Andrakammarvalet år 1936 i landet som helhet blev en framgång för kommu-nisterna och socialdemokraterna, medan socialisterna backade. I Hofors var bilden delvis densamma. Socialdemokraterna ökade, i jämförelse med valet år 1932, sin andel av väljarkåren med 2,4 procentenheter och stannade på 48,4 procent.613 Kommunisterna tog 5,9 procent av rösterna, vilket var samma an-del som tidigare. Socialisterna tappade 3,3 procentenheter och fick 33,6
pro-612 Uppgiften kommer från Conny Klack, våren -07. Hans fader var medlem i Svenska Metall-industriarbetareförbundets avdelning 169 under 1900-talets första hälft.
613 SOS 1933 al 2, Riksdagsmannavalen åren 1929–1932, s 158; SOS 1938 al 2, Riksdagsmannava-len åren 1933–1936, s 170.
•
cent. Även om partiet tappade väljarandelar var det fortfarande ett parti med stort förtroende bland innevånarna i Hofors.
sP:s bakslag i valet år 1936, de motsättningar inom partiledningen som åda-galades och accentuerades i samband med eftervalsdebatten, uteslutningar-na av Karl Kilbom med flera i maj 1937 och den gradvisa söndervittringen av partiet, fick på kort sikt inga avgörande konsekvenser för arbetarekommunen.
Tvärtemot de lokala kommunisternas förutsägelse om att sP:s ”ledande figu-rer i Hofors” skulle följa Karl Kilbom vid en partistrid och att den socialistis-ka arbetarekommunen därmed skulle falna, rådde det endräkt bland Hofors-socialisterna och de till och med stärkte sin ställning på orten under år 1937.614 Självfallet berörde den socialistiska arbetarekommunen partiets problem. Kri-tik uttalades mot Nils Flyg och det sätt partiledningen hanterade konflikten, men något tal om att lämna partiet fördes aldrig fram och arbetarekommunen avvisade allt samröre med partioppositionen.615
Även efter metallavdelningens årsmöte 1937 dominerades styrelsen av socialis-ter. Partiet satt i majoritet och besatte ordförande-, viceordförande- och sekrete-rareposten. Dessutom var avdelningens expeditör socialist.616För verksamhetsåret 1937 valde metallavdelningen bara socialister till ombud i fCO: s representant-skap.617 Att ombuden som utsågs enbart var socialister kom sig av att många med-lemmar var missnöjda med de socialdemokratiska ombudens agerande i fCO: s representantskap. På ett möte anklagades dessa för att vara illojala mot avdel-ningen. Bland annat hade de på ett representantskapsmöte varit med och avsla-git avdelningens förslag till paroller för Förstamajtåget år 1936 samt röstat emot avdelningens förslag till uttalande vid Förstamajfirandet. Såväl parollerna som uttalandet hade udden riktad mot den ”socialdemokratiska dominansen” inom fackföreningsrörelsen och deras tal om ökat samförstånd mellan arbetsmarkna-dens parter. I huvudsak anklagade socialisterna de socialdemokratiska ombuden för att sätta partiintresset framför lojaliteten med sin fackliga avdelning.
614 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, A1: 1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 24/10 1936.
615 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, A1: 1 Protokoll, styrelsemötesproto-koll 26/5 och 13/6 1937.
616 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 21/2 1937.
617 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 18/4 1937; Folkets Dagblad, 24/12 1936, s 6.
••
Inom gjutareavdelningen skördade socialisterna en framgång vid årsmötet i februari 1937. Sedan år 1932 hade socialisterna besatt två av styrelsens tre pos-ter, Artur Björklund som sekreterare och Carl Lundin618 som kassör, men på årsmötet valdes Artur Björklund till ordförande och Carl Pira, tidigare supp-leant i styrelsen, utsågs till sekreterare.619 Med detta var styrelsens alla tre med-lemmar socialister.
På fCO: s årsmöte i april samma år blev det kamp om ordförandeskapet.620 Där valdes en icke-metallare till ordförande, något som upprörde J V Engvall.
Han menade att det var kutym att en metallare valdes till ordförande för fCO, men att socialdemokraterna inte ville se en sP:are på den posten och därför agerade så att Anders Lif, byggnadsträarbetareavdelningens ordförande, val-des. J V Engvall ansåg att detta med önskvärd tydlighet visade hur socialde-mokraterna satte partipolitiska intressen före fackliga.
