468 På förbundskongressen fördes en ingående diskussion om Enhetskom-mittén och lO:s cirkulär 638, och i den debatten deltog Oskar Hultman.469 Han företrädde den linje som ansåg att cirkuläret utan hänsyn skulle läggas till hand-lingarna. Debatten var stundom hätsk och stod mellan den linje Oskar Hultman företrädde och förbundsstyrelsens yrkande, som låg i linje med cirkuläret. Kon-gressen beslutade med stor majoritet att bifalla förbundsstyrelsens yrkande.470 Mot det reserverade sig Oskar Hultman och tio andra ombud. Inför kongressen nominerade gjutareavdelningen också Carl Pira som kandidat till förbundsstyrel-sen.471 Visserligen blev han inte invald, men bara det faktum att avdelningen no-minerade honom måste betraktas som en framgång för kommunisterna.
Metallavdelningen valde kommunisterna Helmer Karlsson472 och J V Eng-vall som ombud.473 Den förstnämnde var en av kommunisternas flitigaste de-battörer under kongressen.474 Det genomgående temat i Helmer Karlssons anföranden var att Enhetskommittén och landskonferensen inte verkade splittrande. Gehöret för deras linje på kongressen blev litet och utgjorde slut-punkten för kommunisternas försök att forma en facklig enhetsrörelse inom Svenska Metallindustriarbetareförbundet.