Hofors kommuns första kommunalfullmäktigeval genomfördes sensommaren år 1924. I det fick kommunisterna 47,6 procent och 10 mandat, socialdemokra-terna fick 33,3 och 7 mandat.356 På grund av partistriden inom sKP/Ki och den ef-terföljande partidelningen klövs den kommunistiska fullmäktigegruppen. Tre av ledamöterna lämnade partiet. Partidelningens kommunalpolitiska konsekvenser utifrån denna undersökning är svårt att säga någonting om, men förlusten var kännbar för kommunisterna. Här ska det framhållas att sKP/Ki även med de tre avhopparna inte fått egen majoritet i fullmäktige. Således fanns det aldrig någon möjlighet för dem att bedriva ett ”kommunistisk” kommunalpolitiskt föränd-ringsarbete, varför de direkta kommunalpolitiska konsekvenserna för partiet inte bör överdrivas. På lång sikt blev däremot konsekvenserna desto större.
Avhoppen betydde att socialdemokraterna och kommunisterna blev lika stora i kommunalfullmäktige. Dessutom innebar det att såväl ordförande-posten i kommunalfullmäktige som ordförandeordförande-posten i kommunalnämnden
354 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 12/12 1925; Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlems-mötesprotokoll 14/3 1926
355 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 21/3 1926.
356 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 21/6 1924; Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlems-mötesprotokoll 29/7 1924; Lif, Nils, ”Hofors kommun 1925-1970”. Hofors - ett brukssam-hälle. Människor och miljöer. Red. Karl Johan Bodin. Hofors 1979, s 73.
••
kom i händerna på andra än kommunisterna. Till det förstnämnda valdes so-cialdemokraten och polismannen K G Hedman357 och till det senare utsågs Gunnar Andersson.358 Om det existerade ett eventuellt samarbete mellan so-cialdemokrater och höglundarna i kommunfullmäktige håller källorna tyst, men på den socialdemokratiska arbetarekommunens medlemsmöte i mit-ten av april 1925 meddelades att det inom metallavdelningens styrelse formats en sammanslutning av ”demokratiskt sinnade”. Den skulle verka emot den
”moskvaanstrykning” som många beslut inom avdelningen ansågs ha fått.359 Vilka som utgjorde denna sammanslutning, förutom avdelningens socialde-mokrater, framgår inte men med stor säkerhet ingick höglundare inom avdel-ningsstyrelsen i densamma. Dessa var Gottfrid Norbäck och Gunnar
Anders-357 Hedman, K G, socialdemokrat. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekom-mun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 11/2 1919, 12/12 1925 och 24/5 1930.
358 Hofors kommunarkiv, Kommunfullmäktigemötesprotokoll 1924–1953, mötesprotokoll 28/9 1924.
359 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 18/4 1925.
Förstamajdemonstration i Hofors år 1925 med fanor i tåget. (Bilden tillhör Arkiv Gävleborg.)
•
son. Mot denna bakgrund finns det anledning att anta att socialdemokrater och höglundare också samarbetade i kommunfullmäktige.
Åren efter 1920-talets mitt blev en vändpunkt för den socialdemokratis-ka arbetarekommunen. Höglundarnas inträde i arbetarekommunen versocialdemokratis-ka- verka-de ha en vitaliseranverka-de inverkan på verksamheten.360 Under år 1925 anslöt 157 nya medlemmar till arbetarekommunen, vilket ska jämföras med 15 medlem-mar året före.361 Av dem som anslöt sig till arbetarekommunen under år 1925 var 68 stycken kvinnor. Under hösten samma år bildades en ssU-klubb på or-ten.362 Till den kommunistiska arbetarekommunen anslöt det samma år 39 nya medlemmar. Bland dessa fanns det 3 kvinnor. Det ska jämföras med året före, då den kommunistiska arbetarekommunen fick 13 nya medlemmar, varav 1 kvinna.363 Jämfört med år 1924 ökade båda arbetarekommunerna kraftigt i frå-ga om medlemsantal, men den socialdemokratiska arbetarekommunens ök-ning var exceptionell. Den socialdemokratiska frammarschen diskuterades på den kommunistiska arbetarekommunens medlemsmöte i slutet av september 1925.364 Där slogs det fast att de inte fick blunda för deras framgångar. Socialde-mokraterna skulle mötas med krafttag genom den egna medlemsvärvningen, varje medlem fick i uppdrag att värva en ny. Därtill skulle de bli bättre på att ta debatten med socialdemokraterna samt tydligare klargöra kommunisternas ställningstagande i olika frågor. Oskar Ahlin menade att det borde hållas fler möten och att de möten och arrangemang som arbetarekommunen höll måste vara så trevliga som möjligt. I anslutning till detta resonemang beslutade mötet att en fest med en bra föredragare skulle hållas följande lördag kväll.
