I juni 1919 genomförde ssV sin tredje kongress och frågan om partiets anslut-ning till Komintern överskuggade förhandlingarna.282 Den vänstersocialde-mokratiska arbetarekommunen i Hofors diskuterade och röstade i frågan sen-sommaren samma år, och röstade då för en anslutning till Komintern.283 Av allt att döma resulterade inte omröstningen i att några medlemmar lämnade arbetarekommunen, i alla fall inte någon av de fackligt och politiskt mer be-tydelsefulla medlemmarna.
Andrakammarvalet i Hofors år 1920 innebar en kraftig tillbakagång för vänstersocialdemokraterna. I jämförelse med andrakammarvalet år 1917 tap-pade partiet 17 procentenheter och fick 44,2 procent av rösterna.284 Socialde-mokraterna gick däremot stort framåt. Partiet samlade 22 procent av rösterna, vilket var en ökning med 12,8 procentenheter. Valet som sådant passerade utan nästan några kommentarer av de båda arbetarekommunerna, vare sig före eller efter, vilket med tanke på resultatet kan tyckas anmärkningsvärt. Förmodligen var det ett utslag av att valet betraktades som en parantes och att siktet redan var inställt på nästa riksdagsval, det första demokratiska.285
280 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, b1:1 Rapporter; ”Hofors So-cialdemokratiska arbetarekommun 50 år”.
281 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 19/1, 2/2, 16/2, 2/3, 13/4 och 18/5 1919.
282 Hermansson, Jörgen, Kommunism på svenska? SKP/VPK:s idéutveckling efter Komintern.
Uppsala 1984, s 11.
283 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 21/8 1919.
284 SOS 1921 al 2, Riksdagsmannavalen åren 1918–1920, s 141.
285 Esaiasson 1990, s 122f.
••
Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun behandlade frågan om de 21 teserna på ett flertal möten under vintern 1920/1921.286 En majoritet av ar-betarekommunens medlemmar var för ett antagande av teserna och hyste inga betänkligheter, snarare tvärtom. De som var för ansåg att de allvarliga tiderna krävde politisk och ideologisk renodling samt en förstärkning av sammanhåll-ningen inom den kommunistiska rörelsen. Några medlemmar uttalade sympa-tier för minoritetslinjen. De artikulerade en rädsla för att en anslutning skulle följas av likriktning och åsiktsförtryck. Vid omröstningen röstade 24 medlem-mar för en anslutning och 2 röster mot.287 Samtidigt ”utelemnades” [sic] 17 rös-ter. Exakt vad det betyder framgår inte. De kan ha varit blanka röster eller ogil-tiga röster, men det senare är knappast troligt. Propositionsordningen var ett ja för majoritetens förslag och ett nej för minoritetens, och så många som 17 per-soner kan omöjligt ha missförstått eller gjort fel i samband med omröstningen.
Möjligtvis var det ett uttryck av protest och en markering från partiminoritetens sida gentemot den av partimajoriteten anbefallna omröstningen. I så fall var motståndet mot att partiet knöt hårdare band till Komintern stort bland dem inom arbetarekommunen som deltog i omröstningen. Samtidigt ska det näm-nas att vid årets början hade arbetarekommunen 88 medlemmar, med andra ord deltog inte ens hälften av medlemmarna i omröstningen.288
I början av april 1921 diskuterade den kommunistiska arbetarekommu-nen partidelningens lokala konsekvenser.289 Frågan om huruvida de som hade kommunalpolitiska förtroendeuppdrag för partiets räkning och tänkte lämna partiet kunde sitta kvar berördes ingående. Huvuddelen av talarna ställde sig positiva till att de satt kvar och arbetarekommunen beslutade i linje med dis-kussionen. Mötet konstaterade att visserligen hade partiet ändrat namn och
”antagit en klarare linje”, men väljarna var fortfarande desamma och de hade valt dessa till sina företrädare och därför skulle de kvarstanna. På härvarande
286 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlems-mötesprotokoll 2/11 1920, 23/1 1921, 6/2 1921, 26/2 1921 och 13/3 1921; Lidén 1981, s 19.
287 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 6/2 1921.
288 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 20/2 1921.
289 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 8/4 1921.