Vad det gäller frågan om ordförandeskapet för fCO och den praxis som me-tallordföranden hävdade så var det inte riktigt som han påstod. Sant var att under de tidsperioder metallavdelningen varit ansluten till fCO hade en me-tallare varit ordförande för fCO, bland annat Anders Lif. Han var ordförande mellan åren 1934 och 1935.621 Under de år metallavdelningen stod utanför fCO var ordföranden medlem av målaravdelningen.622 Däremot var det inte otro-ligt att socialdemokraterna agerade för att en sP:are inte skulle få beträda fCO:s ordförandestol. År 1931 erövrade socialdemokraterna ordförandeskapet i fCO Hofors och det är föga troligt att socialisterna lämnade posten utan strid.623
618 Lundin, Carl, kommunist 1926–1929, socialist 1929–1940. Arkiv Gävleborg, Hofors Kommu-nistiska arbetarekommun, A1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 6/11 1926 och 28/4 1929;
Hofors Socialistiska arbetarekommun, A1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 18/3 1939; Fol-kets Dagblad Politiken, 24/12 1929, s 8; FolFol-kets Dagblad, 24/12 1931, s 7 och 22/12 1939, s 7.
619 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 6/2 1932, 14/2 1933, 17/2 1934, 17/2 1935, 23/2 1936 och 21/2 1937.
620 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 18/4 1937.
621 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors, a3:1 Verksamhetsberättelser, verksamhetsberättelse år 1934 och 1935.
622 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors, a3:1 Verksamhetsberättelser, verksamhetsberättelse år 1931 och 1933.
623 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors, a3:1 Verksamhetsberättelser, verksamhetsberättelse år 1931.
•
Vid metallavdelningens val av ombud till förbundets avtalskonferens hös-ten 1937 segrade socialisternas kandidater J V Engvall och Elis Bloom.624 Den förstnämnde fick 210 röster och den sistnämnde 157. Övriga nominerade var socialdemokraterna Ivar Lindberg och Nils Lif, samt kommunisten Karl Klint-berg. De två förstnämnda fick 120 respektive 93 röster medan den sistnämnde samlade 78 röster. Den socialistiska arbetarekommunen tolkade detta som ett uttryck för att ”intresset för partiet inte ändrats i Hofors” och att partiets ställ-ning inom ortens största fackförbund förblev lika orubblig som tidigare.625
För Spanien!
Arbetarrörelsen i Hofors berörde Spanienfrågan första gången i samband med bildandet av sHfs. Det var den socialistiska arbetarekommunens ordförande Jo-han Öberg, vilket den socialistiska arbetarekommunen också berömde sig för, som på metallavdelningens möte i mitten av oktober väckte frågan om forme-randet av en lokal Spanienkommitté.626 Initiativet resulterade i en skrivelse från avdelningen till fCO i vilken den ”uppdrogs” att sammankalla samtliga organisa-tioner i Hofors till ett möte för att organisera en kommitté, och i slutet av okto-ber kallade fCO till ett Spanienmöte.627 Där bildades en lokalkommitté, i vilken kommunister, socialdemokrater, socialister och förmodligen en syndikalist satt.
Inledningsvis verkade det som om de olika arbetareorganisationerna drog jämnt i arbetet för den spanska republiken, men i takt med att motsättning-arna inom den spanska republiken ökade, skärptes också missämjan mellan i första hand kommunister och socialister. I slutet av november 1937 var mot-sättningarna inom den lokala arbetarrörelsen vad det gällde synen på utveck-lingen inom den spanska republiken uppenbara. Kommunisterna anklagade också socialisterna för att sabotera det lokala arbetet för Spanien.628 Ett
påstå-624 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a2:1 Styrelsepro-tokoll, styrelsemötesprotokoll 28/8 1937.
625 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, styrelsemötesproto-koll 12/9 1937.
626 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, styrelsemötesproto-koll 3/11 1936; Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, Protostyrelsemötesproto-koll a1:2, avdel-ningsmötesprotokoll 18/10 1936.
627 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors, a1:1 Protokoll, Spanienmöte 26/10 1936.
628 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 29/1 1938.
••
ende som inte var med sanningen överensstämmande. Hofors socialistiska or-ganisationer mycket var aktiva i det lokala arbetet för Spanien. I syfte att be-lysa utvecklingen inom den spanska republiken arrangerade ortens socialister och syndikalister, i slutet av november, ett offentligt möte med rubriken ”Vad sker i Spanien?”.629 Till mötet inbjöds kommunisterna och socialdemokrater-na. Under mötet ventilerade arrangörerna sin oro över utvecklingen inom den spanska republiken, där deras syskonorganisationer på grund av den kommu-nistiska förföljelsen fick allt svårare att verka.
