På flera av den kommunistiska arbetarekommunens möten våren 1923 disku-terades partiets förhållande till den borgerliga demokratin och hur långt par-tiet skulle gå på den parlamentariska vägen.307 I diskussionens utkanter berör-des också frågan om partiet skulle vara ett massparti eller inte, vilket ska ses som ett uttryck för den omvandlingsprocess arbetarekommunen genomgick, från vänstersocialdemokrati till kommunism. Diskussionen betraktar jag som ett led i arbetarekommunens väg till sin kommunistiska identitet. I samtalen fanns ett internationellt, nationellt och lokalt perspektiv. Även om mening-arna inom arbetarekommunen var delade ifråga om hur partiet skulle arbeta och huruvida det skulle vara ett mass- eller elitparti, uttalade sig arbetarekom-munen för att partiet skulle ”arbeta inom det borgerliga samhället” så långt det var möjligt samt att den föredrog ett stort parti framför ett litet.308 Enligt min mening visar ovannämnda uttalanden att arbetarekommunen ännu inte genomsyrats av det marxist-leninistiska tänkandet. Det vänstersocialdemokra-tiska arvet hölls i hög grad levande.
Motsättningarna inom partiet berördes på ett flertal av vårens och som-marens möten.309 Tidigt tog en majoritet av arbetarekommunens medlemmar ställning för de moskvatrogna, men det fanns en grupp som förfäktade idén
307 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 18/2, 10/3, 18/3 och 27/4 1923.
308 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 18/3 och 27/4 1923.
309 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 24/5, 29/6, 22/8 och 30/8 1924.
•
om ett oberoende svenskt kommunistparti. Bland dessa hittades Gunnar An-dersson, Gottfrid Norbäck och matrinarbetaren August Sund310. De kom se-dermera att tillhöra den grupp som tillsammans med Zeth Höglund lämnade sKP/Ki. 311 Vid denna tidpunkt var Gunnar Andersson kassör och expeditör för metallavdelningen samt ledare för partiets kommunfullmäktigegrupp.312 Gott-frid Norbäck var den kommunistiska arbetarekommunens ordförande, leda-mot av kommunfullmäktige samt sekreterare i metallavdelningens styrelse.
I början av september 1924 kom den definitiva brytningen inom arbetare-kommunen. På ett medlemsmöte meddelades att arbetarekommunens ordfö-rande följt Zeth Höglund. Resultatet från medlemsomröstningen om vilken väg arbetarekommunen skulle gå redovisades också på mötet. I samband med omröstningen hade en valkommitté sökt upp medlemmarna personligen för att de skulle få avlägga sina röster. De moskvatrognas linje fick 39 röster, 22 medlemmar vägrade att delta och 7 var inte anträffbara. Jämte detta uttalade ortens kommunistiska ungdomsklubb sitt stöd för Komintern och majoritets-linjen.313 Klubben hade runt 100 medlemmar.
Något grepp om hur många som lämnade den kommunistiska arbetare-kommunen i samband med partistriden går det inte att få eftersom det inte berörs i arbetarekommunens material, och något material efter sKP finns inte bevarat. Strax innan partidelningen hade arbetarekommunen 68 medlemmar och drygt ett år senare var medlemsantalet 65 stycken.314 Under samma period valdes 30 nya medlemmar in.315 Med utgångspunkt från dessa siffror går det att slå fast att arbetarekommunen som mest kan ha förlorat 33 medlemmar på
310 Sund, August (f. år 1888), vänstersocialdemokrat 1919–21, kommunist 1921–1924, höglundare 1924–1926, socialdemokrat 1926–. Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetar-ekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 19/1 1919, Hofors Kommunistiska arbetare-kommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 30/8 1924; Hofors Socialdemokratiska arbe-tarekommun, a1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 25/8 1926, 16/11 1932 och 11/5 1944.
311 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 30/8 och 6/9 1924; Josephson 1976, s 241.
312 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 20/9 1922; Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a14:1 Verksam-hetsberättelser, verksamhetsberättelse år 1924.
