Som bekant kom partikongressen år 1917 att sätta punkt för den politiska och ideologiska konflikt som funnits inom det socialdemokratiska partiet sedan flera år. Vad det gäller Hofors socialdemokratiska arbetarekommun finns det ingen-ting som tyder på att konflikten diskuterats i någon större omfattning. Däremot finns det en rad tecken som visar att den tidigt tog ställning för vänsteropposi-tionen. I en diskussion om parlamentarismen, som arbetarekommunen hade i april 1909, ansågs styrelseformen äga vissa förtjänster men för att i grunden om-dana samhället och utjämna klasskillnaderna ansåg arbetarekommunen att mer drastiska tillvägagångssätt måste till.234 Implicit uttalade den sig för mer revolu-tionära arbetsmetoder. När arbetarekommunen inbjöd talare och föredragshål-lare var det företrädesvis personer som vid partidelningen följde oppositionen.235 Därtill uttalades ett stöd till Socialdemokratiska vänsterföreningen, man protes-terade mot Hjalmar Brantings anmärkningar på Carl Lindhagens antimilitaris-tiska uttalande i försvarsfrågan samt beställde hem vänsterföreningens tidning Socialisten.236 Följaktligen hade Hofors socialdemokratiska arbetarekommun ti-digt sympatier för vänsteroppositionen inom partiet.
Redan hösten 1916 var Hofors arbetarekommun inställd på att partikongres-sen i februari 1917 skulle följas av en partidelning.237 En förfrågan från partidi-striktet om bidrag till ”stridsfonden” bordlades i väntan på vad som skulle kom-ma ut av delningen och vilket parti som skulle få arbetarekommunens stöd.
Ungdomsklubbens ordförande Oskar Ahlin238 närvarade på partikongres-sen och på arbetarekommunens första möte efter kongrespartikongres-sen lämnade han en
234 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 25/4 1909.
235 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 28/2 , 5/3 och 29/3 1914 samt 10/10 1915.
236 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 20/6 och 25/11 1914.
237 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 14/9 1916.
238 Ahlin, Oskar (f. år 1882), socialdemokrat –1917, vänstersocialdemokrat 1917–1921, kom-munist 1921–1929 och socialist 1929–1941. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska
ar-••
rapport därifrån.239 I sin redovisning uttalade han sitt stöd till vänsteroppositio-nen och mötet uttalade sitt gillande inför det. I mitten av mars togs frågan om arbetarekommunens framtida partitillhörighet upp till diskussion inom styrel-sen.240 Enhälligt förordade den en anslutning till ssV, men hänsköt frågan till kommande medlemsmöte. Styrelsen diskuterade också ett bidragsäskande från Socialdemokratiska vänsterns arbetsutskott. Styrelsen rekommenderade att ett bidrag lämnades samt att arbetarekommunen, tillsammans med ungdoms-klubben, arrangerade en fest till förmån för densamma, men också dessa frågor hänsköts till kommande medlemsmöte. På medlemsmötet diskuterades parti-frågan ingående och alla talare uttalade sig för en anslutning till ssV.241 Missnöj-et med saP var stort, inte minst på grund av partiMissnöj-ets hållning i förbudsfrågan, det vill säga att partiet inte tog ställning för ett spritförbud. Eftersom det for-mellt inte fanns något vänstersocialdemokratiskt parti att ansluta sig till tog ar-betarekommunen inget beslut i frågan. Vad det gällde styrelsens förslag om att arrangera en fest till förmån för det blivande vänstersocialdemokratiska partiet beslutades i enlighet med förslaget samt att varje medlem skulle lämna en kro-na vardera i kollekt till det vänstersocialdemokratiska partiet i vardande.
I början av juni var partitillhörighetsfrågan ånyo uppe till diskussion. Den-na gång tog arbetarekommunen slutgiltigt ställning och beslutade att lämDen-na saP och gå med i ssV.242 Samtidigt ändrade arbetarekommunen sitt namn till
”Hofors Nya arbetarekommun”. Formellt uppstod en ny arbetarekommun, men i praktiken inte. Den absoluta huvuddelen av den ”gamla” arbetarekom-munens medlemmar kvarstod trots partibytet och alla inventarier, pengar, lo-kal et cetera kvarstannade i den nygamla arbetarekommunens ägo och
styrel-betarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 29/3 1914; Hofors Vänstersocialde-mokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 16/2 1919; Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll medlemsmötesprotokoll 25/3 1922, 29/7 1924 och 28/9 1929; Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötespro-tokoll 28/5 1930 och 30/3 1941; Folkets Dagblad 24/12 1936, s 7.