Inom den socialdemokratiska arbetarekommunen diskuterades frågan om ett deltagande livligt. Några ansåg att arbetarekommunen inte skulle medver-ka och genom ett deltagande ge mötet en uppmärksamhet det inte förtjänade, andra såg det som viktigt att partiet fanns där och kunde bemöta ”de oveder-häftigheter som där kommer att utslungas”. 630 Arbetarekommunen beslutade att delta om de fick tag på en kunnig talare. När det stod klart att arrangörer-na skulle ta en entréavgift till mötet togs åter frågan om det lämpliga i att ar-betarekommunen deltog och i diskussionen som följde formades två åsiktslin-jer.631 Den ena ansåg att arbetarekommunen och ”bolsjevikerna” skulle ordna ett eget diskussionsmöte och till det inbjuda syndikalisternas och socialister-nas talare. Den andra uppfattningen förordade ett deltagande på det planera-de mötet. Diskussionen slutaplanera-de med att arbetarekommunen vidhöll tidigare beslut, men i protest mot avgiften skulle den organisera en folksamling som utanför möteslokalen klagade mot detta. Vidare skulle företrädare för arbetar-ekommunen kräva att avgiften skänktes till Spanieninsamlingen. I anslutning till beslutet höjdes röster för att om föreslaget inte efterföljdes skulle arbetare-kommunen ”demonstrativt” lämna mötet, men det röstades ned.
Mötet betraktades av alla deltagande organisationer som en framgång. So-cialdemokraterna berömde sig själva för att de förmådde mötet att anta ett uttalande som uppmanade mötesarrangörerna att sluta med sin
”splittrings-629 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, styrelsemötesproto-koll 26/9 1937; Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protostyrelsemötesproto-koll, medlemsmötes-protokoll 10/11 1937.
630 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, styrelsemötes-protokoll 8/11 1937 och medlemsmötesstyrelsemötes-protokoll 10/11 1937.
631 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, styrelsemötes-protokoll 8/11 1937 och medlemsmötesstyrelsemötes-protokoll 25/11 1937.
•
verksamhet”.632 Kommunisterna ansåg att deras talare Hilding Hagberg, chef-redaktör för Norrskensflamman och riksdagsledamot, på ett ”glänsande sätt”
klargjort partiets syn på det spanska inbördeskriget.633 Socialisterna å sin sida menade att i fråga om att gå till personangrepp segrade socialdemokrater och kommunister, men i den politiska debatten segrade arrangörerna.634 Debatten berördes i Arbetaren, Arbetarbladet, Folkets Dagblad och Ny Dag.635 Att med utgångspunkt från tidningsreferaten och kommentarerna försöka få en någor-lunda klar bild av vad som utspelades på mötet är inte enkelt. Efter att läst des-sa är det lätt att få för sig att tidningarnas skribenter skildrar olika möten. Men med utgångspunkt från referaten kan det konstateras att mötet var välbesökt och att vid en omröstning om huruvida mötet skulle anta kommunisternas och socialdemokraternas eller socialisternas och syndikalisternas förslag till ut-talande i Spanienfrågan segrade, med knapp majoritet, de förstnämnda.
När medlemmarna i Hofors socialistiska arbetarekommun vid slutet av år 1937 såg tillbaka på året som gått kunde de se tillbaka på ett framgångsrikt år. I det lokala arbetet för den spanska republiken hade arbetarekommunen hävdat sig mer än väl. I de Spanieninsamlingar som genomfördes i Hofors samlade ar-betarekommunen in mest pengar.636 Positionen som majoritetsgruppering inom metallavdelningens styrelse var lika stadig som tidigare och inom gjutareavdel-ningen hade arbetarekommunen stärkt sin ställning vid avdelgjutareavdel-ningens årsmöte.
Endast socialister valdes in i styrelsen.637 Dessutom var antalet jul- och nyårs-hälsningar från arbetarekommunens medlemmar i Folkets Dagblad minst lika många som tidigare år.638 Vid årets slut tycktes partiets svårigheter inte
nämn-632 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 15/12 1937.
633 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 12/12 1937.
634 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 26/3 1938.
635 Arbetarbladet, 30/11 1937, s 8; Ny Dag, 30/11 1937, s 1 och 4; Arbetaren, 1/12, s 3 och 6/12 1937, s 9; Folket Dagblad, 30/11 1937, s 4.
636 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, E1:8, redovisning av Hofors lokala Spanienkommittés hjälpkommittés insamling 6–8 november 1936, E1:9, visning av Hofors lokala Spanienkommittés hjälpkommittés insamling april 1937, e1:10, redo-visning av Hofors lokala Spanienkommittés hjälpkommittés insamling 6–7 november 1937.
637 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 21/2 1937.
638 Folkets Dagblad, 24/12 1937, s 6.
••
värt ha påverkat socialisternas ställning i Hofors, men i längden kunde dessa inte passera obemärkt förbi. Till sist var problemen tvungna att nå Hofors, och när det väl skedde fick det ödeläggande konsekvenser för arbetarekommunen.