•
möte begärde vällaren Edvard Lans290 och folkskolläraren Hans Rosenqvist291, sitt utträde. De lämnade mötet samtidigt som den kvarvarande delen utbring-ade ”ett kraftigt fyrfaldigt leve, för kommunistiska partiet och 3 dje [sic] inter-nationalen”. Av dem som utträdde satt de två sistnämnda i kommunfullmäk-tige på sKP/Ki-mandat. Hur stor del av arbetarekommunens medlemmar som lämnade den på grund av partistriden framgår inte, men eftersom arbetare-kommunen ökade sitt medlemsantal under denna tid finns det anledning att anta att de inte var många.292 I detta sammanhang ska det nämnas att det fanns de inom den kommunistiska arbetarekommunen som uttalade sitt tvivel inför partiets vägval men likväl stannade kvar. Bland dessa hittar vi järnbruksarbeta-ren Gunnar Andersson, blivande ordförande för Svenska Metallindustriarbe-tareförbundet.293 Partistriden hade inledningsvis en negativ effekt på arbetare-kommunens verksamhet, men efter en tid kom verksamheten åter igång.294
Vad det gäller vennerströmmarna vet vi att partiet bildade en arbetarekom-mun i Hofors, men någon tydlig bild av den och dess verksamhet går inte att frambringa, eftersom det inte finns något källmaterial bevarat.295 Av allt att döma var deras aktivitet i Hofors inte omfattande.
Andrakammarvalet år 1921 betraktades av kommunisterna i Hofors som en stor framgång.296 Partiet fick 40,4 procent av rösterna.297
Vennerströmmar-290 Lans, Edvard, socialdemokrat –1917, vänstersocialdemokrat 1917–1921, vennerströmmare 1921–
1923, socialdemokrat 1923–. Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 25/11 1917 och 8/4 1921; Hofors Socialdemokratiska arbetare-kommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 3/6 1923, 12/12 1925, 8/2 1930 och 6/2 1935.
291 Rosenqvist, Hans, socialdemokrat –1917, vänstersocialdemokrat 1917–1921, vennerström-mare 1921–1923, socialdemokrat 1923–. Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 25/11 1917 och 8/4 1921; Hofors So-cialdemokratiska arbetarekommun, a1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 22/4 1923, 25/3 1928, 15/2 1936, 1/10 1941 och 8/11 1944.
292 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 26/2 och 21/7 1921.
293 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 8/4 1921; Back 1963, s 201.
294 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 13/3 och 8/4 1921.
295 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 8/9 1921; Lidén 1981, s 43.
296 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 21/10 1921.
297 SOS 1922 al 2, Riksdagsmannavalen år 1921, s 126; Arbetarbladet 24/9 1921, s 3.
••
na fick 21 procent och socialdemokraterna 22,1. Kommunisterna uttryckte stor belåtenhet över att ha samlat fler röster än vennerströmmarna och socialdemo-kraterna tillsammans. De förstnämnda räknade inte in de röster som spritför-budsivrande socialdemokrater i Gävleborgs län lista fick. Dessa röster är inräk-nade i socialdemokraternas siffra här ovan. Någon reflektion över valutgången går inte att finna i de socialdemokratiska arbetarekommunernas material.
I februari 1921 bildades De arbetslösas förening i Hofors.298 Initiativet till detta kom från sKP/Ki centralt. De kommunistiska arbetarekommunerna uppmanades bilda lokala arbetslöshetsorganisationer samt ta ledningen över dessa, vilket också arbetarekommunen i Hofors gjorde.299 Ordföranden för föreningen blev den kommunistiska arbetarekommunens ordförande Gustav Ekroth300. Föreningen var verksam i drygt tre år och dess huvudsakliga upp-gift var att försöka lösa den ekonomiska nödtorften för de arbetslösa och or-ganiserade arbetare på orten. Därtill arbetade föreningen gentemot kommu-nen för att få till stånd olika nödhjälpsarbeten och understöd från densamma, samt att hålla efter arbetare på orten som hade ett arbete och det till trots tog på sig extraarbeten. Dessa ansågs agera osolidariskt. I denna fråga ställde för-eningen en skrivelse till ortens fackliga avdelningar med en begäran om att de skulle se till att deras medlemmar inte arbetade övertid eller tog något extra arbete och på så vis tog ifrån de arbetslösa en försörjningsmöjlighet. Metallav-delningen instämde i detta.301 I övrigt syntes kontakten mellan föreningen och de fackliga avdelningarna ha varit sparsam.