239 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 4/3 1917.
240 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, styrelsemötes-protokoll 18/3 1917.
241 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 1/4 1917.
242 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 1/6 1917.
•
sen stannade kvar på sin post. Det som förändrades var arbetarekommunens partitillhörighet, inte den i sig. De fåtal medlemmar som inte önskade följa med in i ssV lämnade arbetarekommunen i stillhet.
En lokalfacklig följd av partistriden var att styrelsen för Svenska Metallin-dustriarbetareförbundets avdelning 169 i Hofors hamnade i vänstersocialde-mokraternas händer.243 En ställning partierna till vänster om socialdemokra-tin skulle hålla, mer eller mindre, under 1900-talets första hälft. Avdelningens ordförande Richard Klang244 var även ordförande för den vänstersocialdemo-kratiska arbetarekommunen.
Inom Svenska Sågverksarbetareförbundets avdelning 147 i Hofors innebar partidelningen också en förändring av styrelsens politiska sammansättning.
Två av styrelsens fem ledamöter var anslutna till ssV. Dessa var Klas Söder-lund,245 styrelseordförande fram till år 1920, och Lars Johan Andersson246. Åren 1919 och 1920 var fyra av ledamöterna ssV:are.247 År 1919 var dessa, förutom de nyss nämnda, Henning Magnusson248 och Karl Magnusson249. Klas Söderlund
243 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 10/2 1917 och 3/2 1918; Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetare-kommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll, 20/10 och 20/12 1917.
244 Klang, Richard, socialdemokrat –1917, vänstersocialdemokrat 1917–1920. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 14/9 1916; Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötespro-tokoll 23/3 1918 och 25/8 1920.
245 Söderlund, Klas, vänstersocialdemokrat 1919–1921, kommunist 1921–1930. Hofors Vänster-socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll, 13/4 1919 och 22/12 1920; Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 23/4 1924; Folkets Dagblad Politiken 24/12 1930, s 7.
246 Andersson, Lars Johan, vänstersocialdemokrat –1921, kommunist 1921–1924, socialdemo-krat 1925–. Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 27/5 1923, 29/7 1924; Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 17/1 1925, 24/5 1930 och 7/12 1935.
247 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 14/1 1919; Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 13/4 1919.
248 Magnusson, Henning (f. år 1891), vänstersocialdemokrat 1919–1921, kommunist 1921–1924, so-cialdemokrat 1930–. Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersoso-cialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 13/4 1919 och 22/10 1920; Hofors Kommunistiska arbetare-kommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 29/7 1924; Hofors Socialdemokratiska arbetar-ekommun, a1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 8/2 1930, 4/12 1936 och 6/12 1944.
249 Magnusson, Karl, vänstersocialdemokrat 1919–1921, kommunist 1921–1923. Arkiv Gävle-borg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll,
medlemsmötespro-••
lämnade styrelsen år 1920 och istället invaldes Georg Högström250 som leda-mot, även han var vänstersocialdemokrat.251 Mellan åren 1921 och 1924 inne-hades tre styrelseplatser av medlemmar ur den vänstersocialdemokratiska, se-dermera kommunistiska, arbetarekommunen och dessa var L J Andersson, Henning Magnusson och Georg Högström.252 Vid årsmötet år 1924 valdes Ge-org Högström till avdelningens ordförande. I samband med att den vänsterso-cialdemokratiska arbetarekommunen blev kommunistisk år 1921 lämnade av allt att döma Karl Magnusson densamma. Huruvida han följde Ivar Venner-ström framgår inte av källmaterialet, hans namn återfinns i alla fall inte i den socialdemokratiska arbetarekommunens skriftliga lämningar.