Några förklaringar eller kommentarer från den socialdemokratiska arbe-tarekommunen, med anledning av den snabba medlemsökningen, står inte att finna. Ser vi till det socialdemokratiska partiet i stort skedde det under denna
360 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 23/4 och 3/6 1923.
361 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 9/3, 17/5, 21/6, 3/8 och 4/10 1924 samt 17/1, 14/2, 26/2, 18/4, 23/5, 20/9, 20/10, 19/11 och 12/12 1925.
362 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 20/9 1925.
363 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 23/2, 17/5, 24/5, 11/10, 9/11 och 30/11 1924.
364 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 27/9 1925
••
period ingen anmärkningsvärd ökning av medlemsantalet.365 Studerar vi med-lemssiffrorna för Gävleborgs Socialdemokratiska partidistrikt, visar de visserli-gen att anslutningsantalet för distriktet i sin helhet var tre gånger större under år 1925, jämfört med år 1924 och huvuddelen av medlemsökningen skedde i Hofors.366 Ska vi tro den kommunistiska arbetarekommunen genomförde so-cialdemokraterna på orten en särskild kampanj för att få med fler kvinnor i sitt parti, och då i första hand fruarna till manliga partimedlemmar.367 Även om den socialdemokratiska arbetarekommunen inte uttryckte någonting som pekar i denna riktning tyder det mesta på att kommunisterna hade rätt.
Med anledning av den socialdemokratiska arbetarekommunens kvinno-kampanj kom man inom den kommunistiska arbetarekommunen att föra en diskussion om hur de skulle värva fler kvinnor.368 Hyttarbetaren Johan Valfrid Engvall369 med flera menade att de först och främst skulle försöka att få ”sina kvinnor” att bli medlemmar i arbetarekommunen och få dem att engagera sig i partiets kvinnoagitation. Mot förslaget restes ett visst motstånd. Det fanns de som ansåg att det inte behövdes någon särskild kvinnoagitation och att det räck-te med kvinnor i arbetarekommunen. Exakt vad som låg till grund för detta motstånd framgår inte, förmodligen ansåg motståndarna att arbetarekommu-nen och dess möten var en arena för män. J V Engvall bemötte motståndet, och mötet beslutade i enlighet med deras förslag. I anslutning till detta beslutades att ett särskilt möte skulle anordnas i mitten av maj, till vilket kvinnliga ”anför-vanter” inbjöds. Av allt att döma blev mötet ingen framgång. Några fler
kvinn-365 Hirdman, Yvonne, Vi bygger landet. Den svenska arbetarrörelsens historia från Per Götrek till Olof Palme. Stockholm 1979, s 203.
366 Gävleborgs Socialdemokratiska partidistrikt, 75 år. Socialdemokraterna Gävleborg 1906–1981.
Gävle 1981, s 127.
367 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 10/5 1925.
368 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 8/3 och 10/5 1925.
369 Engvall, Johan Valfrid (f. år 1893), vänstersocialdemokrat 1919–1921, kommunist 1921–1929, socialist 1929–1938, socialdemokrat 1938–. Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratis-ka arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 23/1 1921; Hofors Kommunis-tiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 23/4 1922, 18/2 1925 och 9/4 1929; Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 2/5 1931;
Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 1/4 1938, 30/5 1942 och 28/2 1946; Folkets Dagblad Politiken 23/12 1919 s 2; Folkets Dagblad 24/12 1935 s 7, 24/12 1937 s 6.