Anslutningen till föreningen var inte hög och omsättningen på ledamöter i styrelsen var relativt stor.302 Inledningsvis hade föreningen en hög mötesfrek-vens men den minskade efterhand och i slutet av år 1922 upphörde förening-en i praktikförening-en att fungera. I april 1924 avvecklades dförening-en officiellt. Grundförening-en för
298 Arkiv Gävleborg, De arbetslösas förening i Hofors, a1:1 Protokoll, mötesprotokoll 21/2 1921.
299 Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 6/2 1921.
300 Ekroth, Gustav, vänstersocialdemokrat 1919–1921, kommunist 1921–1925. Arkiv Gävleborg, Hofors Vänstersocialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 13/4 1919 och 8/12 1920; Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlems-mötesprotokoll 25/8 1923 och 17/5 1924.
301 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 2/5 och 11/6 1922.
302 Arkiv Gävleborg, De arbetslösas förening i Hofors, a1:1 Protokoll, mötesprotokoll 5/9, 17/10 1921 och 13/2 1922.
•
nedläggningen var att det inte ansågs finnas någon arbetslöshet på orten och med det ingen anledning att ha en dylik förening. Frågan om föreningens vara eller icke vara väcktes redan i början av år 1922, med anledning av att kommu-nen beslutat ge ekonomiskt understöd till ortens arbetslösa. Med det ansåg en del av medlemmarna att föreningen spelat ut sin roll.303
Hösten 1922 höll Svenska Metallindustriarbetareförbundet kongress. Precis som vid kongressombudsvalet inför kongressen år 1919 valde Hoforsavdelning-en sitt ombud på ett medlemsmöte, också dHoforsavdelning-enna gång utan strid. Till ombud utsågs, med acklamation, Gunnar Andersson och till ersättare valdes Gottfrid Norbäck.304 Inför kongressen diskuterades bland annat frågan om kollektivan-slutning. Avdelningen krävde ett förbud mot det. På avdelningens möte i ok-tober rapporterade Gunnar Andersson från kongressen. Han inledde med att beklaga att kongressen inte blev det steg åt vänster som de hoppats på, och förklarade det med att av de 200 ombuden tillhörde endast 44 den så kallade
”oppositionen”. Frågan om kollektivanslutningen diskuterades enligt Gunnar Andersson livligt, men renderade inte i något förbud, vilket beklagades. En in-tressant notering att göra med anledning av Gunnar Anderssons uppfattning är att kongressen inte innebar någon radikalisering av förbundet. Studerar vi his-torikern Johan Lindgrens med fleras historik över Svenska Metallindustriarbe-tareförbundet så menar de, tvärtemot Gunnar Andersson, att kongressen var en del i den radikalisering förbundet genomgick under dessa år.305
I samband med att ssV/V avvecklades våren 1923 sökte en del av utbrytar-na i Hofors åter medlemskap i den socialdemokratiska arbetarekommunen.
Bland dessa hittas bland andra Edvard och Hans Rosenqvist.306 Eftersom det inte finns några skriftliga lämningar efter vennerströmmarnas arbetarekom-mun i Hofors är det svårt att exakt svara på frågan om varför de aldrig fick nå-got fäste där. Jag tror dock att det faktum att ingen av Hofors ”tyngre” fackli-ga förtroendemännen gick in i den vennerströmska arbetarekommunen hade stor betydelse för detta. Arbetarekommunen hade inga fackliga ledare, som i
303 Arkiv Gävleborg, De arbetslösas förening i Hofors, a1:1 Protokoll, mötesprotokoll 2/2 1922.
304 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 26/8 1922.
305 Lindgren, Tingsten & Westerståhl 1948, s 694.
306 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 22/4 och 3/6 1923.
••
kraft av sitt fackliga ledarskap och det förtroende de ägde, kunde locka flera medlemmar till densamma. Jämte detta försvårades arbetet med att bygga upp en arbetarekommun i Hofors av att ssV/V inte lyckades bygga upp en funge-rande riksorganisation. I agitationsarbetet, vid medlemsvärvningen eller orga-nisationsbygget fanns ingen yttre hjälp att få. Ekonomiskt hade arbetarekom-munen bara sig själv att lita till. Utan organisatorisk eller ekonomisk bas att bygga på blev den inte särskilt långlivad. I detta sammanhang ska det påpe-kas att i andrakammaravalet år 1921 fick vennerströmmarna 21 procent av rös-terna i Hofors. Med andra ord tycks det likväl ha funnits vissa förutsättningar för en vennerströmsk arbetarekommun i Hofors.