Först med sågverksavdelningens årsmöte år 1925 kom en organiserad soci-aldemokrat in i styrelsen, och det genom att L J Andersson lämnade den kom-munistiska arbetarekommunen, i samband med partidelningen hösten 1924.
I början av 1925 inträdde han av allt att döma i den socialdemokratiska arbe-tarekommunen.253
Även för gjutaravdelningen innebar 1917 års partidelning att ordförandepos-ten mellan åren 1917 och 1925 innehades av medlemmar tillhörande den vän-stersocialdemokratiska arbetarekommunen, sedermera den kommunistiska ar-betarekommunen. Först genom Axel Olsson254, ordförande åren 1917–1920 och ledamot i den vänstersocialdemokratiska arbetarekommunens styrelse, därefter
tokoll, 13/4 1919; Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 28/2 1922.
250 Högström, Georg, vänstersocialdemokrat –1921, kommunist 1921–1924, höglundare 1924–
1926, socialdemokrat 1926–. Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetare-kommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 23/1 1921; Hofors Kommunistiska ar-betarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 23/4 1921 och 29/7 1924; Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll, 25/8 1926, 1/5 1936, 30/5 1942 och 15/4 1946.
251 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 23/1 1920; Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 23/1 1921.
252 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 11/1 1921, 10/1 1922, 9/1 1923 och 8/1 1924; Hofors Vänstersocialde-mokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 23/1 1921.
253 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 17/1 1925.
254 Olsson, Axel, vänstersocialdemokrat 1918–1921, kommunist 1921–1929. Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll, 10/2 1918 och 6/2 1921; Folkets Dagblad Politiken, 23/12 1925, s 6 och 24/12 1928, s 10.
•
via Johan Axel Söderlund255, ordförande åren 1920–1925.256 Styrelsens två övriga medlemmar under dessa år, Fredrik Dandanell257 och Oskar Hammarberg258, var anslutna till den socialdemokratiska arbetarekommunen.259 Den sistnämnde var även med och bildade arbetarekommunen i början av år 1919.260
I jämförelse med metallavdelningen var gjutarnas och sågverksarbetarnas medlemsmöten inte alls särskilt politiserade, även om det fanns vissa politiska inslag. Deras möten blev aldrig några arenor för kampen mellan de olika ar-betarekommunerna. Varför det var så är inte helt enkelt att uttala sig om. En förklaring kan vara att dessa fackliga avdelningar genom sin litenhet inte sågs som lokala maktresurser av arbetarekommunerna och med det inte blev in-tressanta att strida om. En annan är att det bland avdelningens medlemmar, oavsett arbetarekommuntillhörighet, fanns en samhörighet kring de fackli-ga frågorna. Därtill bedömer jag att litenheten, och kanske en upplevd svag facklig ställning, fick till följd att behovet av att hålla ihop avdelningen tyck-tes överordnad de politiska motsättningarna.
För gjutaravdelningens del indikerar några avdelningsbeslut att en majo-ritet av medlemmarna var socialdemokrater. En medlem, som var ansluten till ssV, föreslog att avdelningen skulle uppmana sina medlemmar att anslu-ta sig till den vänstersocialdemokratiska arbeanslu-tarekommunen, men avdelning-en beslutade att ”var och avdelning-en efter tycke och smak” fick ansluta sig till partiet.261
255 Söderlund, Johan Axel (f. år 1870), socialdemokrat –1917, vänstersocialdemokrat 1917–1921, kommunist 1921-. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Proto-koll, medlemsmötesprotoProto-koll, 3/6 1917; Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 ProtoProto-koll, medlemsmötesprotokoll 8/9 1921 och 18/1 1925; Folkets Dagblad Politiken, 24/12 1929, s 8.
256 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 24/2 1917, 17/2 1918, 16/2 1919, 24/2 1920, 20/2 1921, 21/2 1922, 15/2 1923, 24/2 1924 och 25/2 1925; Folkets Dagblad Politiken 23/12 1920 s 6 och 23/12 1925 s 7.
257 Dandanell, Fredrik (f. år 1879), socialdemokrat. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratis-ka arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 12/10 1919 och 19/9 1929. In-tervju med Åke Söderblom, Hofors, den 14/6 2007.