•
liga medlemmar gav det inte. En förklaring till det är att en stor del av fruarna till arbetarekommunens manliga medlemmar redan var anslutna.
Ser vi till medlemsutvecklingen i stort för de båda arbetarekommunerna så kan vi konstatera att det var under år 1925 som den socialdemokratiska ar-betarekommunen passerade den kommunistiska ifråga om antalet anslutna medlemmar. Efter att socialdemokraterna nästan i ett decennium fått finna sig i att vara den mindre av de båda passerade den nu kommunisterna med-lemsmässigt. I valet till Hofors kommunfullmäktige hösten 1926 fick socialde-mokraterna 49,7 procent av rösterna medan kommunisterna tog 34,7, vilket innebar att de förstnämnda tog 11 av 21 platser, en majoritetsställning den so-cialdemokratiska arbetarekommunen innehade 1900-talet ut. 370 Bland dessa 11 socialdemokratiska kommunalfullmäktigeledamöter hittades Gottfrid Nor-bäck, Gunnar Andersson och L J Andersson.
370 Härnösands landsarkiv, Landskansliet i Gävleborgs län, Valprotokoll 1926, a Viiib:nr 1, bila-ga J, valprotokoll för Hofors.
Julfest hos Hofors Kommunistiska arbetarekommun i januari 1926. Joel Åberg syns längst ner till vänster i bild med ett barn på sina axlar. Till vänster om honom står Johan Valfrid Engvall. Till höger i bild blickar mustaschprydde Johan Dahlström mot julgranen. (Bilden tillhör Arkiv Gävleborg.)
••
Trots att ett par av metallavdelningens ledande personer, tillika före detta kommunister, i början av år 1926 anslöt sig till socialdemokratin uteblev par-tiets fackliga framgångar inom metallavdelningen. Vid ett av arbetarekommu-nens medlemsmöten i mitten av året redogjorde Gottfrid Norbäck för situa-tionen inom densamma, och ur en socialdemokratisk synvinkel såg den inte särskilt positiv ut.371 Alla förslag från socialdemokrater avslogs och enligt vad som sades på mötet just därför att de kom från dem. Diskussionen avslutades med att ordföranden konstaterade att gick det inte hitta en framkomlig väg inom metallavdelningen skulle deras lokalpolitiska arbete hämmas betydligt.
Slutsatsen till trots, gjordes inte något försök att finna en duglig strategi för att få till stånd en förändring.
En förklaring till att de socialdemokratiska framgångarna inom metallav-delningen uteblev kan vara att Gunnar Andersson flyttat från Hofors hösten 1926. Han lämnade orten till förmån för ett arbete som ombudsman vid för-bundskontoret i Stockholm. Med honom försvann den lokala socialdemokra-tins tyngsta fackliga och kommunalpolitiska namn. Hade Gunnar Andersson stannat kvar är det möjligt att han, och inte J V Engvall, valts till ordförande för avdelningen år 1929. Samtidigt ska det hållas i minnet att avdelningens medlem-mar syntes i grunden ha varit politiskt radikala, något som hade betydelse för att sKP/Ki och därefter sP behöll huvudinflytandet över metallavdelningen ända fram till slutet av 1930-talet, och över fCO fram till början av år 1930.
Sågverksavdelningens styrelse däremot hamnade som tidigare nämnts ti-digt i händerna på ortens socialdemokrater. I gjutareavdelningens styrelse för-lorade sKP/Ki ordförandeposten vid årsmötet 1925, och med det den enda po-sition de hade inom styrelsen, men förändringen var inte ett utslag av någon strid mellan kommunister och socialdemokrater, tvärtom. Årsmötet föreslog, som tidigare nämnts, omval av ordföranden J A Söderlund men han ville inte sitta kvar.372 I övriga fackliga avdelningar var maktfördelningen inte lika tyd-lig men flera av deras styrelser var som synes dominerade av socialdemokrater och personer vilkas politiska uppfattningar inte går att fastställa.
371 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 5/6 1926.
372 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 25/2 1925.
•