313 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 20/9 1924
314 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 6/9 1924 och 2/2 1925.
315 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 29/7, 11/10, 9/11 och 30/11 1924, 18/1, 8/3, 12/4, 10/5, 13/9 och 27/9 1925.
••
grund av partistriden, men att denna siffra är lika med antalet som följde Zeth Höglund är inte troligt. Varje år lämnade ett antal medlemmar av olika an-ledningar arbetarekommunen och även dessa är inräknade. Samtidigt fram-går det att de höglundstrogna uppmanades av sina ledare att inte delta i om-röstningen, så de 22 i Hofors som vägrade delta i omröstningen följde med stor säkerhet Zeth Höglund.316 Även om en majoritet av arbetarekommunens medlemmar ville att partiet skulle kvarstanna i Komintern fanns det en grupp, precis som vid förra partidelningen, som uttalade vis tvekan inför partiets väg men som sina tvivel till trots valde att stanna kvar.317
Till skillnad från partidelningen 1921 innebar 1924 års partiklyvning lokala maktförskjutningar inom fackföreningsrörelsen. Konsekvensen av att Gunnar Andersson och Gottfrid Norbäck lämnade sKP/Ki blev att partiet tillfälligtvis förlorade sin majoritetsställning i metallavdelningens styrelse.318 Genom att sågverksarbetarna Georg Högström, L J Andersson och Henning Magnusson lämnade sKP/Ki förlorade partiet sitt inflytande över sågverksarbetarnas avdel-ningsstyrelse.319 Av dessa följde Georg Högström med Zeth Höglund.320 L J Andersson gick till den socialdemokratiska arbetarekommunen.321 Vart
Hen-316 Josephson 1976, s 258.
317 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 6/9 1924.
318 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a14:1 Verksam-hetsberättelser, verksamhetsberättelse år 1925; Gunnar Andersson omnämndes för sista gången i den kommunistiska arbetarekommunens protokoll den 29/7 1924. Under par-tidelningsprocessen uttalade han sig negativt om närmandet till Komintern och Sovjetu-nionen. I Hofors kommunistiska arbetarekommuns medlemsmötesprotokoll för den 6/9 1924 meddelas att arbetarekommunens ordförande Gottfrid Norbäck ”följt Höglund”. Vå-ren och sommaVå-ren år 1926 blev det möjligt för höglundare att gå in i det socialdemokratis-ka partiet, från den tidpunkten började Gunnar Anderssons och Gottfrid Norbäcks namn förekomma i den socialdemokratiska arbetarekommunens protokoll, se medlemsmötespro-tokollen för 1/5, 5/6 och 25/8 1926. En tydlig indikator på att Gottfrid Norbäck och Gunnar Andersson följd Zeth Höglund vid partidelningen år 1924 och in i saP våren 1926.
319 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 8/1 1924; Georg Högström, L J Andersson och Henning Mang-nusson omnämndes för sista gången i den kommunistiska arbetarekommunens protokoll den 29/7 1924.
320 När det blev möjligt för höglundare att gå in i det socialdemokratiska partiet började ock-så Georg Högströms namn att förekomma i den socialdemokratiska arbetarekommunens protokoll, bland annat den 25/8 1926.
321 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 22/5 1925.
•
ning Magnusson gick är osäkert, från början av år 1930 förekommer han i alla fall i den socialdemokratiska arbetarekommunens protokoll.322.
I gjutareavdelningen förlorade sKP/Ki sitt enda mandat i styrelsen när J A Söderlund lämnade ordförandeskapet år 1925.323 Han ersattes av gjutaren och socialdemokraten Waldemar Dandanell324. De närmsta tre åren skulle dock medlemmar av det socialdemokratiska partiet dominera styrelsen, men från årsmötet år 1928 och fram till 1932 utgjordes styrelsemajoriteten av personer vilkas politiska tillhörighet inte går att slå fast.325 Vad det gäller J A Söderlunds avgång ska det nämnas att han avgick på egen begäran. På årsmötet föreslogs omval, men han avsade sig uppdraget.