258 Hammarberg, Oskar (f. år 1878), socialdemokrat. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokra-tiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 21/2 1919, 5/6 1926 och 14/1 1931; Lodenius 2002, s 300.
259 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 12/10 1919 och 15/2 1920.
260 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 21/2 1919.
261 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 17/1 1919.
••
Hade det funnits en vänstersocialdemokratisk majoritet skulle den sannolikt ha genomdrivit förslaget. Ett avslag på en förfrågan om anslag från den vän-stersocialdemokratiska arbetarekommunen pekar i samma riktning.262
Arbetarekommunens partibyte innebar inget brott med tidigare fackliga krav och arbetssätt. Dess fackliga och politiska ställning förblev oförändrad.
Av allt att döma uppfattades partidelningen och arbetarekommunens anslut-ning till ssV inte som en förändring i den fackliga och politiska linjen, snarare tvärtom. Att arbetarekommunen kom att välja denna väg i samband med par-tidelningen är föga förvånande. Den politiska och fackliga traditionen inom arbetarrörelsen i Hofors var i grunden radikal. Långt innan själva partidel-ningen visade arbetarekommunen intresse för vänsteroppositionen inom so-cialdemokratin. Anslutningen till ssV är att betrakta som en konsekvens av detta. Ytterligare ett tecken på det fanns en lokal radikalism, eller i alla fall en grogrund för en sådan, var att Hofors tillhörde de orter där det förekom hung-erdemonstrationer våren år 1917.263
Att en så stor del av de fackliga avdelningarna hamnade i händerna på vän-stersocialdemokraterna avgjordes i första hand av det som nämnts ovan, men samtidigt spelade även det faktum in att de socialdemokratiska organisationerna utraderades i samband med delningen. Det fanns helt enkelt ingen ny socialde-mokratisk arbetarekommun som kunde ta strid om de fackliga positionerna.
Andrakammarvalet år 1917 blev en kraftmätare mellan socialdemokrater och vänstersocialdemokrater. ssV backade, som tidigare nämnts, på riksplanet med-an saP återtog alla utom ett av de mmed-andat som förlorades vid partidelningen. I Hofors, däremot, blev valet en stor framgång för ssV. Partiet tog drygt 61 cent av ortens röster, vilket ska jämföras med socialdemokraternas 10,9 pro-cent.264 Utgången av valet i Hofors har flera förklaringar. En är utraderandet av den socialdemokratiska organisationen, vilket gjorde det svårt för aktörer däri-från att hävda sig i den lokala debatten och valrörelsen. En annan är att de loka-la fackliga och politiska ledarna mer eller mindre mangrant gått över till ssV, vil-ket förmodligen också drog väljare från saP till ssV. Dessutom kan det nog sägas
262 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 16/2 1919.
263 Andrae, Carl Göran, Revolt eller Reform. Sverige inför revolutionerna i Europa 1917–1918.
Stockholm 1998, s 32.
264 SOS 1918 al 2, Riksdagsmannavalen åren 1915–1917, s 137.
•
att det stora stöd som ssV hade bland de röstande i Hofors var ett uttryck för att det fanns en radikal stämning bland arbetarna på orten.
Precis som den svenska arbetsmarknaden i stort i början av 1920-talet känne-tecknades den i Hofors av ständiga konflikter mellan arbetsköpare och arbeta-re. Den ena strejken, blockaden och lockouten avlöste den andra. Bara under år 1920 strejkade ortens byggnadsarbetare, elektriker, skogsarbetare och metallarbeta-re, och gjuteriarbetarna och metallarbetarna var lockoutade under en period.265
Det var mot denna bakgrund Hofors Fackliga Samorganisation (Hfs) bilda-des i början av maj 1920.266 Bakom den stod ortens större fackliga avdelning-ar.267 Det fanns ett behov av att samordna det lokala fackliga arbetet, koordi-nera stridsåtgärderna samt lösa försörjningsfrågan för dem som berördes av konflikterna. Under de första åren hade Hfs ingen stor verksamhet, men de gånger den sammanträdde var livsmedelsförsörjningsfrågan en återkomman-de punkt. Styrelsen för Hfs domineraåterkomman-des unåterkomman-der återkomman-de tre första åren av medlem-mar i ssV, sedermera sKP/Ki.268