Frågan som ska ställas mot denna bakgrund är vilken betydelse dessa för-ändringar fick. Vad det gäller metallavdelningen återtog sKP/Ki sin majoritets-ställning vid årsmötet år 1926. Den förlorade majoritetsmajoritets-ställningen i sågverks-arbetarnas avdelningsstyrelse återtogs däremot aldrig. Faktum är att det för lång tid framöver inte skulle sitta någon organiserad kommunist eller socia-list i avdelningens styrelse. I gjutareavdelningen valdes sociasocia-listen Artur Björk-lund326 in i styrelsen vid årsmötet 1931, och från år 1932 fram till år 1939 skulle socialisterna dominera avdelningsstyrelsen, men mer om det längre fram.327
Några direkta spår efter höglundarnas aktiviteter i Hofors står inte att fin-na. Vi vet att de fanns på orten fram till inträdet i den socialdemokratiska ar-betarekommunen i maj 1926, men omfattningen av deras verksamhet går inte att få någon klar bild av.328
322 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 8/2 1930.
323 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 25/2 1925.
324 Dandanell, Waldemar (f. år 1893), socialdemokrat. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokra-tiska arbetarekommun, a1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 18/10 1932, 16/2 1935 och 18/2 1940; Intervju med Åke Söderblom, Hofors, den 14 juni 2007.
325 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 26/2 1928, 24/2 1929, 16/2 1930, 8/2 1931 och 6/2 1932.
326 Björklund, Artur (f. år 1904), socialist från tidigt 1930-tal fram till år1941. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 2/3 1941 och verksamhetsberättelsen för år 1934. Under detta år var Artur Björklund vice ordförande för arbetarekommunen, således går det anta att han var socialist sedan tidigt 1930-tal.
327 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesproto-koll 6/2 1932, 14/2 1933, 17/2 1934, 17/2 1935, 23/2 1936, 21/2 1937, 26/2 1938 och 25/2 1939.
328 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 11/10 1924, 22/3 1925 och 5/3 1926; Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protomedlemsmötesproto-koll,
••
I andrakammarvalet år 1924 gick kommunisterna i Hofors kraftigt tillbaka.
De samlade 24,6 procent och tappade 15,8 procent i jämförelse med valet 1921.329 Socialdemokraterna mer än fördubblade sin andel av rösterna och fick 48,2 cent, vilket var en ökning med 26,1 procentenheter. Höglundarna tog 11,2 pro-cent av ortens röster. Den socialdemokratiska arbetarekommunen förklarade sin framgång och kommunisternas tillbakagång med en ”agitationskupp” som ar-betarekommunens ordförande sades ha genomfört i samband med valet.330 Vad den bestod i framgår inte och det går inte att bringa klarhet i dess inverkan på valutgången, men från socialdemokratiskt håll var man övertygad om att kup-pen påverkade valresultatet i en för deras del positiv riktning.
Eftersom kommunisterna i riket som helhet ökade sin andel av röster-na samtidigt som partiet gick kraftigt tillbaka i Hofors ska förklaringen till minskningen sökas lokalt.331 I första hand vill jag peka ut två förklaringsfak-torer. Dels att flera tyngre fackliga och politiska namn lämnade sKP/Ki i sam-band med partidelningen. Det betydde att de röster som dessa personer, ge-nom tillit och förtroende, dragit till partiet övergav detsamma. Dels inverkade partiklyvningen och partistriden negativt på kommunisternas valresultat i Hofors. sKP/Ki var ett stort och betydelsefullt parti i Hofors. Det innebar att gruppen icke-kärnväljare utgjorde en stor del av partiets väljare. Den turbu-lens som präglade partiet i anslutning till valet skapade en osäkerhet bland partiets tidigare väljare. Att det de röstade på ena dagen kanske var och hette någonting helt annat nästa dag, eller rent av inte existerade längre. Detta fick dem att tveka inför att ge partiet sin röst och de valde att lägga sina röster på ett annat parti. Kanske hade också den socialdemokratiska ”kuppen” betydel-se för valutgången, själva var de som sagt övertygade om det.